Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 305-306 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lewenhaupt ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Leverrier. Efter en byst.

vetenskapen och egnade sig med ifver och framgång
åt astronomien. Han var en tid lärare vid
College Stanislas i Paris och repetitör vid École
polytcchnique, utnämndes 1846 till professor i
"mécanique céleste" vid Faculté des sciences och
var efter Arago sedan 1854 Parisobservatoricts
direktör (med undantag af åren 1870–72). L. var äfven
senator (1852–70), medlem af Conscil supérieur do
l’instruction publique och astronomo adjoint vid
Burcau des longitudcs. 1889 restes hans staty på
observatoricgården i Paris. L. var en af 1800-talets
mest framstående astronomer. Hans betydelse för
astronomien kan sägas ligga däruti, att han blef
Laplaces efterföljare och fullföljare af hans
arbeten inom den teoretiska astronomien. Från
grunden af dennes "Mécanique céleste" och med
användning af moderna iakttagelser uppbyggde han
den mest tillfredsställande teori för planetsystemet
och härledde de under senare hälften af 1800-talet
allmänt använda och ganska noggranna tabellerna för
de stora planeterna, hvilka dock numera ersatts
af Newcombs och Hills tabeller. Detta ofantliga
arbete, som 1889 inleddes genom hans afh. om de
sckulära förändringarna af de sju hufvudplaneternas
banelement, är till största delen publiceradt
i Recherches astronomiques (i vol. IV–XIV af
"Annales de l’Observatoire de Paris"). Särskildt
blefvo L:s studier af oregelbundenhcterna i Uranus’
rörelse epokgörande för astronomien, i det han ur
dessa oregelbundenheter på teoretisk väg lyckades
bestämma banan af en dittills okänd planet (Neptunus),
genom hvars störande inflytande på Uranus den senares
oregelbundna rörelse ansågs uppkomma. I likhet med
engelsmannen Adams, hans medtäflare om denna populär
vordna upptäckt, fullföljde han därvid en tanke, som
långt förut blifvit framkastad af Bouvard. Hans
undersökningar af Merkurius’ perihelrörelse,
som företer en märkvärdig afvikelse från teorien,
ledde honom analogt till antagande af en (Vulcanus)
eller flera intramerkuriella planeter, hvilkas
tillvaro hittills dock ej kunnat konstateras.

K. B. Lewerth, Karl Johan, tonsättare, f. 13
jan. 1818 i Arboga, d. 25 maj 1888 i Örebro, blef
1841 organist och kantor vid stadskyrkan i Örebro
samt 1842 musiklärare vid högre elementarläroverket
där. L. komponerade flera häften sånger vid
piano, manskvartetter, en Engelbrektskantat till
minnesfesten i Örebro 1865. en kantat till den
kungl. silfverbröllopsfesten 1882, musik till
sångspelet Peder Rank och hans fästmö (1870) och
lustspelet Vingåkersbruden (1878) m. m., röjande en
viss lättfattlig melodisk begåfning. Dessutom utgaf
han åtskilliga kyrkokantater och en Koralbok (1860;
5:e uppl. 1884). A. L.*

Levertin, svensk judisk släkt, härstammar från
David L., f. i holländska staden Leeuwarden
(efter hvilken han tog sitt namn), d. 1751 i
Altona, och inkom 1793 i Sverige med hans sonson,
fabriks-idkaren och grosshandlaren Levin Jakob
L. (f. 1780, d. 1869). Dennes son Jakob L. (f. 1810,
d. 1887), den förste läkaren af judisk börd i Sverige,
praktiserade i Stockholm.

1. Alfred Filip L., son af läkaren Jakob
L. (so ofvan), läkare, f. 29 juni 1843 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1861, med. kandidat där
1870, med. licentiat i Stockholm 1874 samt med.
doktor 1877, sedan han utgifvit en afh. Om Torpa
källa. Han utnämndes 1893 till docent i balneologi
vid Karolinska institutet och har med stort intresse
arbetat för balneologiens och mekanoterapiens
utveckling i Sverige, dels som läkare vid flera
badanstalter och vid Mediko-mekaniska institutet
å Östermalm, dels genom utgifna skrifter, såsom
Svenska brunnar och bad (1883; 2:a uppl. 1892),
D:r G. Zanders medico-mechanische gymnastik (1892)
och Några drag ur den svenska balneologiens
historia (i Sv. läkarsällsk:s nya handl., III,
1900) samt balneologiska artiklar i Nordisk
familjeboks 2:a uppl. Därjämte har L. meddelat
de biografiska uppgifterna öfver läkarkåren, i
"Svenskt porträttgalleri", afd. 13 (1899),
samt öfver Svenska läkarsällskapets utländska
ledamöter i "Svenska läkaresällskapet 1808–1908;
porträtt och biografier" (1909). Han har redigerat
"Sällskapet Idun 1862–1896. Porträtt och
matrikeldata" (1896) och gjort omfattande
biografiska undersökningar rörande Stockholms i
Uppsala studerande nations medlemmar sedan äldsta
tider. Tillsammans med Schimmelpfennig utger han
sedan 1910 Sveriges apotekarhistoria från konung
Gustaf I:s till närvarande tid.

2. Oskar Ivar L., den föregåendes kusin,
skald, litteratur- och konsthistoriker, kritiker, f.
17 juli 1862 å lägenheten Gryt vid Norrköping (icke
i Gryts socken), d. natten till 22 sept. 1906 genom
ett olycksfall (under ett anfall af halsfluss kom
han att svälja gurgel-vattnet), blef 1882 student i Uppsala,
1884 filos. kandidat och 1887 filos. licentiat,
promoverades 1888 till filos. doktor och
blef 1889 docent i litteraturhistoria vid
Uppsala universitet. Från 1893 föreläste han i
litteraturhistoriska och konsthistoriska ämnen vid
Stockholms högskola och blef, sedan 1899 en professur
i litteraturhistoria inrättats vid denna högskola,
dess förste innehafvare. Vid sidan häraf utöfvade L. i
synnerhet alltifrån 1897 en omfattande verksamhet som
litteraturkritiker (i "Svenska dagbladet"). L., som
redan i föräldrahemmet fått intresset väckt för konst
och skönhet, framträdde tidigt som författare. Efter
en för hälsans skull företagen färd till södern
(L. var i ungdomen bröstsjuk) utgaf han 1883
sitt förstlingsarbete, Från Rivieran, skisser från
Medelhafskusten, reseskildringar och novelletter,
som urspr. publicerats åren förut i en tidning;
de kännetecknades af liflig, färgrik stil och vaket
skönhetssinne. L. slöt sig nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>