Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunds universitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1437
Lunds veckoblad-Lundvall
1438
intresse äro Limhamnsfynden, Näsbyholmsfynden samt
de synnerligen vackra samlade fynden från Dalköpinge,
Sjörup och andra orter. Bronsåldern är representerad
af dyrbara depå- och graffynd, en mängd yxor m. m.,
en praktfull bronslur samt den s. k. Villfarastenen
med "hällristningar". Bland järnåldersföremålen
kunna nämnas Lindholmsamuletten, Skabersjöspännet
och örja-stenen, alla med runristningar. (Utanför,
å universitetsplatsen, stå på en kulle, med
S. Lager-brings byst framför, några större runstenar,
de flesta från trakten af Lund.) I den medeltida
afdelningen märkas en vacker vapensamling, en stor
mängd fynd från Skanörs slott samt från Lund, ett
kapell med romanska målningar flyttadt till museet
från Vallkärra kyrka, en enastående represen-
Den kyrkliga afdelningen i Lunds universitets
historiska museums medeltidssamling.
tativ samling träkrucifix (se fig.), ett tjugutal
dopfuntar, hvaribland tre ofullbordade från den
s. k. funtaliden vid Fridhemsberg (Halland),
processionskors och kåpor m. m. från Lunds
domkyrka. Från tiden efter 1500 är Tyko Brahe-montern
af största intresset, innehållande fynd från
Uranienborg och Stjärneborg (på Even). Efter
professor S. Söderberg (d. 1901), som haft stor
förtjänst om samlingarnas ökande och vård, har
museet ledts af d:r Otto Rydbeck, och det har
under det sista årtiondet, bl. a. genom dennes
gräfningsarbeten, i alla sina afdelningar betydligt
tillvuxit; uppställningen och museianordningarna
ha också omändrats och moderniserats. Jämte
föreståndaren är vid museet en ord. amanuens
anställd, tidtals också e. o. amanuenser. I
statsbidrag utgå till museets skötsel 4,500 kr.,
till konservering och inköp m. m. 2,000 kr. - Litt.:
Elof Tegnér, "Lunds universitets historiska museum"
(i "Samlingar till Skånes historia, fornkunskap
och beskrifning", 1871), S. Söderbergs uppsats i
Tegnérs festskrift "Lunds universitet 1872-97" samt
0. Rydbeck, "Lunds universitets historiska museum"
(1910). E. Wrgl. Lunds veckoblad, den äldsta af de
i Skåne nu utkommande tidningarna, började utgifvas
1775; 1783-1812 kallades det "Nytt och gammalt",
1813 sammanslogos titlarna till Lunds veckoblad Nytt
och gammalt. Bladet var t. o. m. 1863 veckotidning
och 1864-66 halfveckotidning samt utgafs 1867-97 med
tre nummer i veckan. Alltifrån sin
början har tidningen tryckts å Berlingska
tryckeriet i Lund. Dess format var 1775-1809
liten oktav, 1810-22 enspaltig kvart, men har
sedan dess småningom utvidgats till sexspaltie
folio. Prenumerationspriset för år var 1775-76
3 dal. smt, 1877-97 7 kr. Tidningen utgafs till
en början af ett sällskap, men sedermera af dess
förläggare direktör K. G. Ber Ii n g (d. 1789),
hvars ättlingar fortforo med utgifningen till 6
sept. 1867, då Adolf Ferdinand Mathson (f. 1839),
som sedan dec. 1865 varit tidningens redaktör, blef
ansvarig utgifvare. Städse konservativ, har denna
tidning ansetts vara ett språkrör för de åsikter,
som hyllats af det Karolinska universitetets lärare
samt stiftsstyrelsen, ehuru detta ofta förnekats. 1897
vardt tidningen daglig och förändrade då sitt namn
till Lunds dagblad. Denna, som har erhållit bidrag
af ett flertal bland universitetets lärare, utkommer
hvarje helgfri morgon, kostar per år 6 kr. och har
en upplaga af 1,750 ex. B. L.*
Lund–Trelleborgs och Lund–Källinge järnvägar
(sign. L. T. J.), normalspåriga (1,435 m.) med
en sammanlagd längd af 53,8 km., belägna inom
Malmöhus län, egas och trafikeras som en järnväg af
Lund-Trelleborgs järnvägsaktiebolag. Lund–Trelleborgs
järnväg, 42,8 km., som öppnades för allmän trafik 26
juli 1875, sträcker sig från Lunds statsbanestation
i sydlig riktning till Trelleborgs nedre station,
korsande på sin väg vid Staffanstorp Malmö–Simrishamns
järnväg, vid Klågerup Malmö–Genarps järnväg och vid
Svedala Malmö–Ystads järnväg.
Lund–Käflinge järnväg, 11 km., öppnades för allmän trafik 22
sept. 1886 och tillhörde ursprungligen Lund–Käflinge
järnvägsaktiebolag, men förvaltades redan från början
och trafikerades med dess materiel af Lund–Trelleborgs
järnvägsaktiebolag, tills den 1903 h. o. h. öfvergick
i det sistnämnda bolagets ego. Järnvägen sträcker sig
i nordvästlig riktning från Lunds statsbanestation
till Käflinge station vid statsbanelinjen
Malmö–Ängelholm. Förutom med statsbanan i Käflinge,
Lund och Trelleborg och vid Staffanstorp, Klågerup
och Svedala med ofvan nämnda järnvägar har linjen
Käflinge–Trelleborg förbindelse i Käflinge med
Landskrona–Käflinge, Landskrona–Käflinge–Sjöbo
och Käflinge–Barsebäcks järnvägar, i Lund med
Lund–Bjärreds och Lund–Refvinge–Harlösa järnvägar samt
i Trelleborg med Malmö–Trelleborgs och
Trelleborg–Rydsgårds järnvägar. Från kontinentalroutens
(se d. o.) tillkomst 1 maj 1897 förmedlade
Lund–Trelleborgs järnväg förbindelsen mellan statens
järnvägar och ångbåtsleden Trelleborg–Sassnitz,
till dess denna förbindelse 1 jan. 1899 öfvertogs
af den för ändamålet särskildt byggda
Malmö–Kontinentens järnväg (se d. o.) mellan Malmö och
Trelleborg, sedermera inköpt af staten. Vid 1910 års
slut uppgick bokförda byggnadskostnaden för linjen
Käflinge–Trelleborg till 3,286,705 kr., hvaraf
för rullande materiel 926,414 kr., aktiekapitalet
till 1,200,000 kr. och reservfonden till 120,000
kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Lund.
A. d’A.
Lundvall, Karl Johan, latinsk skald och vältalare,
f. 12 aug. 1775 på Utö, österhaninge socken,
Södermanland, d. 14 mars 1858, vardt student i Uppsala
1794, filos, magister 1800.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
