Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljusstråle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller artotype, i Tyskland vanligast lichtåruck. Det
praktiska utförandet är i korthet följande. En tjock
mattslipad glasskifva förses med en förpreparation,
som består af en svag gelatinlösning försatt med
vattenglas. Sedan förpreparationen torkat, bringas
glasplattan med tillh’älp af nivellerställ och
vattenpass i horisontal ställning och öfvergjutes
med en varm lösning, bestående af vatten, gelatin och
bi-kromat, hvarefter den torkas i en speciell torkugn
vid en temperatur af omkr. 50°. Genom denna torkning
erhåller bikromatgelatinhinnan en viss kornig-het,
som är af stor betydelse för halftonernas riktiga
återgifvande. Efter torkningen kopieras plåten
i kontakt med ett negativ och skiljes i vatten,
hvarvid det icke påverkade bikromatet utlöses,
och lämnas sedan att torka. Innan plåten skall
tryckas, "fuktas" den med en blandning af vatten,
glycerin och ammoniak, och sedan den öfverflödiga
fuktvätskan af-lägsnats, invalsas tryckplåten med fet
färg. Invals-ningen sker först med lädervals, sedan
med limvals. Efter invalsningen lägges ett papper
på plåten, och båda få passera tryckpressen. För
tryckningen användes dels handpress, dels snällpress;
båda likna till konstruktion de för litografi
afsedda tryckpres-sarna. Väl utfördt, lämnar
ljustrycket vackra af-tryck, som troget återge
originalets detaljer och tonvärden. Det användes
mest för finare illustrationstryck, i synnerhet för
vetenskapliga arbeten, samt för planschverk, vykort
etc. Fö. flerfärgstryck (tre-och fyrfärgstryck)
har ljustrycket funnit användning, äfvenså i
kombination med litografi för framställning af
färgtryck. Litt.: A. Albert, "Der lichtdruck" (1898)
och "Die verschiedenen metoden des licht-drucks"
(1900), G. Balagny, "La photocollogra-phie"
(1899), och \V. Fithian, "Practical collo-type".
2. J- Htsg.
Ljusträsk, kronopark i Arvidsjaurs socken,
Mal-mcsjaurs revir, Norrbottens län. Enligt
k. br. 24 okt. 1871 har före afvittring inom socknen
bildats kronopark, hvarjämte efter afvittringen
uppkommen öfverloppsmark afsatts till kronopark genom
k. br. 20 okt. 18°9. Delar af dessa områden ha enligt
Domänstyrelsens beslut 29 april 1902 förenats till
en kronopark. Ljusträsk, hvars benämning fastställts
af Kammarkollegium 10 juli 1902. Areal 26.127 har.
M-g.
Ljusvåg, fys. Se Vågrörelse.
Ljusvänner. Se Fria församlingar.
Ljusa, kronopark i Öfver-Luleå socken, Bodens rev>,
Norrbottens län. På grund af k. br. 27 jan. 1888
och af tal mellan kronan, å ena, samt Gällivare
a.-b. som egare af Ljusa sågverk, å andra sidan, 29
maj s. å. återföll Ljusa stockfångstskog till kronans
disposition med tillträdesrätt l juni 1898, och nämnda
skos: förvaltas som särskild kronopark med benämning
Ljusa enl. Domänstyrelsens beslut 6 okt. 1903. Areal
omkr. 4,770 har. M-g.
Ljusår, astron., den väglängd, som ljuset (med
en hastighet af omkr. 300.000 km. i sekunden)
till-ryggalägger på ett år. Denna längdcnhet
nyttjas för angifvande af fixstjärnornas afstånd
från vårt solsystem. Dess storlek är ungefär
91/2 billioner km. Den närmaste fixstjärnan,
a i Centauren, är 4,3 ljusår aflägsen från
vårt solsystem. Jfr S t j ä r n-p a r a 11 a x.
(B-d.)
Ljusöppning (Inminare). Se Katakomber.
Ljördalen, dalgång ö. om och parallell med
Tryssilelvens dalgång och nära gränsen till Sverige,
i Tryssil härad, Hedemarkens amt, Norge. Dalgången
genomströmmas af älf ven Ljöra, som under namnet
Görälfven flyter till Västra Dalälfven i Sverige. En
stor del af skogen eges af svenska bolag.
Lk, vid växtnamn beteckning för H. F. Link (se
d. o.).
L. L., förkortning för eng. Lord Lieutenant,
lordlöjtnant. Se Lord.
l. l., förkortning för lat. loco laudato, på det
anförda stället, och loco le’cto, på det lästa stället.
Llama [ljama], sp., zool., Lama. Se Kameldjuren,
sp. 712.
Llan [lä’n], wales., kyrka, förekommer i en mängd
walesiska ortnamn.
Llanberis [länbe’ris], stad i engelska
grefsk. Carnarvon (Wales), vid floden Seint,
utgångspunkt för bestigningen af Snowdon. 3,015
inv. (1901).
Llandaff [landä’f], förr stad i engelska
grefsk. Glamorgan (Wales), 3 km. n. v. om Cardiff och
sedan 1888 förenadt med detta. L. är biskopssäte sedan
midten af 500-talet, det äldsta i England, och har
en katedral (restaurerad på 1860-talet) från början
af 1100-talet.
(J. F. N.)
Llandeilo-etagen [ländåVlåH-etäjen], geol., en
från Llandeilo i södra Wales känd underafdelning
af Ordovicium. Se S i l u r sy s t e m e t.
E. E.
Llandovery-etagen [ländäu^veri-etajen], geol.,
en från Llandovery i södra Wales känd aflagring af
sandsten och kalksten m. m., i ålder motsvarande
öfvergångslagren mellan Ordovicium (under-silur)
och Gotlandium (of versilur). Se S i l u r-systemet.
E. E.
Llandudno [ländaMnåu], engelsk badort i norra Wales,
i nordöstligaste delen af grefsk. Carnarvon, på
en landtunga, som förenar det 229 m. höga Great
Orme’s head med fastlandet. 9,279 inv. (1901).
(J. F. N.)
Llanelly [läne’thli], hamnstad i engelska
grefsk. Carmarthen, södra Wales, vid
Carmarthenviken. 25,617 inv. (1901). Traktens
rikedom på kol, järnmalm och kalksten har skapat en
mångsidig industri (bl. a. koppar och tennverk),
och mycket stenkol och antracit utskeppas.
J. F. N.
Lianeros [Ijanerås], sp., herdar på llanos i
Syd-Amerika. Se Llanos.
Llanes [Ija^esl, kretsstad i spanska
prov. Oviedo (Asturien), vid Vizcayaviken,
förr fästning. 18,684 inv. (1900). Badort.
J. F. N.
Llanqolhn [längå’thlin], stad i engelska
grefsk. Denbigh (Wales), i vackert läge vid Dee. 3,303
inv. (1901). Kyrka från normandiska tiden (nu museum),
en gammal bro öfver floden (från 1300-talet), "ett
af Wales’ sju underverk". Linne- och ylleväfverier,
skifferbrott. J. F. N.
Llano estacado [Ijänå estakaMå], eng. Staked plain,
"den utstakade slätten", ödslig högslätt längs östra
sidan af Klippbergen i Nord-Amerika, i östra New
Mexico och västra Texas, med en längd i n. och s. af
omkr. 300 km. och en bredd af omkr. 250 km. samt en
höjd af 970-1,450 m. ö. h. och 500-800 m. öfver det
kringliggande landet. Högslätten, som omfattar 70.000
kvkm. och består af kalk- och sandstensbildningar,
saknar trädväxt och rinnande vatten och har ringa
nederbörd, men har lätt och rik iord samt god
gräsväxt, som föder talrika hjordar. Sitt namn har
den från de höga sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
