Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nulla poena sine lege ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Nulla poena sine lege-N u 11 it et
112
trång, brant dal, motsvarande arab. wadi (se d. o.),
förekommande i Indiens torrare bergstrakter, där de
endast efter häftiga regn föra något vatten.
Nu’lla poena sPne lége [-pena-], jur. Se A n a-logi 4.
Nullarbor plain [nalä’ba pléin; "trädlösa slätten"],
en vegetationsfattig och alldeles trädlös trakt
i Syd-Australien, innanför Stora Australiska
bukten. Det är en kalkstensplatå, som med 90-
180 m. höga, branta terrasser sänker sig ned mot
hafvet och bildar kust under en sträcka af 160 km.
J. F. N.
Nulla régula si’ne exceptiöne, lat., "ingen regel
utan undantag".
Nulie terre sans seigneur [nyl tär sä säjor], fr. Se
Frankrike, sp. 1142, och Länsväsen, sp. 196.
Nullifiers [na’lifäios], "nullifikatorer",
benämning på det parti i Syd-Carolina, som under
tariff-striden 1828-33 anslöt sig till J. C. Calhouns
"nullifikationslära". Se vidare Nullifikation.
Nullifikatiön, "försättande ur kraft", "upphäf-vande",
unionsrättslig term i Förenta staternas politiska
lif, innebärande ett kraf på vetorätt för en
enskild stat, under vissa omständigheter, mot
unionsmyndigheternas beslut. Detta kraf saraman-hänger
med antifederalisternas (se d. o. och F e d e-ralister
1) uppfattning af unionsförfattningen som ett
fördrag mellan suveräna stater, det framträdde
redan 1798-99 i några af Madison och Jefferson
formulerade resolutioner af staterna Virginias och
Kentuckys legislaturer (se Nord-Amerikas förenta
stater, sp. 1221), men fick praktisk betydelse
först under tulltariffstriderna 1828-33. Den
starkt protektionistiska tulltariff ("tariff of
abominations"), som 1828 antogs af kongressen
och godkändes af presidenten J. Q. Adams, väckte
omedelbart häftiga gensagor i de frihandelsvänliga
sydstaterna, och i samband därmed formulerade och
utvidgade Förenta staternas dåv. vice president J o
h n C. C a l h o u n (se d. o.) närmare den i hans
hemstat, Syd-Carolina, redan tidigare allmänt hyllade
nullifikationsteorien. Enligt Calhouns utredning,
vanligen kallad South Carolina exposition, skulle
1828 års tariffakt vara orättvis, förtryckande och
författningsstridig och en enskild stat därför ha
rätt att förklara den kraftlös och ogiltig (null and
void) inom vederbörande stats egna gränser. Calhoun
motiverade lagligheten af en dylik "nullifikation"
med läran om de enskilda staternas suveränitet
och unionsförfatt-ningens fördragskaraktär. Något
enhetligt handlande amerikanskt folk hade ej
existerat, och författningen hade beslutats af
staterna som sådana och ratificerats af hvarje stats
befolkning för sig, handlande som en särskild och
oberoende politisk enhet. Förbundsregeringens beslut
bunde därför icke en stats medborgare direkt, utan
endast medelbart genom staten, och dennas befolkning
kunde på allmän folkförsamling (convention) suveränt
bestämma omfattningen af sina förpliktelser samt,
om den ansåg en af förbundsmyndigheterna antagen lag
strida mot förf a ttningsaf talet, med för nämnda
stats medborgare bindande kraft förklara lagen i fråga
ogiltig inom statens område. Förbundsregeringen kunde
då hänskjuta saken till ett konvent af alla stater,
och om tre fjärdedelar af dessa utta-
lade sig emot den protesterande staten, ställdes
denna inför valet mellan att foga sig eller utgå ur
unionen. Till dessa Calhouns läror anslöt sig redan
s. å. (1828) Syd-Carolinas legislatur, och liknande
uttalanden gjordes kort därpå äfven af staterna
Georgia, Mississippi och Virginia, medan 6 andra
stater officiellt uttalade sig för tariffaktens
laglig-het och rättvisa. Presidenten Andrew Jackson
uttalade sig skarpt för unionens upprätthållande under
alla omständigheter, och under en berömd debatt i
senaten (1830) framlade Daniel Webster i ett glänsande
svarstal till Calhouns meningsfrände senator Hayne
från Syd-Carolina den federalistiska uppfattningen
af unionens och de enskilda staternas inbördes
befogenheter. Calhouns anhängare, the nullifiers,
genomdrefvo i nov. 1832 på ett statskonvent för
Syd-Carolina beslut om nullifikation af 1828 års
tarifflag och af en ny, något modifierad sådan
af 1832; efter nyårsdagen 1833 skulle dessa lagar
"ej vara bindande för staten, dess ämbetsmän eller
medborgare". Calhoun nedlade vicepresidentbefattningen
och lät i stället välja sig till en af Syd-Carolinas
representanter i unionssenaten. Presidenten Jackson
begärde nu af kongressen befogenhet att, om så
behöfdes, med våld genomföra uppbörd af tariff
aktens tullsatser, men under debatterna om denna
"våldslag" (the jorce bill) framträdde Henry
Clay med ett kompromissförslag om modifiering af
tariffsatserna på ett mot de protesterande sydstaterna
tillmötesgående sätt, och detta antogs samtidigt
med "våldslagen" (mars 1833). Calhoun hade därmed
i realfrågan till god del fått sin vilja fram,
och Syd-Carolinas statskonvent skyndade också
att återkalla sitt nullifika-tionsbeslut. Krisen
var öfverstånden, men nullifika-tionsläran lefde
kvar och utgjorde 1860-61 i något ändrad form det
teoretiska underlaget för sydstaternas beslut om
utträde (secession) ur unionen, hvilket då ledde
till det stora inbördeskriget. Jfr J. F. Rhodes,
"History of the United states from... 1850", I (1893),
H. von Holst, "John C. Calhoun" (1882), D. F. Houston,
"A critical study of nullitication in South Carolina"
(1896), och Elliott., "Die staatslehre J. C. Calhouns"
(1902). V. S-g.
NuliPpora, bot. Se Kalk al ger.
Nullisoklin. Se Aklin.
Nulli’SSimo [no- -må], spelt., it., bud i åtskilliga
spel, hvarigenom man förklarar sig icke skola taga
några stick. Jfr N o 11.
Nullitet (fr. nullité, af lat. nufllus, ingen,
betydelselös), ogiltighet; person utan all
förmåga. - Jur. En rättshandling säges vara
en nullitet, när någon af de för dess giltighet
väsentliga förutsättningarna vid dess tillkomst icke
förefunnits. Den kan i sådan händelse icke medföra
den rättsliga verkan lagen eljest fäst därvid. Det
kan allenast med afseende på särskilda slag af
rättshandlingar afgöras, hvilka förutsättningar
äro af en så väsentlig natur och hvilka äro af
beskaffenhet, att deras frånvaro endast berättigar
den med rättshandlingen missnöjde att begära dess
återgång eller rättelse däri. Ett af domstol gifvet
beslut säges vara en nullitet, när under rättegången
förelupit ett svårare rättegångsfel. Den, som anser
sig genom beslutet kränkt i sin rätt, måste dock
öfverklaga detsamma inom viss tid, hvilken i allmänhet
ax vanlig besvärstid, men i visst fall natt och år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
