- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
763-764

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lista ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

763

Lister-Listerdyb

764

köpte han äldre patent,

1905 å sitt gods Swinton castle, började sin
affärsbana på en cxportfirmas kontor i Liverpool,
men ingick vid 22 års ålder kompanjonFkap mod sin
broder, som var yllefabrikant där. Fadern uppsatte åt
sina båda söner en fabrik vid Manningham, en liten
del af den plats invid Bradford, där det ståtliga
fabrikskoniplcxet "Lister & C:o Limited" sedermera
reste sig. Kompanjonskapct upplöstes emellertid
snart, och L. skaffade sig på skilda tider olika
kompanjoner. Hans första uppfinningsförsök gällde
en ullkamningsmaskin; men för att kunna begagna hvad
han ansåg lämpligt af föregående uppfinningar inbi,
a. Josua Hcilmanns i

Miilhauscn, för hvilket han betalade 540,000 kr. utan
att dock använda detsamma. L. förtjänade snart in
summan genom att för hvarje exemplar af den kammaskin,
som han i samband med en af sina många kompanjoner,
G. E. Donisthorpe, konstruerade och patén terade,
erhålla 18.000 kr. royalty; maskinen kostade utöfvcr
detta blott 2,700 kr. Denna maskin blef epokgörande
inom ylleindustrien, liksom Heilmanns blef det
inom bomullsindustrien. Sedan L. vid ett tillfälle
inköpt ett stort parti skadade silkcskokonger, som
då ansågos nästan värdelösa, började han konstruera
en maskin för deras bearbetande och kamning. 1855
uttog han sitt första patent på denna maskin, men
måste ännu i 8 år arbeta på dess förbättring och
offrade därvid bortåt 6l/2 mill. kr. eller nästan hela
sin stora förmögenhet. Slutligen lyckades han icke
blott kamma, utan äfven spinna det svårhandtcrliga
silkcs-affallet. L. kallades med anledning häraf
"silkes-kungen". Det Listcrska etablissemanget, som
redan var världens förn’imsta ullkammeri, blef äfven
det mest betydande silkesspinncriet och förarbctadc
äfven silkct till plysch, sammet och andra väfnader,
sysselsättande flera tusen arbetare. L. upphöjdes
1891 till pcer under namn af baron Masham, sedan han
tidigare en gång afböjt baronvärdighet. På äldre dagar
intresserade sig lorden äfven i gruf- och kolaffärer
samt silkes- och teodling. Redan under lifstiden
gjorde han stora donationer till sin hembygd, den
sista och märklieastc utgörande det s. k. Cart-wright
memorial hall i Bradford (se fig. i art. Cartwright
2). G. A. \V.

Lister [li’stol, Joseph, lord L., engelsk kirurg, f. 5
april 1827 i Upton, gjorde sina studier vid University
college och tog med. graden vid universitetet i
London 1852, men fortsatte sina studier i kirurgi
i Edinburgh under prof. Syme. 1855 öppnade han
en enskild kurs i kirurgi i Edinburgh, utnämndes
1860 till kirurgie professor vid universitetet i
Glasgow och kallades 1869 till professor i klinisk
kirurgi vid universitetet i Edinburgh, sedan han
blifvit berömd som den antiseptiska särbehandlingens
upptäckare, hvarom hans första meddelande publicerades
i Londontidskriften "The lancct" 1867. L. innehade
1877-95 den kirurgiska lärostolen vid

King’s collejre i London. Han utnämndes till
"baro-nct of the United kingdom" 1883 och till pcer
1897. L. är i hvarje hänseende kirurg, men
hans täckt, som hittills

mycket framstående förnämsta upp-

en

stordåd är den skett

hela kirurgiens område (den af eterns och
kloroformens söfvande egenskaper icke undantagen),
nämligen den antiseptiska sårbehand-lingämctoden,
eller det s. k. l i st e r sk a förbandet (se A n t
i-sep t i k). Han är led. af Vet och vitt. samh. i
Göteborg (1881), Vet. soc. i Uppsala (1884) och
Vet. akad. (1889). Rsr. (R. T-dt.)

Li’stera R. Br., boL, ett litet örtsläkte hörande till
orkidéernas familj. Släktet, som i Europa eger blott
2 arter, hvilka förekomma äfven i Sverige, igenkännes
därpå, att blomkalkens läpp icke har inskärningar å
sidorna, men i spetsen är djupt tvåflikig, helt smal,
nedhängande, utan sporre och längre än de öfriga fem
kalkbladen. Det korta och tjocka fruktämnet är icke
vridet, utan sitter på ett skaft, som är vridet och
förlängcs under fruktens utbildning. Stjälken, som
utgår från en rotstock, har blott 2 nästan motsatta
blad, hvarför örten i folkspråket kallas tveblad. Hos
L. ovala L., som har gröngula blommor i långt ax
i stjälkens topp, äro bladen stora, brcdt ovala,
men hos L. cordata L. hjärtlika. Den senare, som har
grönbruna blommor, växer i fuktiga skogars mossa. Den
förra tillhör fuktiga skogsängar. O. T. S (G. L-m.)

Listerby, socken i Blekinge län, Mcdelstads
härad. 4,178 har. 2,591 inv. (1910). L. bildar
med Förkärla ett konsist, pastorat i Lunds stift,
Medelstads kontrakt. På den till socknen härande
Tor kö anlades först i slutet af 1400-talet ett
frän-ciskankloster för munkar, hvilket fanns kvar
1524. men troligen i likhet med andra tigsrarklostcr
upphörde omkr. 1530. Dock fanns där förut ett
kapell helgadt åt S. Klara, och är troligt, att
klosteranläggningen varit tillämnad, redan då
detta byggdes, ty hon var denna ordens kvinnliga
skyddspatron (Styffe).

Listerdyb, farvattnet mellan de slesvigska
Nord-sjööarna Sylt och Romö. I maj 1644 utkämpades där
två sjöslag mellan danska flottan och en af L. Do Geer
för svensk räkning i Holland värfvad eskader. Denna
hade, till ett antal af 26 mindre fartyg, i början
af maj på väg till Östersjön anländt till L. under
befäl af Martin Thijsen (A n c k a r-h j el m, se
d. o.). Den anfölls, medan schoutby-nachten Peter
Marcus var frånvarande på rekognoscering med 7 fartyg,
af Kristian IV med 9 fartyg, hvaraf 7 stora och starkt
bevarade. Thijsen riktade under striden ett tappert
anfall mot danska amiralsskeppet "Trefoldiffhod",
men understöddes klent af sina fartyg och drog sig
mot aftonen efter stora förluster tillbaka in på
grundt vatten, dit de danska fartygen ej kunde följa
honom. Då Marcus’ 7 fartyg dagen därpå nalkades,
förföljde Kristian IV dem utan framgång ut till hafs
och återvände sedan inåt Östersjön. Till L. anlände
19 maj en annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free