Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lokeren [lå-], stad i belgiska prov. Öst-Flandern, vid
den kanaliserade Durme, en biflod till Schelde. 21,869
inv. (1904). Bomullsfabriker, blekerier och
repslagerier, handel med linne, lin och hampa.
J. F. N.
Loketrätan. Se Lokasenna.
Lokmän, arabisk fabcldiktare. Egentligen känner
den judiska och arabiska traditionen två visa män
med namnet L., som dock ofta i deras litteratur
sammanblandats och förväxlats. Om den äldre L.,
som tillhörde den arabiska stammen cäd, berättas,
att han fått sig tilldelad 7 gamars lifstid (hvar
och en beräknad till 80 år); och på dessa L:s gamar,
sorn alla hade särskilda namn, finner man ofta
anspelningar hos arabiska poeter. Den yngre, "L. ^len
vise", som omtalas i den efter honom benämnda 31 :a
suran af koran, lefde, enligt judiska traditioner, på
Davids tid i nabatécrnas land, emellan Döda och Röda
hafven Derenbourg: ("Fables de Loqman le sage", 1850)
har sökt bevisa, att denne L., som enligt arabiska
kommentatorer var släkt med Job och son till Bäcurä,
är på etymologiska grunder identisk med Be’ors son
Bilcam (se d. o.). Han blef berömd dels genom sin
vishet, dels genom sitt predikande af den ende rätte
Guden emot de hedniske nabatécrnas mångguderi, och
honom, liksom Diogenes och andra vise, tillskrifves
en mängd populära vishctsord, cpigrammatiska
anekdoter och tänkespråk, sedelärande fabler
o. d. Men de under hans namn bekanta 41 fablerna,
som tydligen leda sitt ursprung från Syntipas’ och
Aisopos’ grekiska fabler och ej omnämnas af någon
arabisk författare, äro af långt senare, sannolikt
kristen härkomst. Bekanta redan på 1200-talet,
ha de, ehuru skrifna på dålig arabiska, allmänt
nyttjats som första öfningsbok i dotta språk. De
utgåfvos först af Erpcnius (Leiden, 1615); och af
de följande, ytterst talrika editionerna äro de
bästa Rödigcrs (2:a uppl. 1839) och den ofvannämnde
Derenbourgs (18"0). L:s graf visas såväl i Jemcn
(den äldres) som vid Tibcriass;ön och annan-städes
(den yngres). Jfr Basset, "Loqman berbére" (1890).
H. A.»
Lokoja, stad i brittiska protektoratet Northern
Nigeria, vid Binues inflöde i Niger och vid foten af
berget Patta, 480 km. från kusten. 5,000–8,000
ständiga inv. L. är en viktig handelsstation, säte
för en brittisk kommissarie, en protestantisk och
en katolsk mission. Viktig militärpost; station för
ångbåtarna på Niger. L. är förbundet med Lagos, Jebba,
Zungeru, Kano, Yola och Sokoto genom telegraf. Där
finnes ett afdelningskontor af Nigeriabanken.
J. F. N.
Lokomobil (af lat. lo’cus, ställe,
och mobilis, flyttbar), i allmänhet en ångmaskin
(jämte tillhörande panna), fotogenmotor eller annan
kraftmaskin, som med alla för driften behöfliga
anordningar är fäst på en vagnställning, så att den
lätt kan
 |
| Fig. 1. Ånglokomobil från Munktells mekaniska verkstad. |
|
| Fig. 2. Fotogenlokomobil drifvande ett tröskverk. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
