Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Newton in Makerfield - Newton Pery [njo'tn pie'ri]. Se Limerick 2 - Newtons binomialteorem [njo'tns]. Se Binomialteoremet - Newtons färgringar [njo'tns], fys. Se Färgringar - Newtons färgskifva l. färgtafla [njo'tns], fys. Se Färg, sp. 268 - Newtons interpolationsformler [njo'tns], Se Interpolation 2 - Newtons metall - Newtons teleskop [njo'tns]. Se Astronomiska instrument sp. 290, jämte figur - Newtown - Newtownards - New Ulm - New Washinton - New Westminster - New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Newton in Makerfield [njotn-in m^kefild]
1. Newton-le-Willows [-10 wHSus],
köping i engelska grefsk. Lancaster, vid
järnvägen Liverpool-Manchester. 18,451
inv. (1911). Järngjuteri, pappersbruk,
sockerbruk samt stor verkstad för tillverkning
af järnvägsvagnar. Rika stenkolsfält i trakten.
(J. F. N.)
Newton Pery [njo’tn piVri 1. pe’ri]. Se Limerick 2.
Newtons binomialteorem [njc/tns]. Se Binomialteoremet
Newtons färgringar [njö’tns], fys. Se Färgringar 2.
Newtons färgskifva 1. färgtafla [njö’tns], fys. Se
Färg, sp. 268.
Newtons interpolationsformler [njö’tns]. Se
Interpolation 2.
Newtons metall [njörtns], Darcets [darsas] 1. d’Arcets
metall (efter J. P. J. Darcet, se d. o.), kallas
en af 3 dlr tenn, 5 dlr bly och 8 dlr vismut bestående
metall-legering, hvilken, liksom Roses metall,
smälter redan under vattnets kokningstemperatur och
före stelnandet antar degig natur, hvarvid den utmärkt
väl återger alla däri gjorda intryck. Den har funnit
användning vid tillverkning af klichéer. C. A. D.*
Newtons teleskop [njö’tns]. Se Astronomiska
instrument, sp. 290, jämte figur.
Newtown [njö’taim]. 1. (Wales. Drefnewydd) Stad i
engelska grefsk. Montgomery (Wales), vid Severn. 6,068
inv. (1911) tills. med Llanllwchaiarn. Tillverkning
af ylleväfnader. - 2. Förstad till Sydney
i Nya Syd-Wales. 22,598 inv. (1901).
l o. 2. (J. F. N.)
Newtownards [njötonäMs], stad uti
irländska grefsk. Down, nära norra
ändan af Lough Strangford. 9,587
inv. (1911). Muslinsväfveri. (J.F.N.)
New Ulm [njö a’lm], stad i södra delen af den
nordamerikanska staten Minnesota, vid Minnesota
river. 5,648 inv. (1910). D:r Martin Luther college
(lutherskt 1884). Stor boskapshandel. J. F. N.
New Washington [njö ft>å’jip>n], stad i prov. Capiz
på norra kusten af Panay bland Filippinerna. 24,480
inv. (1903). Staden bildades 1903 genom förening
af flera mindre samhällen. Odling af ris, sockerrör
och hampa. J. F. N.
New Westminster [njö’ oe^minsta], förr hufvudstad i
Brittiska Columbia, 24 km. ofvanför Fraserflodens
mynning, vid kanadensiska pacifikbanan. 13,199
inv. (1911). Katolsk biskop. Hufvudort i ett
jordbruksområde, hamn tillgänglig för fartyg om 5
m. djup. Fröhandel, laxfiske. (J. F. N.)
New York [njō’ jå̄’k], förk. N. Y., den folkrikaste
och inflytelserikaste staten i Amerikas förenta stater
(se kartan till Nord-Amerikas förenta stater), därför
kalladt "The empire state", ligger mellan 40° 29’
40" och 45° 0’ 2" n. br. samt mellan 71° 51’ och
79° 45’ 54" v. lgd, gränsar i n. till sjön Ontario
och S:t Lawrencefloden, hvilka skilja staten från
prov. Ontario i Canada, samt till prov. Quebec,
i ö. till Vermont, Massachusetts och Connecticut,
i s. till Atlantiska hafvet, staterna New Jersey och
Pennsylvania samt i v. till Pennsylvania, Eriesjön
och Niagarafloden. 127,433 kvkm., hvaraf 4,014
kvkm. vatten (utom 8,132 kvkm. af sjöarna Ontario och
Erie). – N:s hafskust är visserligen icke lång, men
på den ligger den bästa naturhamnen på hela
Nord-Amerikas östkust, New York bay (se New York,
stad). Till staten höra Long island, skild från
fastlandet genom Long island sound, Staten island
och några mindre öar. – Det mest framträdande
bergpartiet i N. äro Adirondack-bergen i nordöstra
delen af staten. De bestå af kristalliniska bergarter
och kulminera i M:t Marcy (1,630 m.). Topparna äro
afrundade och skogbevuxna ända till trädgränsen,
som på M:t Marcy ligger omkr. 1,500 m. högt. Från
detta bergparti sänker sig ytan åt alla håll: i
n. mot S:t Lawrencedalen, i ö. mot Champlainsjöns
lågland, i s. mot Mohawkdalen och i v. mot
Ontariosjön. Adirondack-området är föga lämpadt
för jordbruk, däremot är trähandteringen af stor
vikt, och bergen innehålla järnmalm. Genom de
vackra naturscenerierna har det blifvit en omtyckt
sommarvistelseort. – Söder om Mohawkdalen är västra
delen af staten ett kuperadt platåland af paleozoiska,
mestadels devoniska, horisontala lager, som omfatta
öfver hälften af hela staten. Terrassformigt
sänker sig området ned mot de slätter, som ligga
s. om Ontario- och Eriesjöarna. Den paleozoiska
berggrunden är nästan öfverallt täckt med lera (till),
som bildar en utmärkt jordmån för jordbruket, hvilket
är detta områdes viktigaste näring. Höjder på 450–600
m. äro rätt vanliga här, floderna ha skurit djupa
dalar i berggrunden, och dessa äro de fruktbaraste
områdena, medan på höjderna myllan är tunnare och
boskapsskötseln (mejerihandteringen) är viktigare
än jordbruket. De floder, som upprinna på detta
platåland, flyta dels åt s. till Susquehanna, som
själf har sina källor där, dels åt n. till Mohawk
eller de stora sjöarna. Af de senare märkas den
kataraktfyllda Black river, Oswego och Genesee. En rad
långa smala sjöar, de s. k. fingersjöarna, ligger
s. om Ontario, till hvilken de bilda ett slags
bisjöar (Canandaigua-, Keuka-, Seneca-, Cayuga-,
Owasco-, Oneidasjöarna). Mot ö. lyfter sig platån
till större höjd och kulminerar i de skogbevuxna
Catskill mountains (se d. o.), v. om Hudson. S. och
s. ö. om dem ligga de från Pennsylvania inträngande
låga Shawangunk mountains, hvilka i n. begränsa en
fortsättning af Greater valley i Alleghanybergen
(se d. o.), samt ö. om denna dal de s. k. Highlands
of Hudson (350-700 m.s), genom hvilka floden
bryter sig vid West Point och som äro en nordlig
fortsättning af Blue ridge i Pennsylvania. – Staten
har ett större antal segelbara vatten än någon annan
stat i unionen. I ö. framgår Hudson, från hvilken
Champlainkanalen leder till sjön med samma namn,
som genom Richelieufloden har segelbar förbindelse
med S:t Lawrence; utefter Hudsons biflod Mohawk går
Eriekanalen till Eriesjön och Onondagakanalen till
Ontariosjön, och en kanal förenar Hudson med nedre
Delaware. Hudson är N:s hufvudflod, och dess breda,
djupa mynning medger segelfart djupt in i landet (se
Hudson, sp. 1208). Delaware och Susquehanna upprinna i
staten, som har del också i S:t Lawrences flodsystem:
delar af Erie- och Ontariosjöarna samt östra delen af
Niagarafallet. Klimatet är det vanliga i norra delen
af unionen, extremt med heta somrar och kalla vintrar
och likväl sundt och icke oangenämt. Medeltemperaturen
är i staden N. 11° C. med 23,3° i juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
