- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
765-766

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lista ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dansk flotta, på 13 fartyg, under befäl af Pros Mund
och Ove Gedde. En ny strid utkämpades 25 maj,
väsentligen i form af kanonad på långt håll, men
afbröts af en häftig storm. Thijsen seglade därpå
tillbaka till Holland. Betydelsen af slagen vid
L. var, att danskarna lyckades hindra den värfvade
holländska eskaderns förening med stora svenska
flottan och dess medverkan vid den landstigning på
Fyn Torstensons armé i händelse af en dylik förening
skullo ha utfört. Jfr A. Munthe, "Svenska sjöhjältar",
V, 1 (1905; sid. 213–229). V. S–g.

Lister institute of preventive medicine [listor
institjot ov priventiv medson], kalladt
urspr. The british institute of preventive medicine,
sedermera The Jenner institute etc., en anstalt
för medicinsk experimental forskning, belägen
vid Chelsea bridge road i London. Det började
sin verksamhet i förra hälften af 1890-talct med
hjälp af medel, som insamlats på privat väg. Mot
slutet af 1890-talet erhöll det af lord Iveagh en
gåfva af 250,000 pd st., med hvilken summa dess
verksamhet har kunnat betydligt utvidgas. Arbetet
bedrifves numera på flera afdelningar, såsom för
bakteriologi, kemi, serumberedning. Med understöd
af engelska regeringen bedrifvas äfven i Ostindien
forskningar öfver pesten. Institutet, som är
fullkomligt oberoende af engelska staten, står under
ledning af en kommitté, i hvilken lord J. Lister
(se denne) under en följd af år var ordförande.
Iln.

Listerlandet l. Lister, halfö i Lister og Mandal amt,
Norge, är genom Listeidet förenadt med fastlandet och
begränsas af Eidsfjord, Listerfjord, öppna hafvet,
Farsundsfjord, Helvigfjord och den nära hafvets
nivå liggande insjön Framvaren, förbunden med hafvet
genom den 0,5 km. långa, kanaliserade Straumen. L.,
en del af Vanse härad, är ett 11 km. långt och
upptill 3,5 km. bredt kustparti, flackt och öppet,
utan skärgård. Skog saknas; flera stora myrar lämna
bränsle. L. är ett moränlandskap, beströdt med
erratiska block och delvis fylldt af flygsand. Det
är tätt bebyggdt. Befolkningen är öfvervägande (66
proc.) brakycefal, hvilket tyder på stark tillsats
af främmande element. Rekrytlämplighetsprocenten
är lägre än i någon annan del af landet (39
proc.). Många fornfynd. Litt.: C. Flood, "L." (3:e
uppl. 1894).
K. V. H.

Lister og Mandal amt, Norges sydligaste amt, omges i
n. och ö. af Nedenes amt, i s. af Nordsjön och i v. af
Stavanger amt. Areal 7,264,25 kvkm.; däraf äro 384,44
kvkm. färskvatten, 280,32 kvkm. åker och äng och
1,863 kvkm. skog. 82,551 inv. (1910), hvaraf 22,299
komma på de fyra städerna (se nedan); emigrationen
är betydlig. Inom amtet, som hör till Norges
mera lågt liggande trakter, finnas inga betydande
fjällpartier, men terrängen är starkt kuperad. Amtet
genomskäres från n. till s. af flera dalgångar,
som vattnas af delvis icke obetydliga älfvar, såsom
Ottra, Mandalselven, Undalselven, Lygna, Kvina och
Sira. De viktigaste fjordarna äro Topdalsfjorden,
Grönfjorden och Mandalsfjorden. Boskapsskötsel,
jordbruk, sjöfart och fiske äro de förnämsta
näringskällorna. Industrien är ej obetydlig: 103
affärsföretag (med inalles omkr. 2,000 arbetare) 1908,
hvaraf 40 träförädlingsverk (med 512 arb.). 2,264
fiskare. Totalvärdet af jordegendomarna uppgafs 1908
till 37,217,000 kr. I L. funnos s. å. 29 sparbanker
med ett förvaltningskapital af i sin helhet 27
mill. kr. Amtet har blott 2 järnvägar, men ett väl
utveckladt landsvägsnät. Utmed kusten ligger en rad första
klassens fyrar (Oksö, Songvaars, Ryvingens,
Lindesnes’ och Listers). Totalförmögenheten
uppgafs för 1909 till 58,512,000 kr., inkomsten
till 8,338,000 kr. I judiciellt hänseende är amtet
indeladt i 5 sorenskriverier; det har 34 härad
och 4 stadskommuner. I ecklesiastikt afseende är
det deladt i 20 pastorat och hör till Kristiansand
stift. Där finnas 4 städer: Kristiansand (amtmannens
residens), Mandal, Farsund och Flekkefjord. Se
A. Helland, "Norges land og folk", X (2 bd, 1903).
K. V. H.

Listers härads domsaga. Se Lister.

Listerska förbandet. Se Antiseptik.

Listers och Bräkne kontrakt, i Lunds stift,
omfattar de tio pastoraten Karlshamns stad; Asarum
och Ringamåla; Hällaryd och Åryd; Bräkne-Hoby och
Öljehult; Mörrum och Elleholm; Mjällby; Gammalstorp
och Ysane; Jämshög; Kyrkhult; Sölvesborgs stads-
och landsförsamlingar. 1,358 kvkm. 60,034 inv. (1910).

L’istesso tempo, it., mus., samma tempo (som förut).

Listgurkor. Se <sp>>Cucumis</sp>, sp. 943.

Listjärn, skpsb. Se List, sp. 760.

Listval, det slags valsätt, som uppkommer
därigenom, att ett land i st. f. att fördelas i
mindre valkretsar, af hvilka hvar och en väljer sin
representant, indelas i större valkretsar, af hvilka
hvar och en, alltefter invånarantalet, väljer flera
än en, och hvilket – åtminstone vid majoritetsval –
har till följd, att de afgifna röstsedlarna skola
innehålla en förteckning, en lista, på flera namn,
nämligen så många som antalet representanter, hvilka
för valkretsen skola utses. Detta valsätt är det, som
i Frankrike kallas scrutin de liste i motsats till
scrutin d’arrondissement, vid hvilket på hvarje
röstsedel endast ett namn uppföres och som blifvit
så kalladt, emedan arrondissemangsindelningen
enligt 1875 års författning var lagd
till grund för valkretsarnas anordning i
st. f. departementsindelningen, som vid listval
ligger till grund för denna anordning. Sedan Gambetta
(se d. o.) yrkat på listval, infördes sådana efter
åtskilliga strider 1885, men fingo 1889 åter vika
för arrondissemangsval. Om listval vid proportionella
val
se d. o. H. L. R. (S. B.)

Listverk, bygnk., beteckning inom byggnadskonsten
och konstindustrien för den dekorativa behandlingen
af framspringande eller tillbakaträdande partier
förmedelst böjda eller i vinkel brutna planer,
beräknade att medelst lek med dagrar och skuggor ge
det ifrågavarande partiet af byggnaden eller föremålet
åsyftad valör.

Ett listverk är sammansatt af lister: rundstafvar,
kvartstafvar, vulster (echinus), hålkälar, karniser,
plattor (se Profil) med en mångfald variationer i
profileringen, utförd antingen efter geometriskt
bestämbara kurvor och raka linjer eller efter
obestämbara, på fri hand dragna linjer. Hvarje list
inom ett listverk kan vara slät eller dekorerad med
ornament i form af pärlor, snäckor, blad, blommor,
slingor, djur o. s. v., upprepade utefter listens
hela längd eller afbrytande dess gång på bestämda
afstånd. I den romersk-doriska stilen är hela det
listverk, som kröner entablementet (kornischen),
i allmänhet slätt, odekoreradt, under det att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free