Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louis Ferdinand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Graham-land. Det upptäcktes 1838 af Dumont d’Urville.
J. F. N.
Louis-quatorze [loi-katårrs], fr. Se Ludvig den
fjortondes stil.
Louis-quinze [Iol-kä7s], fr. Se Ludvig den femtondes
stil.
Louis-seize [loi-säs], fr. Se Ludvig den sextondes
stil.
Louis-treize [loi-tras], fr. Se Ludvig den trettondes
stil.
Louisville [lō’isvil l. lō’ivil], största staden i
nordamerikanska staten Kentucky, på södra stranden af
Ohio, som där har ett fall af 8 m. på 3 km., hvilket
kringgås medelst den 4 km. långa L.–Portland-kanalen
(fullbordad 1830). 223,928 inv. (1910), hvaraf mer
än 40,000 negrer. Staden som har en ytvidd af 10,3
kvkm., är mycket regelbunden, med fyra stora parker,
flera squares och lekplatser för barn. Öfver floden
gå tre broar till Jeffersonville och New Albany
i Indiana, hvilka kunna betraktas som förstäder
till L. Bland läroanstalter märkas ett universitet
med konstskola och medicinsk fakultet, medicinska
fakulteten af Kentucky univ., ett par andra medicinska
skolor, ett presbyterianskt teologiskt seminarium,
farmaceutisk och tandläkarskola. Unionen har där
ett marinhospital och staten en blindskola jämte
tryckeri för blinda samt sjukhus m. m. Sedan 1902
finnes ett offentligt bibliotek jämte ett museum
och konstsamling. Staden är ock säte för en katolsk
biskop. Stora hästkapplöpningar (Kentucky-Derby)
hållas där årligen i maj. L. är ett stort handels-
och industricentrum; dess tobaksmarknad är den
största i världen och dess omsättning af visky,
mulor, cement, fläsk, hvete, majs och trävaror
är mycket stor. Fabrikernas tillverkningsvärde
uppgick 1905 till 83,2 mill. doll., hvaraf 15,5
proc. på tobaksindustrien. Andra viktiga grenar
äro kvarnindustrien samt tillverkning af läder,
bomullsfröolja och -kakor, vagnar, landtbruksredskap
samt gas- och vattenledningsrör. Staden anlades
1778, fick stadsprivilegier 1780 och namn efter
Ludvig XVI i Frankrike, staternas bundsförvant i
frihetskriget, och inkorporerades som city 1828.
J. F. N.
Loukum (grek. lukumia), turk., konfekt, gjord
af socker, gummi och någon fruktsaft. Grekerna
förtära dessa lukumia vanligen med kaffe eller
vatten. Lukumádes kallas i Grekland ett slags
pannkakor eller strufvor.
Loulé [lålē], stad i portugisiska distriktet Faro
(prov. Algarve), 8 km. n. v. om Faro, ännu omgifven
med murar och torn från morernas tid. 22,511
inv. (1900). Korgflätning samt tillverkning af
läder, porslin och arbeten af palmblad, agave- och
espartofiber. Nära staden ligger en besökt
vallfartskyrka, Nuestra Senhora da Pietada.
(J. F. N.)
Loulé flålé 1. låjlél. 1. Grefve Val de Reis f. 1775,
1807 upphöjd till markis af L., var gunstling hos
portugisiske prinsen-regenten, sedermera konung Johan
VI. Intagen af beundran för Napoleon I, förde han till
denne en styrka af 8.0^r man. den s. k. lusitanska
legionen, samt deltog i fälttågen 1809 och 1812. 1821
fölide han Johan från Brasilien till Portugal. Då
han där sökte motverka den absolutistiska reaktionen,
lät dom
Miguel mörda honom, 29 febr. 1824. - 2. N u n o,
markis och sedermera hertig af L., den föregåendes
son, portugisisk statsman, f. 1801, d. 1875, förmäldes
1827 med Johan VI:s yngsta dotter, in-fantinnan Anna
(f. 1806, d. 1857). Han tog från 1836 ganska verksamt
del i det s. k. septembrist-partiets rörelser, blef
1851 marinminister i Sal-danhas ministär och var själf
konseljpresident 1856-59, juli 1860-april 1865 och
aug. 1869- maj 1870, sista gången störtad af Saldanha
genom en militärkupp. Som politiker klandrades L. för
brist på system, och han visade sig starkare i att
utlofva reformer än att sätta dem i verket.
Louny, tjechiska namnet på L a un (se d. o.).
Loup de Ferriéres [15 d9 färriär]. Se Lupus af
Ferriéres.
Loupe [lo’p], fr. Se L u p p.
Lour., vid växtnamn förkortning för portugisiske
botanisten och missionären J o a o de Loureiro,
f. 1710, d. 1791, författare till Flora
cochinchi-nensis (2 bd, 1790; ny uppl. 1792).
Lourdes [lōrd], stad i franska dep. Hautes-Pyrénées,
i en vacker trakt vid Gave de Pau och järnvägen
Toulouse–Bayonne. 7,228 inv. (1906). Stora marmor-
och skifferbrott, stark boskapshandel, landtbruksskola
och en gammal fästning (nu fängelse) på en klippa
högt öfver staden. L:s ryktbarhet är väsentligen
förbunden med Massabiellegrottan, där, såsom i den
katolska världen allmänt tros, den heliga jungfrun
flera gånger under loppet af 1858 uppenbarade sig för
en 14-årig bondflicka Bernadette Soubirous (d. 1879)
och som i synnerhet efter 1870 besökes af ofantliga
pilgrimsskaror (årligen omkr. 600,000), särskildt 15
aug., Marias födelsedag. Uppenbarelseundret erkändes
af biskopen i Tarbes 1862, och 1891 instiftade
påfven Leo XIII en fest (11 febr.) till dess
åminnelse. I grottan befinna sig en Mariastaty och den
undergörande källan, hvars vatten återger de blinde
synen samt gör de lytte och sjuke helbrägda och äfven
försändes i flaskor. Grottan ligger i en ny stadsdel
på vänstra sidan af floden. En stor vallfärdskyrka
(Notre dame) byggdes där 1864–70, en annan kyrka,
du Rosaire, 1884–89; dessutom ha uppstått många
kapell, kloster, hotell och handelsbodar, i hvilka
en vinstgifvande handel drifves med rosenkransar
m. m. Efter L. ha flera religiösa kongregationer tagit
sig namn. L. har gifvit ämne till Zolas ryktbara
roman med samma namn. – Jfr Hysteri, sp. 36.
J. F. N.
Loure [lōr], fr. 1. Föråldradt normandiskt
instrument, liknande säckpipa. – 2. Ett slags dans i
måttligt tempo och trippeltakt med märkbar betoning
af taktens början.
1 o. 2. A. L.*
Loureiro [lårä’ero], J. de. Se Lour.
Lourenço Marquez [lårẽso marke’ʃ]. 1. Det sydligaste
af de 5 distrikt, hvari den del af den portugisiska
kolonien (provinsen) Moçambique, som står under
statens direkta förvaltning, är delad. L. är landet
kring Delagoaviken och gränsar i s. till Natal, i
v. till Swasiland och Transvaal samt omfattar 39,000
kvkm. med 80.000 inv. – 2. Hufvudstad i kolonien
Moçambique och i L. 1, vid Delagoaviken. 9,849
inv. (1908), hvaraf 4.691 européer; af de
öfrige är något mer än hälften negrer, de andre
asiater. Kaffrerna, som icke få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
