Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtmäteribyrån - Landtmäteridirektör - Landtmäterielev - Landtmäterifiskal - Landtmäteriinspektor - Landtmäterikarta - Landtmäterikontor - Landtmäterisekreterare - Landtmäteristaten - Landtmäteristyrelsen - Landt- och sjömilitie-ekonomideputationen. - Landtorped - Landtpartiet. 1. (The country party) - Landtpartiet. 2. (Fosterlandspartiet) - Landtpolis - Landtraser - Landtregering - Landtrygg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Landtmäteridirektör-Landtrygg
1114
Landtmäteridirektör. Se Landtmätcri.
Landtmsterielev. SeLandtmäteri.
Landtmäterifiskal. Se Landtmätcri, sp. 1112,
Landtmäteriinspektor. Se Landtmätcri.
Landtmäterikarta. Sa d. o. i Suppl.
Landtmäterikontor. Se L a n d t m ä t e r i.
Landtmäterisekreterare. Se Lan dt m äter i.
Landtmäteristaten, sammanfattningen af alla de
i länen anställde landtmätarna (förste l a n d
t-m ät ar e, d i s t r i k t s l an d t m ä t ar
e, extra landtmätare, afvittringslandtmäta-r e)
samt deras biträden (amanuenser, auskultantcr) och
landtmäterielever. Enligt landtmäteriinstruk-tionerna
af 1827 och 1864 funnos kommission s-och vice
kommissionslandtmätare, men de ersattes genom 1908
års instruktion af distrikts-och extra landtmätare. Se
vidare Landtmäteri.
Landtmäteristyrelsen. Se Landtmäteri, sp. 1111.
Landt- och sjömilitie-ekonomideputationen. Se
Deputation, sp. 169.
Landtorped. Se F ä 11 m i n a.
Landtpartiet. 1. Som landtpartiet (llic country party)
betecknades under större delen af Karl II:s regering
(1660-85) i England de oppositionella element i
parlamentet, hvilka i motsats till hofvets servila
anhängare (hofpartiets the courl party) intogo
en själfständig och kritisk hållning särskildt
emot regeringens kyrko- och utrikespolitik. Dess
hufvud-massa utgjordes till en början af högkyrkliga
kavaljerer, som af personliga skäl eller af missnöje
med Karl II:s sträfvan att gynna katolikerna höllo
sig på afstånd från hofvets politik. En mindre
grupp utgjordes utaf män af puritansk läggning,
som särskildt stöttes tillbaka af scdeslösheten
vid hofvet och inom kyrkopolitiken önskade större
tillmötesgående mot dissenters. Bland den förra
gruppen märktes sir Th. Osborne, bland den senare
sir W. Coventry och lord Halifax, ökad lifaktighet
inom oppositionen förmärktes 1673 efter den
s. k. kabalens upplösning, och dess förnämsta kraf
var då det i mars s. å. ge-nomdrifna återkallandet
af den katolikerna gynnande indulgensförklaringen
af 1672, hvilken ansågs godtyckligt inskränka
parlamentets lagstiftningsbefogcn-het (se
Declaration of induleence). Ä f-ven klandrade
partiet skarpt konungens utrikespolitiska beroende
af Frankrike. Osborne vanns emellertid 1674 öfver
på hofvets sida och omorganiserade som earl af Dan
by och rådsmedlem hofpartict; till oppositionen
öfvergick däremot s. å. en af "kabalens’’’ forna
medlemmar, Ashley (se Cooper, sp. 687), som vid
motståndet mot Danbys poMtik erhöll verksamt
stöd från Frankrike. Bland oppositionens ledare
märktes nu utom Ashley äfven den republikanskt
sinnade A. Sidney och lord W. Russell, och som dess
hufvudsyfte framträdde alltmera att hindra katolsk
tronföljd, hvarjämte de puritanska traditionerna
från Långa parlamentets tid återupplifvades inom
oppositionen. Under de häftiga parlamentsstriderna
1678 -SO ersattes partibenämningarna "court party"
och "country party" af andra, först af petitioners och
abhorrers (se A b h o r r e r s), sedan af whitjs och
tories (se d. o.). Landtpartiet, som aldrig erhållit
någon genomförd organisation, kom därvid småningom
att öfvergå i whigpartict, men dess äldre, strängt
högkyrkliga tendenser upptogos senare af torypartiet.
2. Landtpartiet (d. v. s. fosterlandspartiet)
kallade sig en af olikartade partielement (mössor,
hofvets anhängare, affällingar från hattarna
m. fl.) sammansatt hop, som vid början af 1760
års riksdag sökte störta den då vid styret sittande
hattregeringen på grund af dcsj olyckliga uppträdande
i Pommerska kriget. Försöket misslyckades dock,
företrädesvis därigenom, att dåv. öfverstelöjtnanten
Pechlin, landtpartiets mest betydande man, öfver-gaf
koalitionen och inlät sig i kompromisser med hattarna,
hvarefter den tillfälliga partibildningen redan under
1761 föll sönder. - Äfven den vid 1778 års riksdag
och följande riksdagar under Gustaf III:s regering
framträdande, under den gamle hattchefen A. von
Ferscns högsta ledning stående adelsoppositionen mot
styrelsens öfvergrepp kallades landtpartiet (oftare
dock patrioter). 1. V. S-g. 2. (L-S.)
Landtpolis, förv. Se Polis.
Landtraser, veter., ha uppkommit därigenom,
att husdjuren måst följa människan i hennes
utbredning öfver jorden och sålunda kommit under
olika lefnads-villkor. De så spridda husdjuren ha
småningom anpassat sig efter de lokala förhållandena,
och därigenom ha från en typ utvecklats flera former,
mer eller mindre afvikande, alltefter olikheten
i naturförhållandena. Några af de så bildade
landtraserna ha blifvit föremål för människans
särskilda intresse, i det att utvecklingen
af deras nyttiga egenskaper underlättats genom
urval af afvelsdjur samt ändamålsenlig uppfödning
och användning. På så sätt tillkommo förädlade
landtrascr. Förädlingen har ock försiggått genom
tillförsel af främmande blod, men detta har skett så
sparsamt, att landtrascns karaktär ej helt förlorats.
H. F.
Landtregering, de myndigheter, åt hvilka anför-trötts
att å konungens vägnar handha styrelsen inom
särskilda delar af riket. Under medeltiden
sköttes landtregeringcn af stora förläningstagare
(se Län och Länsväsen); Gustaf Vasa ersatte i
allmänhet dessa med fogdar öfver mindre områden
(se Fogde och Kronofogde), men under 1500-talet
och början af 1600-talet öfverlämnades styrelsen
öfver vissa större landsdelar åt furstliga
förläningstagare eller åt fogdarna öfvcrordnade
ståthållare i höfding-dömen. Först genom 1634 års
R. F. stadgades en ordnad indelning i höfdingdömen
under öfverståt-hållare, generalguvernörer,
guvernörer och lands-höfdingar. Numera få ej
några större styrelseområden förenas under någon
generalguvernör (R. F. § 46), lika litet som delar af
riket kunna bortförlänas eller lämnas åt någon prins
att särskildt styras (R. F. § 45). Landtregeringen
utöfvas af K. M:ts befall-ningshafvande (se Kunglig
majestäts be-fallningshafvande och öfverståthål-lare),
som biträdas af den öfriga landsstaten (se d. o.).
K. H. B. (S. B.)
Landtrygg, ett i karttopografien i midten af
1700-talet infördt namn, är en lägre bergsrygg eller
också, och vanligare, en vattendelande åssträckning
mellan parallellt med hvarandra gående floddalar. Till
en början hade man tecknat alla berg genom grupper
eller räckor af "mullvadshopar". Senare ritade man på
kartorna slingrande "landt-ryggar" (ty. ranpenreilien)
med fina, parallellt med hvarandra eller strålformigt
gående tvärstreck för att antyda sluttningen Det
första oxemplet på detta framställningssätt gaf
J. B. Homann i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
