Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norcross [nå'krås], John - Nord (Norr). Se Väderstreck - Nord - Nord [nård], Alexis - Nordafrikanska strömmen - Nordahl-Olsen, Johan - Nord-Albingien - Nordals härad - Nordals, Sundals och Valbo domsaga - Nord-Amerika. Se Amerika 3, sp. 785 ff. och sp. 795 ff - Nordamerikanska frihetskriget (oafhängighetskriget), 1775--83. Se Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1216--18 - Nordamerikanska inbördeskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
streck ertappades han 1726 och inspärrades i
citadellet vid Köpenhamn, lyckades s. å. fly och kom
till Hamburg, men greps genom förräderi och hölls som
särskildt farlig fjättrad i en bur af ekplankor mer
än 15 år. Hans enda tröst var att tämja och leka med
mössen i sitt fängelse. 1742 slapp han visserligen ut
ur buren, men fångenskapen räckte ända till hans död.
E. Ebg.
Nord (Norr). Se Väderstreck.
Nord [når], fr. Département du Nord, nordligaste
departementet i Frankrike, bildadt af det forna
franska Flandern samt större delen af Cambrésis och
franska Hainaut. Det gränsar i n. till Nordsjön, i
ö. till Belgien, i s., s. v. och v. till dep. Aisne,
Somme och Pas-de-Calais. 5,774 kvkm. 1,961,780
inv. (1911), n. om Lys flamländare, s. om samma
flod valloner. N. är näst Seinedep. det tätast
befolkade dep. Kusten har två hamnar, Dunkerque och
Gravelines, samt är infattad af låga dyner och flack
liksom det inre landet, som ingenstädes öfverstiger
175 m. höjd. Större delen af dep. tillhör Scheldes
(Escauts) flodområde; den östra delen genomflytes
af Meuses biflod Sambre. Samfärdseln underlättas
af kanallinjer (240 km.), segelbara floder (253
km.) samt öfver 1,700 km. järnvägar. Jorden är mycket
bördig, rikt vattnad och förträffligt odlad. Af
hela arealen äro 2/3 odlad jord, 1/6 betesmarker
och 1/11 skog. Jordbruk och ladugårdsskötsel äro
högt utvecklade och lämna betydande öfverskott. Med
afseende på skörden af hvitbetor, humle och lin
intar dep. första platsen. Därjämte skördas mycket
hampa, raps och tobak. Ur mineralriket erhåller
man flera slags byggnadssten, krukmakarlera och
kalk samt framför allt stenkol (omkr. 6,5 mill. ton
årligen) och järn. Mycket liflig och mångsidig är den
industriella verksamheten, hufvudorter för densamma
äro Lille, Roubaix, Tourcoing, Avesnes, Cambrai,
Douai, Valenciennes och S:t Amand. Dep. har många
ylle-, bomulls- och linspinnerier samt väfverier,
sockerbruk och järnverk, hvartill komma flera
metallurgiska etablissemang, garfverier samt
fabriker för tillverkning af papper, glas, porslin
och annat lergods, såpa och olja; därjämte bedrifves
ett betydligt hafsfiske. Intet annat dep. har så
många folkrika städer eller så många och betydande
fästningar (Lille, Dunkerque, Avesnes, Maubeuge,
Landrecies, Le Quesnoy, Cambrai, Douai, Gravelines,
Valenciennes m. fl.) som N. Dep. är indeladt i 7
arrondissemang: Lille, Avesnes, Cambrai, Douai,
Dunkerque, Hazebrouck och Valenciennes. Hufvudstad
är Lille. (J. F. N.)
Nord [nård], Alexis, president i republiken Haïti,
f. 1820, d. i maj 1910 i Kingston på Jamaica, var
provinsguvernör på 1850-talet under kejsar Faustin
I (Soulouque) och gjorde sig sedan bemärkt som en
af general Salnaves främste medhjälpare vid dennes
uppror mot presidenten Geffrard (1865 och 1867) och
sedan som general och krigsminister under Salnaves
presidentskap (1867–70). Efter dennes fall och
afrättning måste N. gå i landsflykt och kunde först
1879 på allvar återvända. Politiskt inflytande
återfick han efter att ha verksamt deltagit i den
revolution (1888–89), som förskaffade general Salomon
presidentvärdigheten, samt var därefter guvernör öfver
två nordliga provinser till 1902, då han efter en
häftig politisk kris trots sin höga ålder själf bekläddes
med statens högsta ämbete. Om N:s regeringstid
se Haïti, sp. 1060; efter 6 års ganska energisk
styrelse förjagades han i dec. 1908 genom en resning
och tillbragte därpå sina sista år på Jamaica.
V. S-g.
Nordafrikanska strömmen, en hafsström, som framgår i
riktning från n. till s. utanför Pyreneiska halfön och
längs med Afrikas västkust. Den leder sitt ursprung
från en sydlig gren af Golfströmmen. Se Atlantiska
hafvet, sp. 339. (J. F. N.)
Nordahl-Olsen, Johan, norsk författare,
Holbergsforskare, f. 2 juni 1876 i Bergen, sedan
1897 redaktör och ansvarig utgifvare af Bergens
"Annoncetidende", har egnat L. Holbergs lif
och författarpersonlighet en ingående granskning
och skänkte 1908 sin stora samling Holbergiana
till Bergens museum som grundval till ett
"Holbergsrum". N. har författat, utom några
genealogiska uppsatser, Ludvig Holberg i Bergen
(1905), Monsör Ludvig (1906) och Livet i Bergen
ved slutningen af det 17. aarh. (1909) samt under
pseudonymen Joh. Olai Bergensis, den lyckade
pastichen Godtfolck og skielme, en samling
småberättelser från Holbergs Bergen (1911).
K. V. H.
Nord-Albingien kallades under den äldre medeltiden
det n. ö. om Elbe (lat. Albis] belägna, först af
cimbrer, senare af sachsare bebodda landet, äfven
benämndt Saxonia transalbina. Karl den store underlade
sig omkr. 804 landet emellan Elbe och Eider, hvilket
sönderföll i landskapen Holstein i n., Stormarn
i s. och Dithmarschen i v. Wagrien i ö. tillhörde
däremot fortfarande slaverna (obotriterna) till konung
Otto I:s tid (936–973).
Nordals härad, i Älfsborgs län å Dal, ingår i
Nordals, Sundals och Valbo domsaga samt i Sundals
fögderi. Häradet omfattar socknarna Ör, Gunnarsnäs,
Dalskog, Skållerud, Holm med Melleruds köping och
Järn. 41,224 har. 9,192 inv. (1912).
Nordals, Sundals och Valbo domsaga, Älfsborgs
län, omfattar häradena Nordal och Sundal, hvilka
tillsammans bilda ett tingslag, samt Valbo och
sammanfaller med Sundals fögderi. 1,731 kvkm. 33,736
inv. (1912).
Nord-Amerika. Se Amerika 3, sp. 785 ff. och sp. 795
ff.
Nordamerikanska frihetskriget (oafhängighetskriget),
1775-83. Se Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1216-18.
Nordamerikanska inbördeskriget, stundom äfven
kalladt Slafkriget, någon gång
Secessionskriget, utkämpades 1861-65 mellan nordstater,
vanligen kallade unionisterna, och sydstater, vanligen
kallade secessionisterna l. de konfedererade, i den
nordamerikanska unionen och gällde dels den gamla
tvistefrågan om maktens rättsliga afvägning mellan
förbundsmyndigheterna och de enskilda staterna, dels,
och förnämligast, negerslafveriets fortbestånd eller
afskaffande inom unionen jämte därmed sammanhängande
rent politiska maktförhållanden. (Se därom närmare
Nord-Amerikas förenta stater. Historia.) Kriget,
förberedt genom sydstaternas vägran att erkänna
Lincoln som president och deras sammanslutning till
en af unionen oberoende särskild konfederation med
Jefferson Davis som president, utbröt formligen,
då det lilla unionsfästet Fort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
