Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första mekaniska väfveriet, 1829 hyggdes det första
lokomotivet. Det var ifrån början Nya England, som
gick i spetsen för industrien, och därifrån spred
den sig till de andra nordstaterna, medan södern
ända till inbördeskriget hufvudsakligen var ett
jordbruksområde. Men efter denna tid ha äfven de
södra staterna blifvit industriländer, och öfver
hufvud daterar sig från 1860-talet den amerikanska
industriens storartade uppsving.
Antalet fabriker 1909 var 268,491, det i dem nedlagda
kapitalet 18,428,2 mill., arbetarnas antal 6,615,000,
materialvärdet 12,142,8 mill. och det slutliga
tillverkningsvärdet 20,672 mill. doll. Mer än
halfva antalet fabriker finnes i staterna New York,
Pennsylvania, Ohio, Massachusetts, Illinois, Indiana
och Michigan, och af tillverkningsvärdet kommo 33,4
proc. på mellersta atlantiska området, 22,9 proc. på
östra nordcentrala och 16,6 proc. på New England
För lättare översikt äro fabrikerna
här sammanförda i grupper, med angifvande af
antal, arbetare och tillverkningsvärde.
Antal fabriker Arbetare Tillverknings-
värde i mill. doll.
1. Näringsämnen .... 55,364 411,575 3,937,6
2. Beklädnadsindustrien . 21,695 1,437,258 3,054,7
3. Järn och stål och
produkter däraf 17,289 1,025,044 3,163,1
4. Trävaror och deras
bearbetning ...... 48,533 907,514 1,582,5
5. Löder och
produkter däraf 5,728 309,766 992,7
6. Papperstillverkning
och tryckning ..... 34,828 415,990 1,179,3
7. Sprit- och maltdrycker
m. m ...... 7,347 77,827 674,3
8. Kemisk industri .... 11,745 237,988 1,430,9
9. Ler-, glas- och
stenindustri 16,168 342,827 531,7
10. Metaller och deras
bearbetning
(utom järn och stål) 8,750 248,785 1,238,2
11. Tobaksindustrien . 15,822 166,810 416,7
12. Fordon för land-
transport 6,562 202,719 561,7
13. Fartygs-
och båtbyggeri . 1,353 40,506 73,4
14. Järnvägsverkstäder . 1,686 304,592 437,6
15. Blandade industrier 15,621 485,845 1,397,5
De viktigaste grenarna inom den första gruppen äro
konservering och inläggning af frukt (materialvärde
101,8, slutligt värde 157 mill. doll.), beredning af
smör, ost och kondenserad mjölk (resp. 235,5 och 274,5
mill.), slakterier och köttförpackning (resp. 1,201,8
och 1,370,6 mill.), kvarnindustrien (resp. 767,6
och 883,6) och sockerindustrien (slutvärde 327,3
mill. doll.). Textilindustrien sysselsatte i
5,352 fabriker öfver 880,000 arbetare och hade ett
tillverkningsvärde af 1,684,6 mill. doll., hvaraf på
bomullsindustrien kommo 628,4 mill. (37,3 proc.),
på ylleindustrien (inberäknadt mattor och filtar)
30,1 proc., på strumpstols- och trikåarbeten 11,9
proc., på sidenindustrien 11,7 proc., på repvaror
samt jute- och linnevaror 3,6 proc., på shoddyvaror
0,4 proc. samt på färgning, glättning o. d.,
för så vidt det göres i särskilda etablissemang,
5 proc. Tillverkningen af mans- och kvinnogångkläder
hade ett produktionsvärde af 952,8 mill. doll. Järn-
och stålindustrien är den förnämsta i världen och
har sitt centrum i Alleghanybergen, särskildt i
Pennsylvania och Ohio. De viktigaste orterna äro
Pittsburgh, Mc Keesport, Chicago, Youngstown,
Cleveland, Johnstown, New Castle, Joliet, Trenton och
Scranton. 1909 voro 388 masugnar i verksamhet,
och nedsmältes 25,65 mill. ton tackjärn, hvaraf
15,8 mill. ton förädlades på stället, resten
såldes till andra verk. Största utbytet (nära 237
mill. doll.) inom den kemiska industrien lämna
petroleumraffinaderierna (147), med 13,929 arb.,
ett i dem nedlagdt kapital af 182 mill. och ett
materialvärde af 199,3 mill. doll.
Handel. N. intaga med hänsyn till utrikeshandelns
omfång tredje rummet bland jordens stater (näst
Storbritannien och Tyska riket). Under finansåret
1911-12 steg importen till 1,653,3 mill. doll. och
exporten till 2,170,3 mill. doll. Fördelade på
följande hufvudgrupper voro import och export
Import Export
mill. mill.
Födoämnen.......................... 426,5 418,7
Råvaror för industrien ......... 556 723
Halffabrikat......................... 293,7 348,2
Fullt arbetade manufaktur-
varor 360 672,3
Diverse .............................. 17,1 8,1
De förnämsta importartiklarna voro kaffe (117,8
mill. doll.), socker (115,5 mill.), hudar (102,5
mill.), kautschuk (102,9 mill.), kemiska varor och
droger (92 mill.), råsilke (69,5 mill.), bomullsvaror
(65,2 mill.), jute- och andra växtfibrer samt
tillverkningar däraf (94 mill.), trävaror och
produkter däraf (52,5 mill.), tenn (46,2 mill.),
frukter (45,4 mill.). Af exporten intogo följande
varor de främsta platserna: bomull, oarbetad
(565,8 mill. doll.), järn och stål samt arbeten
däraf (268,2 mill.), kött och mejeriprodukter
(156,3 mill.), spannmål och mjöl (124 mill.),
koppar och arbeten däraf (117 mill.), mineraloljor
(112,5 mill.), trävaror och produkter däraf (96,8
mill.), läder och arbeten däraf (60,8 mill.), stenkol
(52,6 mill.), bomullsvaror (50,8 mill.), tobak och
tobaksvaror (48,3 mill.). De länder, med hvilka
den lifligaste handeln drifves, äro Storbritannien
(272,9 mill. imp., 564,4 mill. exp.), Canada och
Newfoundland (110 imp., 333,8 exp.), Tyskland
(171,4 imp., 307 exp.), Frankrike (124,5 imp.,
135,4 exp.) samt Nederländerna (35,5 imp., 103,7
exp.). Handelsomsättningen med Sverige var 1911-12
(enl. amerikanska källor) 9,52 mill. i imp. och
9,45 mill. i exp. - Med hänsyn till utrikeshandeln
må påpekas den förmånliga handelsbalansen samt
den stora exporten af fabriksvaror, hvilken
alltjämt växer i förhållande till utförseln af
råvaror, ett bevis bland andra på landets stigande
betydelse som industriland. Tulltariffen är strängt
protektionistisk. Tullumgälderna för införda
varor uppgingo 1911-12 till 304,9 mill. doll. -
Af unionens hela utrikeshandel kommo 1911-12 på
atlantiska kusten 65,6 proc., på Golf kusten 14,4
proc., på Stillahafskusten 6,2 proc., på norra gränsen
11,9 proc., på Mexikanska gränsen 1,3 proc. samt på
de inre hamnarna 0,6 proc. Fördelade på de största
hamnstäderna kommo på New York 46,5 proc., på Boston
5,2 proc., på Philadelphia 4 proc., på Baltimore 3,1
proc., på Galveston 5,8 proc., på New Orleans 5,8
proc. och på S. Francisco 2,8 proc.
Sjöfart. N:s egen handelsflotta utgjordes 1912 af
7,582 segelfartyg om 1,5 mill. ton samt af 14,265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
