Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Movers, Franz Karl - Moviken, masugn i Bjuråkers socken - Movimento, it., mus., rörelse, tempo. Jfr Doppi movimento - Movipan, zool. Se Strandvipesläktet - Movitz, en Bellmansfigur. Se Bellman 2. - Moxa, kir. - Moy, marquis de. Se Crozat, Pierre - Moya, Pedro de. - Moyaert, holländsk målare. Se Moeyaert - Moyen age, fr., medeltiden - Moynier, Gustave - Moyobamba, hufvudstad i peruanska Loreto - Mozambique. Se Mosambik - Mozambique-strömmen. Se Mosambik-kanalen - Mozarber, (arabiska stammar) - Mozarbiska liturgien. Se Mozarber - Mozart, Johannes Chrysostomus Wolfgangus Theophilus - Mozart, Wolfgang Amadeus M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och orientalist, f. 1806, d. 1856, blef efter en
tids prästerlig tjänstgöring 1839 e. o. och 1842
ord. teol. professor vid katolska fakulteten i
Breslau. Hans förnämsta verk äro Die phönicier (bd I,
1841, bd II, i 3 dlr, 1849–56), med därtill hörande
Phönicische texte, erklärt (2 bd, 1845–47).
Moviken, masugn, tillhörig Strömbacka bruks a.-b. och
belägen i Bjuråkers socken, Gäfleborgs län, 21
km. från Delsbo station, med under sommarmånaderna
nästan daglig ångbåtsförbindelse med bolagets
ångare till Näsvikens station vid statsbanan
Ljusdal–Hudiksvall. Den första masugnen där byggdes
1797, för Strömbacka bruks räkning, till hvilket bruk
M. alltsedan hört. En ny masugn byggdes 1861–62, som
nedrefs 1903, då en ny, modern sådan uppfördes. 1884
anlades en 6 km. lång smalspårig järnväg till
Strömbacka. Vid M. finnas ock flera af slaggtegel
uppförda kolugnar.
Movimento [måvime’ntå], it., mus., rörelse, tempo. Jfr
Doppio movimento.
Movipan, zool. Se Strandvipesläktet.
Movitz, en Bellmansfigur. Se Bellman 2, sp. 1291.
Moxa (urspr. japanskt namn på stängeln af en
Artemisiaart, hvarmed terapeutiska bränningar
utfördes), kir., en fordom inom kirurgien använd
liten kägla eller cylinder af lätt brinnande ämne
(vanligtvis sammanpressad bomull), som fästes eller
fasthölls vid huden och antändes, hvarigenom ett
litet, rätt djupt brännsår åstadkoms. Någon gång
antändes flera sådana moxor på en gång. Meningen
var att framkalla en stark hudretning och en
eller flera blifvande suppurationshärdar för att få
djupliggande varbildningar att sina ut. Vid höftsjuka
och liknande processer i andra ledgångar nyttjades
moxor ganska ofta, men äfven vid andra lidanden,
som ej voro förbundna med varbildning. Det är mycket
tvifvelaktigt, om någon egentlig nytta på sådant
sätt någonsin vunnits, men det är alldeles visst, att
patienternas tillstånd ofta genom moxorna försämrades.
Rsr.*
Moy [mwa7], marquis de. Se Crozat, Pierre.
Moya [mårja], Pedro de, spansk målare, f. 1610
i Granada, d. där 1666, var lärjunge af Juan del
Castillo i Sevilla och anses inom Spaniens konst
spela rollen af förmedlare mellan de store flandriske
målarna på 1600-talet och spanjorerna. Han skall
nämligen ha fört van Dycks stil till Sevilla. Det
berättas, att han, efter slutade studier hos Castillo,
gick i fält i Flandern, men där blef så hänförd af
van Dycks arbeten, att han lämnade hären och begaf
sig till London, där han åtnjöt mästarens vägledning
till dennes död (1641). Huru härmed förhåller sig,
lär icke vara så lätt att afgöra, ty autentiska
målningar af M. äro ej med full säkerhet påvisade. I
Granadas katedral finnes en Tronande madonna och i
Madrids Prado-museum 6 framställningar ur Josefs
lif. Likaså finnas i Petersburg och München
bilder, som alla tillskrifvas honom, men ingen
kritik har ännu skilt de äkta från de oäkta.
C. R. N.*
Moyaert [måjärt], holländsk målare. Se Moeyaert.
Moyen âge [moajanäj], fr., medeltiden (se d. o.).
Moynier [mcianje], Gustave, schweizisk
filantrop, internationella Rödakors-kommitténs
president, f. 21 sept. 1826 i Genève, d. där 1910,
hade synnerligen förtjänstfull andel i stiftandet af
Genèvekonventionen (se d. o.) och tog initiativet
till Institut de droit international (se d. o.),
hvars verksamhet han nitiskt främjade.
Moyobamba [måjåba’mba], hufvudstad i peruanska
departementet Loreto, vid den segelbara
Rio Mayo, biflod till Huallaga. Omkr. 7,000
inv. Tillverkning af grofva ylletyger och halmhattar.
J. F. N.
Mozambique [måsamWke]. Se Mosambik. –
Mozambique-strömmen. Se Mosambik-kanalen.
Mozaraber (sp. mozárabes, förvrängning af
arab. participialformen musta‘riba, främlingar bland
araberna, oäkta araber) kallades urspr. de arabiska
stammar, som icke direkt härstammade från stamfadern
Kahtan, sedermera de kristne i Spanien på det arabiska
väldets tid. Dessa stodo i mycket liten kyrklig
förbindelse med Rom och följde en gammal, måhända
från den äldsta kristna kyrkan härstammande liturgi,
den s. k. mozarabiska liturgien, som begagnades
till slutet af 1000-talet, då den romerska liturgien
påtvingades de spanska församlingarna. Bruket af den
mozarabiska liturgien fortlefde dock, och den användes
ännu i en och annan kyrka i Spanien, ehuru med några
romerska modifikationer i den ursprungliga texten
och ritualen. Kardinal Jiménez lät på 1500-talet
trycka liturgien samt inrättade ett prästseminarium i
Toledo, som skulle rädda den från att försvinna. De
mozarabiska hymnerna äro på latin utgifna af G.
M. Dreves (se denne) i "Analecta hymnica medii ævi".
(K.V.Z.)
Mozarabiska liturgien. Se Mozaraber.
 |
| W. Mozart vid 14 års ålder. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
