Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtrygg - Landtråd, ty. landrat. 1. Fordom i norra Tyskland - Landtråd. 2. I Bajern - Landtråd. 3. I Estland och Livland - Landtränteri - Landträntmästare - Landtsköldpaddor - Landtstaten - Landtständer - Landtullen - Landtunga - Landtvin - Landtvärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1115
Landtråd-Landtvärn
1116
en af honom tecknad karta af 1716. I norra Europa, där
kedjeberg saknas, började man efter detta föredöme
teckna alla vattendelare som "landt-ryggar". I
Finland t. ex. med dess obestämda vattendelare
blef kartan fylld med långa, maskformigt slingrande
"landtryggar", hvilka först genom K. Hults energiska
åtgöranden kommo att försvinna från kartorna.
J- E- &.
Landtråd, ty. landrat. 1. Fordom i norra Tyskland
benämning på innehafvaren af ett kommunalt
hedersämbete, som vederbörande områdes ridderskap
besatte ur sin midt, har i nuv. konungariket Preussen
öfvergått till att vara titeln för en af konungen
utnämnd ämbetsman, som leder förvaltningen af en
krets (se d. o.). Jfr Gelpke, "Die geschichtliche
entwickelung des landratsamtes" (1902). – Äfven i
åtskilliga tyska småstater är landtråd titeln för de
lägsta förvaltningsämbetsmännen.
2. I Bajern är landrat en institution motsvarande
det svenska landstinget.
3. I Estland och Livland förstås med landtråd
dels ett slags permanent representation i smått af
ridderskapet, hvilket inom sig utser medlemmarna,
dels enhvar af dessa. I Estland, där landtrådet
uppstod i slutet af 1200-talet, utgjorde det under
det svenska väldets tid ett tolfmannakollegium,
som kompletterade sig själft, dock så, att valet
underställdes landtdagens stadfästelse. I Livland
inrättades landtrådet 1643, då antalet medlemmar
bestämdes till sex, hälften svenskar, hälften
livländare, samtliga kretsvis valda af och bland
adliga godsegare, med förbehållen rätt för den svenske
guvernören att bekräfta valet. 1648 fördubblades
antalet. I båda provinserna skulle landtrådet
bistå guvernören i förvaltningen, upptaga "alla
landsens besvär" och delgifva guvernörerna desamma,
biträda vid rusttjänstmönstringarna samt jämte
guvernörerna förhandla med landtdagarna. I Estland
bildade kollegiet tillika, under guvernörens
ordförandeskap, en domstol (oberlandesgericht),
som motsvarade den för Livland inrättade Dorptska
hofrätten. (Äfven i denna sutto medlemmar af
landtrådet, nämligen tre inhemska, konstituerade
af konungen på hofrättens förslag.) 1694 upphäfdes
landtrådet i Livland för sin delaktighet i motståndet
mot reduktionen och för begångna olagligheter vid val
af nya medlemmar, men återställdes 1710 af Peter I.
3. A. H-d.*
Landtränteri, kam., en afdelning i landskontoret,
som ledde sitt ursprung från den äldsta
landshöfdinginstruktionens föreskrift (1635), att i
hvarje landshöfdingresidens skulle finnas en hvälfd,
med järndörr försedd kammare till förvar af penningar
och akter. Från senare delen af 1600-talet funnos
landtkassan och dess förvaltare, landträntmästaren. I
följd af penningförvaltningens i länen öfverflyttande
till riksbankskontoren ha landtränterierna vid 1908
års utgång indragits. Kbg.
Landträntmästare, kam., den tjänsteman, en i hvart
län, som i landtränteriet mottog och utlämnade
penningar, stämpelpapper och depositioner samt årligen
afgaf en del rapporter och sammandrag. 1908 beslöts,
att landträntmästartjänsterna skulle indragas. Jfr
Landtränteri.
Kbg.
Landtsköldpaddor, zool. Se Sköldpaddor.
Landtstaten. Se Landsstaten.
Landtständer. Se Landtdagar.
Landtullen l. Lilla tullen. Se Tull.
Landtunga. Se Halfö.
Landtvin, billiga, lätta vinsorter, som ej exporteras,
utan förbrukas i närheten af produktionsorten.
Landtvärn (fsv. landvcern) kallades i den
skandinaviska forntiden alla vapenföra mäns (såväl
de fries som trålarnas) skyldighet att inställa sig
till konungens tjänst, då landet blef anfallet af
fiende. Denna skyldighet fortlefde som allmänt uppbåd
under hela medeltiden och långt in i nyare tiden,
men togs alltmera sällan i anspråk. - I ett och
annat land nyttjas ordet för att beteckna uppbåd
till stridskrafternas förstärkande. Som verklig
organisationsform finna vi landtvärnet först i
Preussen) 1813. Då alla medel måste anlitas för
att så mycket som möjligt öka stridskrafterna i det
stundande kriget mot Napoleon l, befallde konungen 17
mars uppsättandet af ett landtvärn (ty landwehr). Dess
bildande skedde stads- eller kretsvis genom stads-
eller kretsmyndigheternas försorg, i första hand af
frivilliga och därnäst af män mellan 17 och 40 års
ålder, hvilka icke tillhörde armén. Dessa beklädde
och utrustade sig själfva, med hjälp af staden eller
kommunen. Landtvärnets uppsättning gick raskt,
så att det vid stilleståndets utgång belöpte sig
till 38 regementen infanteri, med 153 bataljoner,
och 31 regementen kavalleri, med 124 skvadroner och
med kosackerna som förebilder. Sammanlagda styrkan
uppgick till 130,000 man. Genom rekryteringslagen
af 3 sept. 1814 införlifvades landtvärnet med
armén och delades i ett första uppbåd, afsedt till
fältarméns förstärkande och bestående af de vapenföre
män mellan 20 och 32 års ålder, hvilka icke blifvit
inkallade till aktiva armén, samt i ett andra uppbåd,
hufvudsakligen afsedt till tjänst bakom fältarmén och
sammansatt af folk mellan 32 och 39 års ålder. Yid
den 1860 genomförda förändringen i preussiska arméns
organisation införlifvades landt-värnets första uppbåd
med aktiva armén, som med sin reserv kom att omfatta
7 åldersklasser, och 1867 nedsattes tjänstetiden
i landtvärnet till 5 år (i regel från 28 till 32
års ålder). Detta gäller numera i hela Tyska riket,
där landtvärnel sålunda utgör andra linjens armé,
deladt i två uppbåd, det första såsom förut med 5
års tjänstskyldighet, det senare med 6 års. Hela
Tyska riket indelas i landtvärnsbataljons-områden
(landwehrbataillonsbezirke), hvilkas chefer med sina
biträden handha rekryteringsgöromålen och kontrollen
öfver icke inkalladt manskap, hvar inom sitt
område. - Med den tyska organisationen som förebild
har landtvärnsinrättningen blifvit införd i de flesta
arméer, om än icke öfverallt med samma benämning. I
Österrike-Ungern intar landtvärns-organisationen
en säregen ställning till aktiva armén, i det
landtvärnet, hvilket bildar särskilda afdelnin-gar och
rekryteras äfven af manskap, som omedelbart ingår dit,
icke, såsom aktiva armén, lyder under det gemensamma
rikskrigsministeriet, utan under hvartdera rikets
s. k. landtförsvarsministerium. Ungerns landtvärn
kallas honved (se d. o.). I Frankrike förekommer
landtvärnet under benämningen territorialarmé (armée
territoriale); i Italien benämnes det mobilmilis
(milizia mnbile) och i Danmark förstärkning
(förstärkning). I Ryssland är landtvärnet
(ry. opoltjenie) i själfva verket landstorm. Norges
landtvärn (landevcrrn) uteöres enligt 1910 års
organisation af allt tiänstdusrlisrt manskap mellan
12 :e och 20:e tjänsteåren och är ordnadt i enheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
