Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 83-84 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leicester ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Leiden (Leyden), stad i nederländska
prov. Syd-Holland, vid Oude Rijn (Gamla Rhen), som
med flera armar flyter genom staden och genom en
kanal mynnar ut i Nordsjön vid Katwijk ej långt
från staden. 58,221 inv. (1909). L. bildar en
fyrkant och är mycket regelbundet byggdt. Det var
förr berömdt för sin klädestillverkning och är ännu
en hufvudmarknad för ull och yllevaror, hvarjämte
det har en del fabriker för annan produktion. Men
det är företrädesvis en lärdomsstad och företer ej
den lifliga rörelse, som är så utmärkande för andra
holländska städer. Dess universitet (stiftadt 1575

Universitetet i Leiden vid början af 1600-talet.

af Vilhelm af Oranien) är en af de förnämsta
högskolorna i Europa, ehuru det ej eger så stort
anseende som på Lipsius’, Vossius’, Heinsius’,
Gronovius’, Hemsterhuis’, Ruhnkens, Valckenaers,
Scaligers och Boerhaaves tid, då det besöktes af
lärjungar från hela Europa. Det har 5 fakulteter,
öfver 60 professorer och 1,600 studenter (1910),
bibliotek med omkr. 350,000 bd och 6,000 manuskript,
botanisk trädgård (med stor samling ostindiska
växter), observatorium, naturalhistoriskt museum
(ett af de rikaste i Europa), fornsakssamling
och etnografiskt museum, till hvilket v. Siebolds
japanska samling bildade kärnan. Äfven den stora
navigationsskolan och remonstrantseminariet
(flyttadt dit från Amsterdam 1873) förtjäna
nämnas. Föremål, hörande till konstens område,
äro färre än man kunde vänta på grund af den plats,
som L. intager i målarkonstens historia (Rembrandt,
J. van Goyen, G. Metsu, J. Steen och G. Dou, Mieris
och Lucas van Leiden voro födda där); dock eger
det 1869 bildade stadsmuseet några framstående
konstverk. Mera intressant är den stora samling
porträtt af ryktbara professorer, som finnes i
universitetets aula. Framför det nya sjukhuset står
en staty af Boerhaave. Den s. k. Burg, på en
konstgjord kulle i midten af staden, är en gammal,
cirkelformig mur, som begagnas till promenadplats;
man har därifrån vacker utsikt öfver trakten. På södra
sidan af staden ligger en öppen plats, nu kallad van
der Werf park, som 12 jan. 1807 var skådeplats för
en förskräcklig olyckshändelse, i det att ett med
krut lastadt fartyg flög i luften samt förstörde 800
hus och dödade hundratals människor. Där restes 1884
ett monument åt borgmästaren Pieter van der Werf,
som 1574 försvarade staden mot spanjorerna. Stadens
välmåga och befolkning ha under tidens lopp minskats
betydligt. På 1600-talet hade den öfver 100,000 inv.,
1796–1811 endast 30,000.
– Ehuru Lugdunum Batavorum af de lärde begagnas
som den latinska benämningen på L., kan man dock
ej identifiera det med romarnas Lugdunum. Det
nämnes i handlingar först i 11:e årh. under namnet
Leithen. Under Nederländernas krig med Spanien vann
L. stor ära genom sin ståndaktighet under de två
belägringarna 31 okt. 1573–21 mars 1574 och 25 maj–2
okt. 1574, då staden räddades därigenom, att dammarna
genombrötos och det omgifvande landet sattes under
vatten. (J. F. N. Wbg.)

LéTden (Leyden), Lucasva n. SeLucas.

LéVdenflaskan, fys. Se L a d d f l a s k a n.

Leidenfrost [La’j-], Johann Gottio b, tysk läkare,
f. 1715, sedan 1743 professor i Duisburg, d. 1794,
beskref i De aquce communis nonmdlis qua-litatibus
(1796) det första af honom iakttagna sfär-oidala
tillståndet hos vätskor (se under S f ä r o i-dal).

Leidenf rostska försöket [la’j-],Leidenfrost-ska
fenomenet, fys. Se S f ä r o i d a 1.

Leidy [låYdi], Joseph, amerikansk paleontolog, f. 1823
i Philadelphia, d. 1891 som professor i anatomi
vid Pennsylvanias universitet. L. är grundläggaren
till studiet af ryggradsdjurens paleontologi i
Amerika. Bland hans öfver 800 publikationer äro
de mest betydelsefulla Ancient fauna of Nebraska
(1853), Ön the extinct sloth tribe of North America
(1855),The extinct mammalian fauna of Dakota and
Nebraska (1869) och Contribntions to the ex-linct
vertebrate fauna of the western terntories (1873).
L-e.

Leif den lycklige (isl. Leifr hinn heppni) l. Leif
Eriksson, son till Grönlands förste landnamsman,
Erik Röde, d. omkr. 1021, införde på uppdrag af Olof
Tryggvesson kristendomen på Grönland. I synnerhet är
han namnkunnig som den förste, som (1000) besökte det
kort förut af Bjarne Herjulfsson upptäckta amerikanska
fastlandet. En vinter uppehöll han sig i en trakt,
där boskapen gick på bete året om och där vinrankan
växte vild. Han kallade därför landet "Vinland". Efter
faderns död blef L. grönländarnas höfding. Hans
staty aftäcktes i Boston 1887. Professor Fr. Nansen
framställde 1911 den åsikten, att sagan om Vinlands
upptäckt är ohistorisk och endast en omstöpning af de
klassiska folkens sagor om Hesperidernas öar. Detta
påstående har likväl stött på skarp opposition och
vunnit föga tillslutning. Se vidare Vinland.
C. R. (R. N-g.)

Leif Eriksson. Se Leif den lycklige.

Leigh [lī’], stad i engelska grefsk. Lancaster, 18
km. v. om Manchester. 40,001 inv. (1901). Siden- och
bomullsmanufakturer, glasbruk och järngjuterier. I
trakten finnas stora stenkolslager.
(J. F. N.)

Leighton [léYtn], Frederick, lord L., engelsk målare,
f. 1830, d. 1896, studerade från sitt 12:e år i Rom,
sedan i Florens och i Frankfurt under Steinle, som
utöfvade stort inflytande på honom och bestämde hans
konstriktning. I Bruxplles utställde L. 1847 Cimabue
träffar Giolto som ung herde. Hans första betydande
målning, utförd i Rom under en treårig vistelse
där, var Cimabnes madonna, förd i triumf genom
Finrens’ gator (1855, med figurer i kroppsstorlek,
Buckins:ham-palace i London). Därefter slog han sig
ned i Paris, umgicks flitigt med Ary Scheffer och
Robert-Flcury, återvände så till London, där han 1866
blef intagen i akademien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>