Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lushai hills [lu’ʃai hi’ls], ett bergigt distrikt
i Östra Bengalen och Assam, brittiska Indien, vid
gränsen mellan Assam och Burma. 18,718 kvkm. 82,434
inv. (1901). Höjderna äro till större delen bevuxna
med tät bambuvegetation, men i östra delen finnas
öppna gräsmarker med lundar af ek och fur jämte
rhododendron. Befolkningen utgöres af lushai och
besläktade stammar. Från äldsta kända tider voro kuki
den ursprungliga befolkningen, och lushai uppträdde
först 1849 inom området, men ha sedan dess visat
sig vara en af de mest oroliga stammarna på Indiens
nordöstra gräns, och först efter krigsoperationerna
i början af 1890-talet ha de pacificerats. Det
walesiska presbyterianska missionssällskapet
har verkat bland dem sedan 1897, och de ha
visat stor mottaglighet för undervisning. Hela
antalet lushai i Assam var 1901 nära 64,000.
Wbg.
Lusiadas [losi’adaʃ], portugisiska namnet på
lusitanerna (d. v. s. portugiserna i äldre tider). Se
Lusitaner. – Os Lusiadas, en berömd hjältedikt
("Lusiaderna") af Camões (se denne).
Lusignan [lysinjã’], stad i franska dep. Vienne
(Poitou) vid Vanne, 27 km. s. v. från Poitiers. 1,249
inv. (1901; som kommun 2,063 inv.). Ruiner af ett
gammalt feodalslott, grundlagdt enligt traditionen
af fen Melusina, enligt historiska handlingar
af Hugo II af L. Under hugenottkrigen intogs det
1574 af hertigen af Montpensier och förstördes.
(J. F. N.)
Lusignan [lysinja’], en gammal adelssläkt från
Poitou i Frankrike, hvars hufvudman kallades "sire
de L." efter slottet L. (se föreg. art.). Släkten
innehade länge grefsk. Marche och Angouléme, men
var sedan början af 1300-talet icke vidare bemärkt
i Frankrike. Till denna ätt hörde Guido af L. (se
d. o.), som blef konung af Jerusalem 1186 och af
Cypern 1192. Han vardt stamfader för en kunglig
dynasti i österlandet, hvilken under 1200-talets
senare hälft tidtals var erkänd som innehaf-vare af
Jerusalems konungakrona. Den utdog 1267 på manliga
linjen med konung Hugo II af Cypern. Ättlingar
på kvinnolinjen regerade på Cypern ända in i
senare hälften af 1400-talet (jfr G o r-naro),
och en sidogren af linjen innehade 1345 -75, till
följd af gifte, riket Lill-Armenien. Jfr C a l fa.
(L. M. B.)
Lusingando [losinga’ndå], it., mus., smekande.
Lusitaner, folkstam i det forna Spanien (se
Hispaner), efter hvilken romarna kallade en provins i
halföns västra del Lusitania, ung. motsvarande
det nuv. Portugal. Jfr Lusiadas.
Lusitanska legionen. Se Loulé 1.
Lusoi’, stad. Se K a l a v r y t a.
Luspberget, kronopark i Stensele socken och revir,
Västerbottens län, afsatt till kronopark af
öfverloppsmark enl. K. M:ts befallningshafvandes
afvittringsutslag 8 febr. 1888. Benämningen
fastställdes af Kammarkollegium 13
okt. 1891. Areal 5,673 har. _
M-g.
Luspen, kronopark i Vilhelmina socken och
revir, Västerbottens län, afsattes till
kronopark af öfverloppsmark enl. K. M:ts
befallningshafvandes afvittringsutslag
5 febr. 1887. Benämningen fastställdes af
Kammarkollegium 13 okt. 1891. Areal 6,308 har.
M-g.
Luspforsen, fall i Ume älf vid dess
utflöde ur Stor-Uman, vid Luspbergets kronopark, 8,5
km. från Stensele kyrkoplats, har en fallhöjd af 6,6
m. och beräknas ha en industriell medelvattenmängd
af 47,5 kbm. i sekunden, hvilket ger 3,135 hkr.
Wbg.
Lusse. Se Lussi.
Lussem, namn på Dnjepr (se d. o.).
Lussi (Lusse), Lussidagen, Lussimässan. Se
Lucia, helgon.
Lussin [lo-], serbo-kroat. Lošinj, en till
österrikiska markgrefskapet Istrien hörande ö
i Quarnerobukten af Adriatiska hafvet, s. om
ön Cherso. Den är bergig (Monte Ossero 588 m.),
38 km. lång, men i medeltal blott 2,5 km. bred,
på ett ställe knappt 300 m. 72,5 kvkm. 11,615
inv. (1900), italienare och serbokroater, hvilka
lefva af sädes- och fruktodling, fiske och sjöfart
(de äro högt ansedda som sjömän). Hufvudort är
Lussinpiccolo (slav. Lošinj mali), med nautisk
skola och astronomiskt observatorium samt rymlig
hamn. 7,348 inv. (1900). Under senare år har
staden blifvit en besökt klimatisk kurort med
hafsbad (2,600 gäster årligen). – S. ö. därom
ligger staden Lussingrande (slav. Lošinj veliki),
med 2,385 inv. (1900). Med Veglia och Cherso
bildar ön ett förvaltningsområde i Istrien.
(J. F. N.)
Lussingrande [lo-]. Se Lussin.
Lussinpiccolo [lo-], stad. Se Lussin.
Lussjuka. Se F t i r i a s i s och Löss, zool.
Lussy [lyssi], Mathis, fransk musikskriftställare,
f. 1828 i Schweiz, d. 1910, länge musiklärare i
Paris, utgaf intressanta skrifter, i hvilka han
dels försökte göra pianospelets teknik till ett
tankearbete i st. f. en torr mekanik (Exercises de
mécanisme, 1863), dels sökte filosofiskt förklara det
musikaliska uttryckets element (Tratte de Vexpres-sion
musicale, 1873; 7:e uppl. 1897). 1880 erhöll han
jämte E. David det af Paris-akademien utsatta priset
för den bästa bearbetningen af notskriftens historia
(Histoire de la notation musicale, utg. 1882). 1902
bosatte han sig i Montreux, Schweiz. Vidare utgaf
han L’anacrouse dans la musique möderne (1903).
A. L.*
Lust, psyk. 1. En tendens hos viljan till en viss
handling. — 2. Behaglig känsla, lustkänsla (se
Känsla). 1 o. 2. S—e.
Lustfyrverkeri. Se Fyrverkeri, sp. 148.
Lustgas, vetenskaplig benämning på kväfoxidul
(se d. o. och Bedöfningsmedel, sp. 1165—66).
Lustjakt. Se Yacht.
Lustkutter, enmastadt, kutterriggadt fartyg, som är
byggdt uteslutande för nöjessegling.
Lustläger, öfningsläger för någon furstlig persons
nöje, numera ersatt af fälttjänstöfningar.
Lustmord, ett sådant mord, som har sitt upphof i
det slags sexuella abnormitet, som plägar kallas
sadism, och kännetecknas däraf, att den sexuella
retningen är i större eller mindre grad betingad af
en association med föreställningar om att tillfoga
annan kroppslig smärta. Medan de kriminella uttrycken
af denna abnormitet vanligen stanna vid mer eller
mindre svårartade former af misshandel, stegras
de i extrema fall ända till ett öfverlagdt dödande
af annan under mer eller mindre ohyggliga former.
N. S—g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
