Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003
Loke
1004
vara en eldgud, på Island utgör namnet L. del af
sammansättningar sådana sorn Lokadaun svafvellukt,
Lokabrenna Sirius, i Danmark säges luftens dallring
af hetta härröra från, att Lokke sår sin hafre eller
drifver sina getter, och Lokke säges dricka vatten,
då solstrålarna ned till vattnet se ut som rör; i
Norge säges Lokje slå sina barn, då elden sprakar,
och mjölkskinn kastas i elden som offer åt Lokje, i
Sverige kasta barn, som byta om tänder, en förlorad
tand i elden med sådana ord som: "Locke, gif mig en
bentand i stället för en guldtand", och slutligen
uppger Caesar, att germanerna.dyrkade solen, månen
och Vulcanus (elden). Af Schuck uppfattas L. som en
ursprunglig dödsgud, af Celander som en vätte. Men
äfven många forskare, som hålla L. för en urgammal
naturgud, anse dock den isländska mytologiens
framställning påverkad af kristna berättelser om
Lucifer och djäfvulcn, hvilket särskildt gäller hans
fängslande, där ock antika sagor om Promcthcus, Atlas,
Typhon ha findragits. Särskildt ligger kristendomens
framställning af djäf-vulen till grund för berättelsen
hos Saxo om Utgårda-Loke (se d. o.). För att L. är
en yngre gud talar ock, att man intet känner örn
hans dyrkan. S. Bugge härleder L. väsentligen från
Lucifer, hvars fall och fängslande påminna om L.,
om ock denne? gestalt äfven fått drag från Apollon
och Mcrcurius.
Namnet L. har vanligen uppfattats som "slutaren,
stängaren" till isl. verbet luka "stänga", och olika
skäl ha getts till, att L. fått detta namn. Bugge
ansåg namnet vara en förkortning af Lucifer. och
A. Kock antar det vara en sidoform af ordet låga.
I orncringen på en kristen graf häll i Ramsey, ön Man,
finnes kanske af bildadt, huru L. kastar sten
Fig. 1. Loke (?) af bildad på Ramseystenen.
på uttern, som just äter en fångad lax (fig. 1);
på ett kors vid Gosforth i Cumberland är måhända
L. afbil-dad, bunden om hals, händer och ben. ormen
hänger öfver hans hufvud, och Sigyn står med skålen
för att uppfånga giftet (fig. 2). - Lokemyten är
utförligare framställd af Karl Weinhold uti "Die
sägen von Loki" (1849) och af Th. W isen i skriften
"Oden och Loke" (1873). Jfr ock S. Bugge, "Studier
över de nord. gude- og hc-tesagns oprindelse" I,
s. 76 ff., E. II. Meyer, "Germanische mythologie"
och "Völuspå", A. Kock, "Loki und seine verwand-ten"
(i "Indogermanische forschungcn" 10, 1899), A. Olrik,
"Loke i nycrc folkeoverlevering" (i "Danske studier"
1908-09), H. Celander, "Lokes mytiska ursprung"
(1911) samt mytologiska hand-
Fig. 2. Loke och Sigyn afbildade (?) på
Gosforthkorset.
böckor. - Nutidens konst har flera srånorer valt ämnen
ur Lokcmyten. Bland svenska konstnärers hithörande
framställningar böra i främsta rummet nämnas Winges
i Nationalmuseum förvarade stora oljcmål-
Fig. 3. Loke och Sigyn, oljemålning af Winge.
(Nationalmuseum, Stockholm.)
ning "Loke och Sigyn" (fig. 3) samt Qvarnströms
bekanta grupp "Loke och Had. siktande på Baldcr" (se
fig. i art. B ålder, sp. 759). Th. W. (B-c.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
