Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och — 1° i jan.; Albany vid mellersta Hudson har
i årsmedium 9°, i juli 22,2 och i jan. —5,5, i
Binghampton på södra platålandet äro motsvarande
siffror 8°, 20,4° och — 5,3°. I juli stiger
temperaturen nästan öfverallt till 38—40°,
och långa perioder af stark hetta, förorsakande
solstyng, äro då vanliga. Men å andra sidan inträffa
nattfroster ibland redan i juli; normalt räcka de
från sept. till maj. Snö faller i mellersta N. till
mer än 1 m. djup, kring staden N. och på Long island
blir den sällan mer än 0,3 m. Champlainsjön tillfryser
ofta fullständigt på en natt, Buffalos hamn är spärrad
af is ända till midten af maj, och Hudson är sällan
isbelagd mindre än 42 dagar. Nederbördsmängden är i
staden N. 1,133 mm., i Albany 924 mm., i Oswego (vid
Ontario) 920 mm. — Skogarna bestå mest af barrträd,
såsom weymouth-furan, hemlock, en mängd Pinus-
och Abies-arter, Larix americana, Thuja, Juniperus
m. fl. och blandade med dem ek, lönn, ask, poppel,
lind, alm och valnötsträd etc. Sedan 1901 har en
skogs-, fiske- och jaktkommissarie i uppdrag att
bevara eller återställa skogen i Adirondacks och
Catskill mountains, och denne låter hufvudsakligen
plantera tall, gran och lärkträd. Vanliga buskväxter
i bergstrakterna äro kalmia, rhododendron och
vacciniumarter. Skogs- och buskvegetationen är på
bergen så tät, att ett framträngande är omöjligt,
där banad stig icke finns. Härtill bidraga
äfven de vindfällen (blow-downs), som äro mycket
vanliga. Älgen och bäfvern stå under statsskydd,
många slags hjortdjur finnas, piggsvinet är allmänt
i bergstrakten, men mård, sobel och röd räf äro
sällsynta, den svarta björnen och den grå vargen
träffas blott i få exemplar; kaniner och ekorrar
finnas öfverallt, likaså äro skunkar, vesslor och
desmanråttor vanliga. Fågelfaunan är rik, särskildt
på vadare, sim- och skogsfåglar. Ormarnas antal är
ännu betydligt, däribland två arter skallerorm,
sköldpaddor finnas i hvarje vattendrag; de viktigaste
sötvattensfiskarna äro forell, gädda, nors och lax.
Näringar. Jordbruket är väl icke hufvudnäringen,
men dock af stor betydelse. 1910 voro omkr. 71
proc. af hela området uppdelade på farmer (215,600)
och däraf omkr. 67 proc. kulturland (improved
land). De vanliga sädesslagen, sockerbetor,
tobak, frukt och trädgårdsväxter odlas. 1907—11
skördades i medeltal 6,9 mill. hl. majs, 2,6
mill. hl. hvete samt (1911) 4,858,000 ton hö (värde
87 mill. doll.) och 14,2 mill. hl. potatis samt
hafre och andra sädesslag. Höskörden var större
än i någon annan stat och fruktskörden underlägsen
endast Kaliforniens. Ullproduktionen steg 1911 till
1,8 mill. kg. Fisket bedrifves i mycket stor skala
och afkastade 1908 4,6 mill. doll., det mesta på
ostronfisket. — Landet är rikt på nyttiga malmer;
däremot saknas stenkol, men denna brist är icke så
kännbar, då Pennsylvanias kolfält ligga så nära. 1910
brötos l,3 mill. ton järnmalm (mest i Adirondacks och
i Hudson highlands). Dessutom tillgodogjordes talk,
råpetroleum (1,67 mill. hl.), naturlig gas, naturligt
mineralvatten (0,9 mill. doll.) samt tillverkades
Portland o. a. cement (3,1 mill. doll.). Stenbrotten
lämnade varor för 6,4 mill. doll., af salt
producerades för öfver 2 mill. doll., hufvudsakligen
ur saltkällorna
vid Syracuse, Onondaga och Warsaw samt ur
stensaltbergen i Geneseetrakten, af lervaror,
särskildt tegel, tillverkades för nära 12
mill. doll. Rikedomen på lera i Hudsondalen
jämte de lätta sjökommunikationerna till
staden N. har gjort denna trakt till världens
största tegelfabrikationsområde. Inberäknadt
tackjärnet, men oberäknadt järnmalmen steg statens
hela mineralproduktion 1910 till öfver 74,5
mill. doll. Industrien är likväl (jämte handeln)
statens viktigaste näring, och på detta område
öfverträffar N. alla andra unionsstater. 1909
var antalet industrietablissemang 44,935 med
1,203,241 löntagare och tjänstemän samt 1,85
milliard doll. materialvärde och 3,37 milliarder
doll. tillverkningsvärde. Främst med hänsyn
till produktionsvärdet stodo skrädderier och
syfabriker (6,046) med 538,6 mill. doll.,
gjuterier och mekaniska verkstäder (1,872) med
154,4 mill. doll., boktryckerier (4,426) med
216,9 mill., tillverkning af maltdrycker (184)
med 77,7 mill., tobaksfabriker (3,371) med 76,6
mill., slakterier (238) med 127 mill., bagerier
(3,978) med 86,2 mill. Textilindustrierna hade ett
sammanlagdt produktionsvärde af 186 mill. doll. I
fråga om tillverkningen af kläder står N. främst
bland alla stater; värdet af gryn- och mjölkvarnars
produktion steg till 70 mill., af skofabrikers till
48 mill. doll. Antalet utgifna tidningar och andra
periodiska skrifter var 1,953, hvaraf 231 dagliga. Mer
än tre femtedelar af hela industriens produktionsvärde
representeras af staden N:s industri. Ännu
större är statens öfverlägsenhet framför de andra
unionsstaterna i fråga om handel. Staden N. (se
d. o.) är den förnämsta af statens handels- och
sjöstäder. Andra sådana äro Buffalo och Dunkirk vid
Eriesjön, Oswego vid Ontariosjön, Niagara falls
vid floden Niagara, Ogdensburg och Cape Vincent
vid S:t Lawrence, Rochester vid Genesee river och
Albany vid Hudson. Statens järnvägsnät utgjorde 1910
13,566 km., hvarförutom funnos 7,546 km. elektriska
spårvägar. Längden af kanaler för sjöfartsändamål
var 911 km., hvaraf Eriekanalen 627 km.
Befolkningsförhållanden. Staten hade 1790:
340,120 inv., 1820: 1,372,111 inv., 1860: 3,880,735
inv., 1900: 7,268,894 och 1910 9,113,614 inv. (72
inv. på l kvkm.) och har fr. o. m. 1820 varit den
folkrikaste staten. 1910 voro 3,007,248 hvita barn
af i utlandet födda föräldrar och 2,729,272 hvita
födda i utlandet, däraf 436,911 i Tyskland, 367,889
i Irland, 472,201 i Italien, 558,956 i Ryssland och
53,705 i Sverige. Af färgade funnos 134,191 negrer,
6,046 indianer (däraf 1911 5,436 på reservationer,
355 kvkm.), 5,266 kineser och 1,247 japaner. —
Stadsbefolkningen (d. v. s. befolkningen i samhällen
med mer än 2,500 inv.) utgjorde 78,8 proc. Nio
städer hade mer än 50,000 inv., näml. New York,
Buffalo, Rochester, Syracuse, Albany, Yonkers,
Troy, Utica och Schenectady. Katolikerna bilda det
största kyrkosamfundet (kommunikanter). De ha l
ärkebiskop och 6 biskopar i staten och anglikanerna
7 biskopar. — Folkundervisningen är kostnadsfri och
obligatorisk för barn mellan 7 och 16 år. Utgifterna
för folkskoleväsendet uppgingo 1909-10 till 51,86
mill. doll. Utom folkskolor funnos 1911 602 offentliga
och 229 enskilda "high schools"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
