Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landskapsmåleri - Landskapsmöten - Landskapsting - Landsknekt - Landsknektar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1025
Landskapsmöten-Landsknektar
1026
h e i m c r blef den sistnämnde det elegiska
landskapets store mästare, en dyrkan af kampanj
ans oeh Napoligolfens sublima skönhet, af de
vördnadsbjudande löfträdsjättarna och af den nedgående
solen. Fast och tydligt uppbyggda, alltigenom
konstfulla ega hans bilder likafullt en omedelbart
irripande stämning och utgöra kulminationen af
hola denna riktning. En annan fransman, hvilken i
landskapsmåleriets historia har sig tillförsäkradt
ett namn, är A. W a 11 e a u, mästaren till
Cytheretaflan. Pvokoko-målarna, exempelvis B o u c
h e r, behandla landskapet uteslutande dekorativt
och ytligt. Men en kraftig förnyelse kommer
konstarten till del genom den engelska skolan
under senare delen af 1700-talet och förra delen
af 1800-talet. Inflytande från Yenezia och Holland
förenas med en frisk vcrklighetsiakt-tagelse: G a i n
s b o r o u g h, C o n s t a b l e, B o-nington, T u r
n e r. Till detta engelska måleri anknyter sig direkt
den landskapskonstens renässans i Frankrike, som är
förbunden med Fontainchleau-skolan, friluftsmålerict
och impressionismen (M i 1-1 e t, Rousseau, D a u b i
g n é, G o r o t, D u-pré, Manet, Mö n e t, S i si e
y, Pissarro etc.). Denna landskapsmålcricts blomstring
i Frankrike under senare hälften af 1800-talet har
fört konstarten fram till en dominerande ställning
och medfört uppställande och lösande af en mångfald
nya problem i fråc;a om sättet att se, uppfatta och
återge naturen kring oss. Det inträngande studiet
<if valörerna, den känsliga snabbheten i fångandet
af intryck ha vidirat och fördjupat känslan för
landskapet oeh möjliggjort afspeglandet i detta af
de mest obestämda och skiftande själstillstånd.
I Sverine kan E. Martin (1739-1818), skolad
i England, räknas som den förste betydande
landskapsmålaren. Under ISOO-talcts förra hälft
representerar K. J. F a h l c r a n t z en
romantisk naturuppfattning, medan P. W i c k c n
b c r g känsligt följer de ffamle holländarna i
spåren. Düsseldorf-.skedet i det svenska måleriet
uppvisar några utmärkta landskapsskildrarc, såsom den
bisarrt geniale Markus Larsson, och blida dyrkare
af leende nordisk sommarnatur, såsom E. Bcrgh och
P. D. Holm. Nya intryck, från Fontaineblcauskolan,
gjorde sig på 1870-talet gällande med A. W a h
1-berg, och under 1880-talet skolades en hel flock
unga svenskar i impressionistisk anda. Hemkomna till
Sverige efter studieår i Frankrike, tillämpa dessa den
vunna förmågan af ny syn och nya uttrycksmöjligheter
på det egna landets natur, fördjupa sig i de skilda
landskapens kynnen och fängslas af den nordiska
skymningens och sommarljusets problem. K. Nordström
skildrar Västkusten, N. ivreuger .Öland och Halland,
E. Jansson Stockholm, prins Eugen Djunrården och
Stockholms skärgård, A. Sjöberg hafsbandsnaturon
vid Östersjön. B. Liljefors är som djurmålare äfven
en ypperlig landskapskonstnär, i breda drag, men
med osedvanlig intimitet tolkande der. skiftande
präireln hos skog, slättbygd och haf. G. F j ön s t a
d är speciellt snölandskapets mästare. Utom de nämnde
verkar dessutom ett stort antal svenska konstnärer som
landskapsmålare: 0. A r b o r e i i u s, A. Bergström,
A. F a h l c r a n t z, G. K a 11 s t e n i u
s. P. Svedlund äro några bland de mest bemärkta.
I Finland fick landskapsmåleriet utöfvare af
betydenhet först under senare hälften af 1800-talet
med
Tryckt den 19/7 11
V. Holmberg, B. Lindholm, E. J ä r n e-f e l t
m. fi. i se Finsk konst, sp. 375-376).
I Danmark utvecklades under 1800-talet ett nationellt,
ilärdlöst och intimt landskapsmåleri, medan i AV/ye de
europeiska riktningarna romantik, Diissel-dorfskola
och impressionism ega utmärkta representanter.
A. L. R.
Landskapsmöten. Se Provinsialmöten.
Landskapsting. Se L an d sk a p.
Landsknekt (ty. landslmcclit. hvaraf fr. lans-qucncl],
namn på ett hasardspel, som spelas med kort och med
framgång idkas af s. k. bauernfänger.
Landsknektar (ty. land sknc dite) kallades de af
tyskar, till en början äfven af schweizare, värfvade
trupper, soni under öfvergången till nyare tiden
utgjorde kärnan af de flesta europeiska härarna. Rid-
Landsknekt med liakeLössa, 1550-talet.
darväsendets tid var förbi, stående härar hade börjat
uppsättas, och man hade snart tagit sin tillflykt till
värfnin?. Landsknektarna härstammade från Österrike,
där de förste uppsattes mot slutet af 1400-talet. Då
ett regemente landsknektar skulle bildas, gaf kejsaren
åt en bcpröfvad krigare fullmakt som öfverste
jämte patent att uppsätta ett regemente samt ett
artikelbref, innehållande villkoren, på hvilka detta
skulb ske. Nu gick värfnings-trumman öfver stad och
land, och krigslystet folk strömmade till från alla
håll. Inom en af pikar bildad afskrankning skedde
mönstringen, hvarefter de mönstrade fördelades mellan
de olika fanorna, hvilkas befälhafvare öfversten
utnämnt. Aflöningen var ganska hög, och dessutom
lockade hoppet om byte. Tyska landsknektar fse
vidstående fig. samt fig. 10 å pl. II till art. Dräkt)
togo småningom anställning hos alla makter och kämpade
på alla slagfält i Europa. De voro till en början
ett af goda beståndsdelar sammansatt och pålitligt
krigsfolk, men småningom gjorde vinningslystnaden och
det af ständiga krig uppehållna självsvåldet dem till
svårhandterliga massor, hvilka på egen hand plundrade
och icke sällan gjorde öppet uppror, om solden någon
efång uteblcf. De blefvo därigenom en landsplåga för
de länder clc genomtågade. Med 1600-talet
15 b. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
