Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vorschläge zu ihrer erhaltung" (1904; 4:e uppl. 1911)
har varit af stor betydelse för naturskyddets
utveckling och organisation såväl i Tyskland som i
andra länder. Sedan han 1904 i Sverige genom föredrag
i flera städer gjort propaganda för naturskyddssaken,
vann denna hastigt aktualitet äfven hos oss. Redan
s. å. beslöt riksdagen i anledning af motion af
lektor K. Starbäck att i skrifvelse till
K. M:t begära utredning om åtgärder till skydd
för vårt lands natur och naturminnesmärken. Under
de följande åren infordrades yttranden af olika
institutioner och myndigheter (se bl. a. Vet. akad:s
och Domänstyrelsens yttranden af resp. 7 juni och 20
nov. 1905), hvarjämte särskildt tillkallade sakkunnige
utarbetade ett utförligt betänkande (af 2 dec. 1907)
i ämnet. I anledning af en kungl. proposition
fattades därpå af 1909 års riksdag beslut dels om
afskiljande af tio genom särskilda lagbestämmelser
skyddade nationalparksområden i olika delar af landet
(se Nationalpark), dels om lagar och bestämmelser,
genom hvilka det blifvit möjligt att åstadkomma
ett betryggande skydd för enstaka naturminnesmärken
såväl på kronans som på enskild mark. Enligt "Lag
ang. naturminnesmärkens fredande den 25 juni 1909"
kan ansökan om fridlysning för naturminnesmärke
af hvar och en för saken intresserad inges till
K. M:ts befallningshafvande. Göres ansökningen ej
af egaren till området eller föremålet i fråga,
skall medgifvande af denne bifogas. Som villkor
för ansökningens beviljande gäller i hvarje fall,
att den blifvit tillstyrkt af Vet. akad. Kostnader
för fridlysningens kungörande gäldas af sökanden,
som äfven har att ombesörja och bekosta nödiga
åtgärder för naturminnesmärkets utmärkande eller
inhägnande. Beträffande naturminnesmärken på
kronans mark tillkommer det gifvetvis K. M:t
att lämna medgifvande till fridlysning. För att
bereda möjlighet att inom visst område eller del
af landet skydda sällsynta örter och sådana vilda
djur, som icke genom lagstiftningen om jakt och
fiske äro förbehållna egaren, stadgas, att K. M:ts
befallningshafvande eger att på framställning af
Vet. akad. meddela förbud mot att på annans mark
afsiktligt borttaga eller skada växt eller djur
af angifvet slag. Förslag till dylikt förbud kan
af hvarje intresserad inges till Vet. akad. Till
motarbetande af vanprydande reklam ute i naturen
stadgas befogenhet för K. M:ts befallningshafvande att
förbjuda att på område, som är af särskildt intresse
genom märklig naturbeskaffenhet eller naturskönhet,
i det fria anbringas tafla, plakat, inskription
eller annan störande reklamanordning annorledes än
på boningshus och affärslokaler. Vill någon enskild
utverka sådant förbud, har han endast att därom
inge ansökan till vederbörande länsstyrelse. För
öfverträdelser mot naturskyddslagens bestämmelser
stadgas böter fr. o. m. 5 t. o. m. 1,000 kr. I samband
med lagens antagande beslöts jämväl ett tillägg till
gällande expropriationslag, enligt hvilket K. M:t har
rätt att (endast efter af Vet. akad. väckt förslag)
för kronans räkning expropriera privat jordområde,
som på grund af synnerligen märklig naturbeskaffenhet
anses böra afsättas till naturminnesmärke, öfver
fridlysta naturminnesmärken skola hos K. M:ts
befallningshafvande föras särskilda länsregister,
som genom årliga rapporter sammanföras till ett af
Vet. akad. fördt riksregister. Vet. akad., som för sin
befattning med naturskyddet åtnjuter ett mindre anslag
af statsmedel, har inom sig tillsatt en särskild
kommitté för förberedande af hithörande ärenden. -
Ett kraftigt organ för upplysningsverksamheten i
naturskyddsfrågan och för det enskilda initiativ,
som lagstiftningen förutsätter, är den 1909 bildade
Svenska naturskyddsföreningen, hvars styrelse har sitt
säte i Stockholm och som i landsorten verkar genom
ombud och ortskommittéer samt utger med statsunderstöd
en illustrerad årsskrift, "Sveriges natur". För
naturskydd verka äfven Skånes naturskyddsförening
och Skaraborgs läns naturskyddsförening. - Under
senare år ha i olika delar af landet åtskilliga
smärre områden samt enstaka naturföremål, växt- och
djurarter blifvit skyddade enligt naturskyddslagen. Så
t. ex. har Uppsala universitet låtit som naturpark
fridlysa ett löfängsområde på det universitetet
tillhöriga säteriet Vårdsätra vid Mälaren; på Gottland
har skydd åstadkommits för öns största flyttblock,
den s. k. Bastusteinen, i Rone socken, samt för ett
par uråldriga ekar och ett flertal sällsynta örter,
hvarjämte ett mindre löfängsområde, den som tillhåll
för näktergalar kända Näktergalslunden vid Burgsvik,
Öja socken, af Gottlands läns egnahemsförening som
gåfva öfverlämnats åt Sv. naturskyddsföreningen; den
för sin märkliga trädvegetation bekanta, med Linnés
namn förbundna Åholmen i Mälaren, Rytterns socken,
har inköpts af en privatperson och öfverlåtits till
staten; för att skydda den sällsynta parasiten misteln
har inom de fyra Mälarlänen utfärdats förbud mot
plockande af denna växt på annans mark o. s. v. Af
särskild betydelse äro de åtgärder, som vidtagits för
skyddande af fågellifvet utmed skånska kusten efter
uppslag af den 1899 bildade Föreningen till skyddande
af Måkläppens fågelfauna. Som bevis på det intresse,
som man börjat visa naturskyddssaken jämväl från
kommunalt håll, kan omtalas, att staden Eslöf anslagit
en större summa för inköp af ett naturskyddsområde
samt att stadsfullmäktige i Västerås tillsatt en
särskild kommitté för att utreda hvad som bör göras
för skyddande af naturlifvet inom staden tillhöriga
områden. Slutligen må nämnas, att kung. om skydd åt
för landtbruket nyttiga fåglar samt nya jaktlagen
och jaktstadgan, hvilka senare trädde i kraft 1913,
innehålla en del bestämmelser, som ega betydelse
ur ren naturskyddssynpunkt (bl. a. har björnen
praktiskt taget blifvit fridlyst på kronans mark). I
Norge har man sedan 1910 en lag om naturskydd, och
i Danmark, där åtskilliga för landet karakteristiska
områden och landskapstyper redan blifvit skyddade på
administrativ väg, har hos regeringen framställning
gjorts om utarbetande af förslag till en liknande
lag. I naturskyddsrörelsens hemland, Tyskland, har
länge bedrifvits ett energiskt och systematiskt
naturskyddsarbete, i hvilket såväl staten och
olika myndigheter som föreningar och enskilda
deltagit. Preussen har sedan 1906 en statsanstalt
för naturskydd (under Conwentz’ ledning). Liknande
anstalter finnas i Bajern och Württemberg. Bland
mera kända tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
