Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lesueur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Lesueur-Leth
262
L. ville finna en förelöpare till Berlioz och
programmusikens egentlige skapare (jfr "Svensk
musiktidning", 1883, n:r 12). 1. C. R. N.*
2. A. L.*
Lesueur [lasuor], Daniel, pseudonym för franska
författarinnan Jeanne Loiseau (se d. o.).
Leszczyhski [lejtji’nski], polsk adelssläkt,
urspr, från Böhmen, gjorde sig bemärkt genom flera
framstående medlemmar. R a p h a e l L. (d. 1636)
blef vojvod i Belz och var en ifrig anhängare
af reformationen. En hans sonson R a p h a e l
L. (d. 1703) var storskattmästare och general af
Stör-Polen samt skref en historisk dikt Choczim
(1673). Med den sistnämndes son, konung S t a n i s
l a u s (se S t a-n i s l a u s, polska konungar),
utdog denna gren af släkten på manslinjen 1766. Hans
enda dotter, Maria Leszczynska (se Maria, drottningar
af Frankrike), dog 1768.
Leszno [lejnå]. Se Lissa 1.
Letäl (lat. letälis), dödlig. - L e t a l i t e t,
dödlighet.
Le’tala (fi. Laiflila), socken af Vemo
härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län,
Finland. Areal 538 kvkm.; befolkningen, finsk,
8,569 pers. (1909). Imperiellt pastorat
af 2:a kl., Åbo ärkestift, Vemo prosteri.
A. G. F.
Letargi [utt. äfven letar j i], fr. léthargie
(af grek. lethargi’a, sömnsjuka), ett sjukligt
sömntillstånd, än motsvarande begreppet koma
(se d. o.), än liktydigt med skendöd (se Död).
F. B.*
L’état c’est moi [leta’ sä mwa’], fr., "staten är
jag". Se É ta t.
Letchworth [lertj&>oth], "världens första
trädgårdsstad", till hvilken en tidningsman Eb. Howard
gaf uppslaget i sin bok "To-morrow" (1898). En
förening bildades 1899, "Garden city association",
för att föra saken framåt och 1903 bolaget "First
garden city, Itd" med ett aktiekapital af 300,000 pd,
som inköpte ett jordområde vid L. nära engelska staden
Hitchin vid Great Northern railway. Af sikten var,
att bostadsstaden, villastaden och industrien skulle
förläggas på skilda platser, att hvarje hus skulle
ha sin lilla trädgård och att rundtorn villa- och
fabriksstaden skulle förläggas ett bälte af trädgårdar
och småbruk, som skulle förse stadens invånare med
färska förnödenheter. Ett utmärkande drag är, att
marken ej säljes, utan uthyres efter en beräknad
jordränta af 4 proc. för att underlätta bebyggande
och hindra tomtspekulation och ty åtföljande
prisstegring. Efter 5-6 år hade staden omkr. 6 tusen
inv. och flera dit utflyttade Londonindustrier.
Le Tellier [lo telje], Michel, fransk statsman,
f. 1603, d. 1685, medverkade till kardinal Mazarins
upphöjelse och blef genom honom 1643 utnämnd till
krigsminister. Han bidrog kraftigt att stilla
oroligheterna under förmyndarregeringen Samt att
Kanslern Le Tellier.
stadga den kungliga myndigheten. 1666
öfverläm-nade L. åt sin son, den ryktbare
Louvois, krigsmini-sterportföljen, men blef 1677
af Ludvig XIV utnämnd till kansler af Frankrike och
storsigillbevarare. Han ådagalade i dessa befattningar
en verklig fanatism mot protestanterna och var en af
dem, som ifrigast aibetade för Nantcsiska ediktets
återkallande. Som L. egde en outtröttlig arbetsförmåga
och dessutom var en smidig hofman, åtnjöt han
Ludvig XIV:s hela förtroende och rådfrågades
i alla angelägenheter. _
A. B. B.»
Le Tellier [la telje], Michel, fransk teolog,
f. 1643 af bondefolk, d. 1719, ingick 1661 i
jesuitorden, blef sedermera lärare vid kollegiet
Louis-le-grand i Paris och kastade sig med mycken
värme in i de teologiska stridigheterna samt
utgaf med anledning däraf flera häftiga skrifter,
i synnerhet mot janseni-sterna, såsom Histoire
des cinq propositions de Jansénius (1699) och Le
pére Qnesnel scdilicux et hérétique (1705). Efter
pére La-chaises död (1709) blef L. provinsial i
sin orden och Ludvig XIV:s biktfader. Han eggade
Ludvig att förstöra jan-senisternas stamhärd,
Port-Royal, och till andra förföljelser mot
protestanterna. Han hade en hänsynslös jesuitisk
moral, och hans minne är mycket omstridt; kring
detta bildade sig ock en del "jesuitfabler". Efter
Ludvig XIV:s död (1715) blef L. förvisad först
till Amiens, sedan till La Fléche. Se Bliard,
"Mémoires de S:t Simon et Le Tellier" (1891), Brou,
"Les jésuites de la lé-gendc", II (1907),och
Lavisse, "Histoire de France", VII (1909).
A. B. B. (Hj. H-t.)
Léter (lat. Iceti) kallades vissa barbariska folk
i tjänst hos det romerska kejsardömet. De bodde
på vänstra Rhenstranden och odlade åt dem upplåtna
domäner mot det att de gjorde krigstjänst.
Leth [lc’tt], FredrikJohan, militär, f. 2 mars
1850, aflade officersexamen vid krigsskolan å
Karlberg och utnämndes 1869 till underlöjtnant
i Ven-des artilleriregemente. 1879-89 tillhörde
L. artilleristaben, 1877-78 var han lärare vid
Krigsskolan, 1878-80 lärare vid skjutskolan för
infanteri- och kavalleriofficerare samt 1884-90
lärare vid Krigshögskolan. Sedan L. 1891-93 tillhört
generalstaben och därefter under J/2 års tid Andra
Göta artilleriregemente, återbördades han 1894 till
Vendes artilleriregemente, där han 1895 blef öfverste
och chef. 1903 utnämndes L. till generalmajor samt
generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,
1910 till generallöjtnant. 1889 blef han led. af
Krigsvet. akad., 1909 militär led. af Högsta domstolen
och 1910 inspektör för militärläroverken. - L. har
gjort sig känd som en synnerligen framstående
ballistiker och utgaf 1882 Yttre ballistik och
Mellinskjutninfj. 1894 och 1895 var han chef för
fältartilleriets skjutskola och verkade därvid
kraftigt för införandet af förenklade och förbättrade
skjutmetoder vid fältartilleriet. Under den tid
L. verkat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
