Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 407-408 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lieberkühnska körtlarna ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bekämpade likaledes de taktiskt opportunistiska och
teoretiskt revisionistiska riktningarna, särskildt
företrädda af Vollmar och Bernstein. Bland L:s
många skrifter märkas
Volksfremdwörterbuch (1881; 7:e uppl. 1894),
Ein blick in die Neue welt (resebref från Amerika, 1887),
Robert Blum und seine zeit (1888; 2:a uppl. 1890),
Geschichte der französischen revolution (1890),
Die Emser depesche (1891; 7:e uppl. 1899),
Robert Owen (1892),
Karl Marx zum gedächtnis (1896).
På sv. utkom 1908 "Militarism och antimilitarism". –
Litt.:
K. Eisner, "W. L." (1906),
Fr. Mehring, "Geschichte der deutschen sozialdemokratie" (1–4, s. å.).

^{E. H. T.}

Lieblein [lib-], Jens Daniel Carolus, norsk
universitetslärare, egyptolog, f. 23 dec. 1827
i Kristiania, d. där 14 aug. 1911, aflade "examen artium"
(studentexamen) 1855, "examen philosophicum"

1856 och filologisk ämbetsexamen 1861. Sistnämnda år
företog han en resa till Berlin företrädesvis för
idkande af egyptologiska studier, med hvilka han en
längre tid tillförene sysslat på egen hand. Under
en stor del af åren 1864 och 1867–69 vistades
L. likaledes i utlandet och besökte då Paris, Turin,
London, Leiden, Stockholm, Köpenhamn, Helsingfors,
Petersburg, Neapel, Rom, Florens, München och
Wien för studier i dessa städers egyptiska museer
samt var Ismail paschas gäst vid Sues-kanalens
invigning (1869). Han utnämndes 1867 på grund af
sina vetenskapliga förtjänster till stipendiat i
egyptologi vid Kristiania universitet, och 1876
beviljade stortinget anslag till en personell
professur i egyptologi för L. – L:s vetenskapliga
skriftställarverksamhet var särdeles betydande. Det
var i synnerhet den egyptiska kronologien, som tog
hans uppmärksamhet i anspråk. L. uppställde sitt
särskilda kronologiska system, hvilket han genom
åtskilliga arbeten –
Die ägyptische chronologie, ein kritischer versuch (1863),
Recherches sur la chronologie égyptienne (1873)
och flera smärre artiklar i
"Kristiania Videnskabsselskabs forhandlinger",
"Zeitschrift für ägyptische sprache",
"Revue archéologique" –
sökte motivera och försvara. I en omfattande
Dictionnaire de noms hiéroglyphiques (1871–91; suppl. 1892)
meddelade han en samling genealogiska listor, kopierade
från monument (hufvudsakligen af sten eller trä) i
Europa och Egypten. Arbetet är afsedt att utgöra på
en gång ett förklarande tillägg till nyssnämnda
kronologiska skrifter och ett slags korrektiv för de
i systemet upptagna data, men torde som namnordbok
ega långt större betydelse, åtminstone om man får
döma af det bruk forskarna i allmänhet göra af detsamma.
På senaste tiden vände L. sin håg åt den egyptiska
religionen, i hvars behandling han äfven sökt införa
en strängare kronologisk metod. Hit hör hans arbete
Gammelægyptisk religion, populært fremstillet (3 dlr, 1883–85).
L:s många smärre skrifter i egyptisk filologi
återfinnas i årgångar af "Zeitschrift für

ägyptische sprache", "Recueil de travaux relatifs
à la philologie et à l’archéologie égyptiennes",
i orientalistkongressernas handlingar från och med
1874 (London) samt i Kristiania Videnskabsselskabs
handlingar. Blands L:s större afhandlingar och arbeten
må utom de redan anförda nämnas
Die ägyptischen denkmäler in S:t Petersburg, Helsingfors, Upsala und Kopenhagen (1873) och
Index alphabétique du livre des morts (1875).
Bland L:s senare arbeten märkas
Handel und schiffart auf dem Rothen meere in alten zeiten (1886) och
Le livre égyptien: Que mon nom fleurisse (1895). –
L. utgaf dessutom på svenska
Katalog öfver egyptiska fornlemningar i Nationalmuseum (1868),
skref populära arbeten öfver Egypten (i "Ur vår tids
forskning", n:r 18 och 19) och skildrade Egyptens
historia (i "Illustrerad verldshistoria", I, utg. af
E. Wallis, 1875). I "Nordisk tidskrift" författade L.
(på norska) egyptologiska uppsatser och recensioner.
L. var led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1878).

^{K. P.}*

Liebler [lib-], Thomas. Se Erastus.

Lieblings- [lib-; af ty. liebling], älsklings-,
t. ex. lieblingsrätt: förr brukligt lånord.

Liebm., vid växtnamn förkortning för danske botanisten F. M. Liebmann (se denne).

Liebmann [lib-], Frederik Michael, dansk botanist,
f. 10 okt. 1813, d. 29 okt. 1856, blef student
1832, docent i botanik vid universitetet 1837 och
lärare vid veterinärskolan s. å. L. företog med
statsunderstöd 1840–43 en resa i Mexico, hvarifrån
han hemförde rika samlingar. Efter sin återkomst
blef han 1843 utgifvare af "Flora danica" (se d. o.),
hvaraf han utarbetade 5 häften, samt 1845 professor
vid universitetet och 1852 direktör för Botaniska
trädgården. Utom flera specialafhandlingar om Mexicos
och Central-Amerikas flora (de flesta införda i
Videnskabsselskabets skrifter) författade L. ett stort
arbete om Mexicos ekar (utg. 1869 af A. S. Örsted).

^{E. Ebg.}

Liebmann [lib-], Otto, tysk filosof, f. 25 febr. 1840,
sedan 1882 professor i Jena, är en af de förnämste
representanterna för nykantianismen, till hvilken
han gaf det energiska fältropet i sin ungdomsskrift
Kant und die epigonen (1865),
där hvarje kapitel slutade med orden: "Alltså måste
man återgå till Kant". Han ser den kantska filosofiens
grundsanning i påvisandet af att rum, tid och
kategorierna äro det mänskliga medvetandets funktioner
och att subjekt och predikat äro nödvändiga korrelat,
men betecknar läran om "tinget i sig" såsom en
främmande blodsdroppe i kriticismen, en rest af
dogmatism. Själf söker han i
Zur analysis der wirklichkeit (1876; 3:e uppl. 1900) och
Gedanken und thatsachen (1882–1904, 4 bd)
grundlägga en kritisk metafysik, som framställer
sina principer blott som de slutliga hypoteserna
för verklighetens förklaring. Förhållandet mellan
erfarenhet och teori behandlar han i
Klimax der theorien (1884),
där han kallar de begrepp, som teorien måste skjuta
in i erfarenhetsmaterialet för att göra detta begripligt,
"interpolationer". Andra arbeten af L. äro
Geist der transscendentalphilosophie (1901),
Grundriss der kritischen metaphysik (s. å.) och
Trilogie des pessimismus (1902).

^S–e.

Liebreich [librajch], Matthias Eugen Oskar,
tysk kemist och farmakolog, f. 1839 i Königsberg,
d. 2 juli 1908 i Berlin, promoverades till med. doktor
och var 1872–1907 professor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>