Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsmålsalfabet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1015
Landsmålsalfabet
1046
C. .9, vokal utan sangton.
d. d, vanl. sv. d med tungspetsen bakom
öfre framtänderna (postdental); c[, halftjockt
d-ljud, med tungspetsen mot öfre främre tandlådorna
(uppsv. rd, eng. d, supradental); d, tjockt
d-ljud, med tungspetsen mot gomtaket (kakuminal);
(t (ftf samma konsonant utan sangton; (J, mjukt
d-ljud, med tungryggens främre del mot öfre
främre tandlådorna, i förbindelsen dj för urspr.
<j, i t. ex. (jura (dentipalatal); ö, ett d-ljud med
tungspetsen mellan framtänderna eller bakom öfre
framtänderna utan vid-röring (eng. thou); J),
ett t-ljud af samma slag som föregående d-ljud
(eng. tliink).
e. e, vanligt "slutet’’ c som i sv.
se (utom Mälarprovinserna); ec, samma
vokal nasalcrad; a, "öppet" e mellan e och
ä (Mälarprovinsernas vela och räta); fy samma
vokal nasalcrad; r?, det otydliga e-ljudct i sv.
ljudsvaga stafvelsrr ft. ex. Ii i m mel).
f. /, vanligt / (icke v). (/> är ett f-ljud
bildadt med båda läpparna.
g. g. vanligt "hårdt" g som i sv.
gä (medio-palatal); g, ett 0-ljud bildadt
något längre fram i munnen än föregående (fr.
guipure, prepalatal); g och (jj samma konsonant
utan sångton; ^’, ett 0-ljud utan stängning, fsv.
gli (ty. iragen, medio-pal. frikativa). \r samma
ljud bildadt längre fram (samma läge som j).
h. h, vanligt h; fo som eng. w, men utan sångton
(höres ofta i eng. which).
i. l, vanligt slutet z; |, samma vokal nasa-lerad; J,
öppet i-ljud mellan i och c; |? samma vokal nasalerad;
’/, "Viby"-i uttaladt mellan tungspetsen och öfre
framtänderna.
j. ?, vanligt sv. j.
k. k, vanligt hårdt k} som i sv. kom (medio-palatal);
Ij, ett fc-ljud bildadt något längre fram i munnen
än föregående (fr. qui, prepalatal).
I. l, vanligt sv. / (postdental); X, vanligt l utan
sångton, liknar ett h före / (t. ex. hl u l a i
st. f. sluta); l, halftjockt /-ljud med tungspetsen
mot öfre främro tandlådorna, uppsv. rl (supradental);
(., ett tjockare 1-ljud med tungspetsen riktad
uppåt mot gomhvalfvet; vanligt sv. "tjockt" Mjud,
i mellersta och öfre Sveriges folkmål (kakuminal),
med r-slag; Jt, samma "tjocka" /-ljud utan sångton;
J, mjukt /-ljud, med tungryggens .främre del mot
främre öfre tandlådorna som /; i sv. följde (it. gl,
dentipalatal) ; £ , samma mjuka /-ljud utan sångton
(wales. U-}.
m. m, vanligt m; TH, tonlöst w-ljud (liksom ett h
genom näsan, med läpparna som vid m). W ett m-ljud
med underläpp mot öfre framtänderna som i samvaro.
n. n} vanligt sv. n (postdental); n, tonlöst vanligt n
(liksom ett h genom näsan, med tungan som vid n); ^,
halftjockt n-ljud, med tungspetsen mot öfre främre
tandlådorna, uppsv. rn (eng. n, supradental); n,
tjockt n-ljud med tungspetsen mot gom-
taket (kakuminal); $, mjukt n-ljud, med tungryggens
främre del mot främre öfre tandlådorna, som
n j i sv. tänjde (it. gn, denfcipalatal); g,
vanligt "««/7"-ljud som i sv. svänga, tänka., regn
(medio-palatal); g?, samma ljud utan sångton (liksom
ett h genom näsan, med tungan som vid "äng"); tj,
mjukt "äng"-\]\iå, bildadt något längre fram i munnen
än föregående (fr. gn, prepalatal).
O. o, öppet o-ljud eller öppet å-ljud som i sv. kol
j tömmar (när skillnad göres mellan kol och kål);
Q. samma vokal nasalerad; 03 slutet europeiskt o-ljud,
mellan o och u (ty. sohn, fr. nouveau); ö , samma
vokal nasalerad: o, s. k. orent öppet o-ljud med
nåiron dragning åt 6; O) slutet sv. o-ljud, som i bo,
bodde; q, samma vokal nasalerad; Cl), mellan a och å
(eng. call); (V, samma vokal nasalerad.
p. p f vanligt p.
r. r, vanligt uppsvenskt tungspets-r (supradental
tremulant); r, samma ljud utan sångton (liksom hr); r,
tungspets-r utan vibrationer; n, sydsvenskt (skonande)
tungspcns-r med rullning (postpalatal. tremulant) ;
7g , tonlöst tungspens-r med rullning; /*, skonande
r-ljud utan rullning (postpalatal frikativa); %}
tonlöst skonande r-ljud utan rullning.
s. s, vanligt sv. s utan höjning af tungspetsen
(postdcntal); fi, halftjockt s- eller sje-]]ud,
med tungspetsen lyft mot tandlådorna (uppsv. rs,
liknar eng. sh, supradental); &, tjockt s med
tungspetsen riktad uppåt mot gomtaket (kakuminal); £,
mjukt s-ljud med tungryggens främre del nära främre
öfre tandlådorna som andra clem. i sv. sammansatt
"tje"-Ijud (dentipalatalj eller som "//V-ljud i
öster-och Västergötland; g, tjockt mjukt s (som andra
elementet i eng. ch); j, uppsvenskt ".^V-ljud, med
nedåt riktad tungspets: j, sydsvenskt "s/e’Mjud. med
främre delen af tungan hvilande på munbottnen och
hjälp af läpparna.
t. t, vanligt sv. t-ljud, med tungspetsen bakom
öfre framtänderna (postdental); l, halftjockt
Mjud, med tungspetsen mot öfre främre tandlådorna,
uppsv. rl (eng. i, supradental); ^, tjockt f-ljud,
med tungspetsen stödd mot gomtaket (kakuminal); J,
mjukt i-ljud med tungryggens främre del mot främre
öfre tandlådorna som första elem. i sv. sammansatt
"/yV-ljud (dentipalatal); ^, tjockt mjukt i-ljud
(som första elem. i eng. ch.).
u. 11, europ. M-ljud (fr. ou); lf, samma vokal
nasalerad; U, slutet w-ljud som i sv. hus; 1U9 norskt
M-ljud, mellan vokalerna i sv. hus och ty. huhn; u,
öppet w-ljud som i sv. hund; p, samma vokal nasalerad.
v. t-, vanligt v; V samma kons. utan sångton; tr,
eng. ic, med rundade läppar.
x. x, ty. "acÄ"-ljud, d. v. s. k-ljud utan stängning
(mediopalatal frikativa); j, ty. "icfe"-ljud,
bildadt något längre fram i munnen än föregående
(prepalatal frikativa).
y. y, vanligt slutet y; j/, samma vokal nasale-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
