Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 1027-1028 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsknektar - Landskommun - Landskontor - Landskron. 1. Stad - Landskron. 2. Borg - Landskrona, stapelstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försvann benämningen, ehuru saken i själfva verket
länge fortlefde. — I Sverige gaf man under Gustaf I:s
och hans söners tid benämningen landsknektar åt de
knektar, som anskaffades genom värfning inom landet
och hvilkas antal fullständigades genom utskrifning,
då värfningen icke gaf till fyllest (jfr Indelta
armén). C. O. N.

Landskommun. Se Kommun.

Landskontor,
förv., den afdelning af länsstyrelsen (se
Kunglig majestäts befallningshafvande),
där kamerala och förvaltningsärenden
handläggas. Chef och föredragande är landskamrern.
Kbg.

Landskron [-krån]. 1. Stad i nordöstra
Böhmen, nära Mährens gräns. 6,112 tysktalande
inv. (1900). Obergymnasium, fackskola för
väfnadsindustri. statstobaksfabrik (2,400 arb.),
tillverkning af linne- och bomullsvaror m. m.
— 2. Borg. Se Oppenheim. 1. J. F. N.

Fig. 1. Landskronas vapen.

Landskrona,
stapelstad i Malmöhus län, vid Öresund, n. om
Lundåkrabukten, på en i Sundet utskjutande udde,
framför hvilken ligger ön Gråen. Stadens planlagda
område (fig. 2) omfattar 198 har, dess jordar, 13,75
mtl, 796,3 har, ön Gråen 33 har, citadellområdet
46,8 har, hvartill kommer ett nyfylldt område vid
hamnen, 20,5 har, så att stadens hela område utgör
1,094,6 har. Folkmängden uppgick vid 1910 års slut
till 16,041 pers. och hade på de sista 20 åren ökats
med 30,9 proc. Sammanlagda taxeringsvärdet af fast
egendom uppgick s. å. till 27,901,300 kr., hvaraf
1,419,900 kr. å jordbruksfastighet och 3,603,400
kr. å bevillningsfria fastigheter. Den för 1909
påförda bevillningen utgjorde för fast egendom 12,101
kr. samt för inkomst af kapital och arbete 59,279
kr., den uträknade inkomstskatten 93,867 kr. Pr
bevillningskrona, utdebiterades kr. 6,18. Stadens
tillgångar och fordringar vid 1908 års slut utgjorde
7,657,860 kr., dess skulder 4,537,556 kr.

L., på sin nuvarande plats en jämförelsevis ung
stad, är regelbundet byggdt, med breda raka gator,
i allmänhet omgifna af solida och prydliga hus. De
gamla korsvirkeshusen, byggda med kalk och sten
från fästningsverken, bli alltmer sällsynta. Ännu
på 1860-talet var L. omgifvet af vallar och delvis
igengrodda grafvar. Ingen byggnad hade fått anläggas
på mindre afstånd än 1,200 alnar från citadellet,
men utanför denna gräns hade i n. och ö. uppvuxit de
s. k. värnarna med låga envåningshus. Vallarna äro
nu borttagna och grafvarna mestadels fyllda; endast
omkring citadellet, hvars byggnader vandaliserats
för fångvårdens behof, äro vallar och grafvar
bibehållna. Citadellets utanverk vid Sundet äro
omskapade till härliga planteringar, som sträcka
sig in i hjärtat af staden. Värnarna hålla nu på
att sammanbyggas med hvarandra och med den öfriga
staden, och genom stadsplanens omarbetning i början
af 1900-talet har åt de nyuppväxande
stadsdelarna skänkts mera omväxling, än hvad den
inre stadens rätvinkliga byggnadssätt förmår. Den
s. k. Dammhagen, som förr var en sumpig äng utanför
stadsporten, har förvandlats till grönskande
trädgårdar och är afsedd att lämna utrymme för
nya kvarter och parkanläggningar och är delvis
bebyggd. Hvad som ej är utlagdt till byggnadstomter
användas till koloniträdgårdar, af hvilka på stadens
mark finnas omkr. 600, liksom f. ö. en stor del af
stadens mark användes för trädgårdsodlingar och
plantskolor. Anmärkningsvärda äro Weibullsholms
fröodlingar (särskildt för foderbetor). Från
Norravärn leda in till staden den på 1870-talet
anlagda Gunnargatan, som fortsattes af den vackra
Norra infartsgatan, samt den parallellt med den
senare gående Stora norrgatan. Mellan de båda
sistnämnda ligger stadens äldsta kyrkogård, numera
en lummig park, Stadsparken. Norra infartsgatan går
längs västra sidan af Gamla torget, fortsatt s. om
detta af Storgatan, genomlöper således hela staden
och är dess förnämsta gata. Vid torgets södra sida
ligger det vackra rådhuset (fig. 3; byggdt af mörkt
tegel 1882—83), som utom för rådstufvurätten och
stadsfullmäktige afsedda lokaler inrymmer poliskontor,
pastorsexpedition m. m. Österut från torget går
Östergatan fram till den i en plantering liggande
teatern och allmänna läroverkets byggnader. Från
torgets ena sida går Slottsgatan västerut förbi
gamla artillerikasernen (grundlagd 1752 för prins
Gustafs regemente, nu upplåten åt fyra skvadroner af
Skånska husarregementet) fram till den ofvannämnda
planteringen, den s. k. Slottsparken, en af Skånes
vackraste. Historiskt intresse har det af vall
och dubbla grafvar omgifna citadellet, hvilket nu
användes som tvångsarbetsanstalt för kvinnor; smärre
delar däraf disponeras af husardetachementet. Det
anlades af Kristian III och fullbordades 1549. Det var
uppfördt i sengotik med väldiga rundlar i murarna,
men ombyggdes delvis af Kristian IV i renässans,
och dess hufvudbyggnad i ö. erhöll en imponerande
praktgafvel med sandstensornament. Bombfria hvalf,
de mer än 4 m. tjocka murarna, väktargången i
öfversta våningen och de djupa källrarna vittna om
renässanstidens befästningskonst. (Citadellets
nuv. utseende visas i art. Citadell,
fig. 1.) Vid Storgatan ligger kyrkan, Sofia Albertina
(fig. 4), uppförd i barock 1754—88, sedan stadens
äldsta kyrka (från 1400-talet, belägen i den
nuv. Stadsparken), måst raseras dels på grund af
skador, dels för fästningsverkens utvidgning. Norr
om citadellets yttre vallgrafvar ligga Suellska
stiftelsen (gr. 1847 för beredande af fri bostad åt
fattiga af borgerskapet och stadens tjänstemän) och en
större idrottsplats. Längre norr ut kommer man förbi
gamla och nya begrafningsplatserna till Karlslund,
en vacker skogspark, och till där belägna vackra
villakvarter. I dess närhet anlades 1906 på bekostnad
af konsul O. Ekman en medicinalväxtodlingsanstalt,
kallad Esperanza, som efter Ekmans död ekonomiskt
uppburits af hans måg frih. B. K. J. Langenskiöld, men
1911 öfvertagits af Weibullsholms fröodlingar, sedan
den nybildade Svenska medicinalväxtföreningen flyttat
odlingen af medicinalväxter till Gripsholm. Mellan det
ung. 2 km. n. om L. belägna fiskeläget Borstahusen
och själfva staden har längs stranden uppvuxit
ett villasamhälle, som befinner sig i rask
utveckling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>