Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 1287-1288 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftballong ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

m. i Belgien 1908). Äfven i den geografiska
forskningens tjänst har man sökt använda
friballongen. Bekant är i detta afseende svensken
Andrées försök 1897 att i ballongen "Örnen" (fig. 7)
från Danskön vid Spetsbergen uppnå Nordpolen. Andrée
byggde delvis sin plan på användandet af tunga
släplinor för att kunna hålla ballongen på konstant
höjd, hvarjämte han afsåg att medelst styrsegel
kunna bibringa densamma en från vindriktningen något
afvikande kurs (se vidare Andrée, S. A.). – För
militära ändamål ha fasta ballonger användts mycket
länge i rekognosceringstjänst, första gången vid
belägringen af Valenciennes 1793. Välfärdsutskottet
i Frankrike uppdrog 1794 åt ingenjörkaptenen Coutelle
att inrätta ett luftseglingsinstitut vid Meudon. Under
hans befäl ställdes 2 kompanier

Fig. 8. Svenska aeronautiska sällskapets ballonger "Svenske II", "Argonaut" och "Andrée" iordningställas för ballong-automobiltäflingen maj 1908.

ballongmanskap, hvilka gjorde åtskillig tjänst under
republikens krig. Numera ha de flesta militärstater
ballongtrupper, som dels äro afsedda för stationär
tjänstgöring å befästa platser, dels skola åtfölja
fältarmén med transportabel ballongmateriel (se
Fältballongtrupper och Luftfarttrupper). I Sverige
ha Vaxholms fästning 1 kulballong, fälttelegrafkåren
1 drakballong och 1 kulballong samt flottan 1
drakballong. Försök att medelst ballonger nedkasta
bomber och sprängämnen öfver fientliga ställningar
ha förekommit, men utan framgång. Frifärder i
ballong komma af naturliga skäl i krigstjänst
hufvudsakligen till användning för att sätta
en belägrad, afskuren plats i förbindelse med
yttervärlden. Ett klassiskt exempel härpå är Paris’
belägring sept. 1870–jan. 1871, då 65 ballonger med
164 personer, en mängd depescher, 2 1/2 mill. bref och
381 brefdufvor för svarens återbringande lämnade den
inneslutna staden. Det militära ballongväsendet är
särskildt utveckladt i tyska armén, där Moedebeck
(d. 1910) var en bland förgångsmännen. – Det
egendomligt
tilldragande i ballongfärder har gjort denna
gren af luftseglingen till en med lifligt
intresse omfattad sport, som bedrifves i alla
kulturländer. Aeronautiska föreningar och klubbar
ha i stort antal bildats med syfte att sammanföra
luftseglingens vänner och utöfvare. I Sverige bildades
1900 Svenska aeronautiska sällskapet (se d. o.),
hvilket f. n. eger en kulballong på 1,500 kbm. rymd,
hvarjämte en cylindrisk ballong (system Unge) och
två kulballonger, tillhöriga enskilda medlemmar, äro
i detsamma inregistrerade (fig. 8). Bland de
längsta frifärder i ballong, som, såvidt kändt är,
utförts, stå i främsta rummet med afseende på den
tillryggalagda väglängden fransmännen de la Vaulx’
och Castillon de S:t Victors resa 1900 från Paris
till Korostisjev i Ryssland, 1,925 km. på 35 3/4 tim.,
samt med hänsyn till den tid, som ballongen hållits
sväfvande utan mellanlandning, schweizaren Schæcks
färd 1908 från Berlin till Molde i Norge, 72 tim. utan
afbrott. En annan märklig färd var den italienske
kaptenen Spelterinis lyckade seglats öfver Alperna
1908. – På grund af sin lätthet och stora yta kommer
luftballongen att röra sig med vindens hastighet
och i dess hufvudriktning utan större afvikelser. I
horisontal led är den sålunda väsentligen prisgifven
åt luftströmmarna, hvaremot man i vertikal led kan
behärska dess rörelser tämligen fullständigt genom
ballastkastning eller gasuttappning. Emellertid
kan man i många fall genom aktgifvande på de
meteorologiska förutsättningarna vid affärden med
ganska stor sannolikhet beräkna färdriktningen,
likaväl som man under färden ofta kan utnyttja
växlande luftlagers olikriktade strömningar för att
inverka på kursen. Problemet att göra ballongen
styrbar genom rent mekaniska medel har varit
föremål för förslag och försök nästan lika länge,
som friballongen existerat. Alla försök att bibringa
ballongen en själfständig rörelse, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>