Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louis Ferdinand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barrels (à 127 kg.). Hela afkastningen
af mineralproduktionen steg 1908 till 12,1
mill. dollars. – Industrien afser hufvudsakligen
förädling af statens egna produkter, socker, trävaror,
bomull och ris. 1905 steg dess produktionsvärde
till öfver 186,4 mill. doll., hvaraf omkr. 74
mill. på sockerindustrien och 35,2 mill. på
trävaruindustrien. – Förnämsta handelsplatsen och
statens viktigaste hamn är New Orleans. Vid 1908 års
slut funnos i staten 7,955 km. järnvägar.
Befolkningen, som 1810 utgjorde blott 76,556 pers.,
hade 1860 växt till 708,000, 1900 till 1,381,625
och 1910 till 1,656,388 pers. Vid folkräkningen
1900 voro 47,1 proc. färgade (negrer och mulatter),
mot 51,5 proc. 1890. Endast 52,903 pers. voro födda
i utlandet, hvaraf 17,400 italienare, 12,000 tyskar
och 359 svenskar. Större delen af de hvite härstammar
från de gamle franske nybyggare, som voro de förste
kolonisterna i dessa trakter. Därför äro äfven öfver
61 proc. af befolkningen katoliker, medan de öfriga
sydstaterna äro strängt protestantiska. Före 1854
gjordes föga eller intet för folkundervisningen,
och först de senaste årtiondena har staten verksamt
understödt densamma (i mån af antalet skolpliktiga
barn i hvarje kommun). Två normalskolor finnas. Högre
läroanstalter äro bl. a. statsuniversitetet (1860)
i förening med landtbruks- och tekniskt läroverk
i Baton Rouge, Tulane univ. (1864) i New Orleans,
Jefferson college (1884, katolskt) i Convent samt
andra katolska colleges i New Orleans, Grand Couteau
och Baton Rouge. För kvinnor finnas colleges i
Clinton, Mansfield, New Orleans (ingår i Tulane
univ.) och Keatchie och för negrer i Alexandria och
New Orleans (5 st.). I Ruston och Lafayette finnas
tekniska läroverk. Sedan L. upptogs som stat (1812),
har det haft 8 konstitutioner, den sista af 1898 (med
26 ändringar till 1906). Enligt denna sammanträder
den lagstiftande församlingen hvarje jämnt år under
60 dagar och består af 39 senatorer och högst 116
och minst 98 representanter, alla valda för
4 år. Valrätt och valbarhet har hvarje
inregistrerad manlig medborgare, som bott i staten
i minst
5 år och i sin kommun 2 år före valet.
Men för att inregistreras måste man kunna
läsa och skrifva eller besitta egendom
till ett taxeringsvärde af 300 dollars,
för hvilken skatt erlagts, eller bevisa, att
ens fader eller farfar hade rösträtt l jan.
1867, eller, om man är af utländsk börd, vara
naturaliserad före 1898 och ha bott i staten 5 år
före ansökan om inregistrering. Denna s. k.
"father or grandfather clause" är afsedd att
trygga de hvites öfvervikt. Guvernören väljes för 4
år och kan ej omedelbart omväljas. Kvinnor ega i
vissa fall rösträtt. – L. representeras i
kongressen af 2 senatorer och 8 representanter. –
Staten är icke delad i grefskap, utan i 59 parishes.
Hufvudstad är Baton Rouge. För två-årsperioden
1906–07 voro statens inkomster resp. 6,232,600 och
6,628,500 doll. och utgifterna resp. 4,862,700 och
5,209,200 doll. Skolor och skyddsdammar draga
omkr. hälften af inkomsterna, den andra
hälften åtgår till räntor på stadsskulden (l mars 1908
12,24 mill. doll.) och till aflöningar åt styrelsen.
Den beskattade förmögenheten uppgick 1907 till 508
mill. doll., och all förmögenhet
beräknades 1904 till 1,032 mill. doll., hvaraf 489,3
mill. fast egendom.
L. besöktes först af spanjoren de Soto (1541),
sedermera af fransmännen Marquette (1673) och
Rob. Cavalier, Sieur de La Salle (se d. o.), hvilken
senare kallade hela sträckan längs den af honom
1681 befarna Mississippi L. efter franske konungen
Ludvig (fr. Louis) XIV. Namnet L. fortfor sedan
att under 1600- och 1700-talen omfatta ungefär allt
landet mellan Alleghanybergen och Rocky mountains,
från de stora sjöarna i n. till mexikanska viken i
s. Det första lyckliga kolonisationsförsöket inom
den nuv. statens område gjordes af fransmannen
Iberville 1699, vid nuv. Poverty point nedanför New
Orleans. Efter freden i Utrecht (1713) öfverlät Ludvig
XIV till den rike köpmannen A. Crozat (1655–1738)
allt område, som vattnas af Mississippi och dess
bifloder nedanför Illinois’ mynning. Crozat öfverlät
1717 sina rättigheter åt John Law (se d. o.), som
bildade ett bolag för att kolonisera landet. Staden
Nouvelle-Orléans (New Orleans) anlades 1718, och
kolonien var i ett ganska blomstrande skick, då
den 1731 återgick till franska kronan. Genom ett
fördrag af 3 nov. 1762 afträddes L. till Spanien,
men fördraget hölls hemligt 1 1/2 år, och Spanien
tog ej kolonien i besittning förr än 1769. Genom
ett fördrag mellan Spanien och Frankrike å ena
sidan samt Storbritannien och Portugal å den andra,
undertecknat i Paris i febr. 1763, afträddes hela
den del, som låg ö. om floderna Mississippi och
Iberville samt sjöarna Maurepas och Pontchartrain
till Storbritannien. Sistnämnda del ned till 31:a
breddgraden öfvergick 1783 till Förenta staterna,
och den spanska andelen, till hvilken Mississippis
hela mynning hörde, återgick 1800 till Frankrike,
men såldes 1803 af Napoleon för 60 mill. frcs till
Förenta staterna. Nästan allt, som nu utgör staten
L., upprättades 1804 till ett territorium under
namn af Orleans. Detta ökades 1810 med trakten ö. om
Mississippis mynning och upptogs 1812 som stat med
de nuv. gränserna. Vid inbördeskrigets utbrott
skilde sig staten 26 jan. 1861 från unionen och
slöt sig till de konfedererade, men kom efter New
Orleans’ intagande (april 1862) helt och hållet i
unionisternas våld. Först 1868 upptogs L. åter såsom
stat i unionen, men det republikanska våldsregementet
fortfor under skydd af unionstrupper ända till 1877,
då presidenten Hayes drog trupperna därifrån. Därefter
kommo snart demokraterna åter till makten, som
de sedan behållit. – 2. Stad i nordamerikanska
staten Missouri, vid Salt rivers förening med
Mississippi. 5,131 inv. (1900). Sädes- och fruktodling
samt trädskolor, bland de största inom unionen.
1 o. 2. J. F. N.
Louisine [loisi’n], fr., ett mjukt
sidentyg med matt yta. Användes till
damklänningar, synnerligast bluslif.
G. A. W.
<b>Louisan [loiså’]. Se Fallbila och Louis, A.
Louis-Philippe [loi-fili’p], fr. Se Ludvig, franska
konungar 19.
Louis Philippe-land [loi-fili’p-], antarktiskt
polarland under 63°–64° s. br. och 57°–59° v. lgd,
s. om Syd-Shetlandsöarna, från hvilka det skiljes
genom Bransfield-sundet. Enligt hvad O. Nordenskjölds
expedition fann, hänger det samman med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
