Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lamm. 6. Gustaf Maurits L. - Lamm. 7. Karl Robert L. - Lamma - Lammasch, Heinrich - Lammefjorden - Lammermoor hills - Lammers, norsk släkt - Lammers. 1. Gustav Adolph L. - Lammers. 2. Thorvald L. - Lammet - Lammister - Lammlamhet - Lammska priset - Lammull - Lamna cornubica - Lamning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
963
Lamma-Lämning
964
denna donation Jacques Lamms p r i s f o n d),
samt 10,000 kr., af hvilka räntan hvartannat
år utbetalas som resestipendium till någon
tjänsteman vid Nationalmuseum (Jacques L a ni m s
stipendiefond). "Lammska priset" för konsthistoriska
arbeten har hittills och i följande ordning tilldelats
L. Looström, 0. Granberg, G. Göthe, G. Nordensvan,
0. Siren och A. Hahr. Äfven Nordiska museet,
Gripsholmsföreningen (på Gripsholm iordningställdes
ett rum för af L. donerade medel) och Slöjdföreningen
ihågkommos i L:s testamente. L. utgaf studierna
Carl Flodman och hans etsningar (1889) och Kardinal
Mazarins samlingar (1891). Efter hans död utgåfvos Om
förfalskning af konstsaker (föredrag i Slöjdföreningen
1885) samt efterlämnade dikter.
7. Karl Robert L., den föregåendes broder,
industriidkare, konstsamlare, f. 4 aug. 1856 i
Stockholm, genomgick Teknologiska institutet 1873
-76, anställdes i Ludvigsbergs verkstad och blef
där efter fadern 1881 verkställande direktör,
men afgick 1904. L. har samlat en betydande och
dyrbar konstsamling, dels taflor och skulpturverk,
hvaribland en mängd alster af moderna svenska
konstnärer, dels konstslöjdföremål af olika slag,
möbler, silfver, keramik, väfda tapeter, vapen,
orientaliska mattor och bronser m. m. Samlingens
ur svensk synpunkt allra märkligaste delar äro
möblerna och silfret, den senare sannolikt den
största i sitt slag i Sverige. Samlingarna, som
tidigare förvarades på Ludvigsberg, befinna sig
numera på det af L. 1902 inköpta godset Näsby
i Uppland, som under L:s tid utvecklats till en
mönstergård. (Jfr "Svenska slott och herresäten",
1910, där samlingarna äro be-skrifna.) .
6-7. G-g N.
Lamma, vetcr. Se Lämning.
La^masch, Heinrich, österrikisk straff- och
folkrättslärare, f. 21 maj 1853 i Seitenstetten
(Nedre Österrike), blef 1879 docent, 1882 c. o. och
1885 ord. professor i Innsbruck samt är sedan 1889
professor i straffrätt, folkrätt och rättsfilosofi
vid Wiens universitet. 1899 blef han medlem af
österrikiska herrehuset. Bland L:s arbeten märkas
Das moment objectivcr gefährlichkeit im begriffe des
verbrechens-rcrsiichcs (1879), Ausliefcrungsrecht nnd
asylrechl (1887) och Grundriss des strafrecllts (1899;
3:e uppl. 1906). L. har dessutom i flera tidskrifter
publicerat många smärre straff- och folkrättsliga
uppsatser. Han är medlem af Internationella
skiljedomstolen i Haag.
Lammefjorden, förr del af Isefjorden (se d. o.),
numera indämd.
Lammermoor hills [läməmō’ə l. lä’məmåə hils]
l. Lammermuir hills, en kedja af låga berg i sydöstra
Skottland på gränsen mellan grefsk. Haddington
och Berwick. Högsta toppen är Says Law, 533 m.
(J. F. N.)
Lammers, norsk släkt, hvars förste kände medlem var
Ernst Anton L., f. 1770 i Kendsborg, d. 1847 som
general och kommendant i Fredrikstad.
1. G u s t a v A d o l p h L., den föregåendes
son. f. 26 maj 1802 i Köpenhamn, d. 2 maj 1878 i
Skien, verkade 1827-35 som präst vid trondhjem-ska
stiftelserna, 1835-48 som kyrkoherde i Bamle samt
1848-56 i Skien. Både i Trondhjem och i Bratsberg
framkallade han som väckelsepredikant i tal och skrift
stark religiös rörelse. Hans åsikter om barndopet
och afiösningen vid nattvarden kommo
emellertid att skilja sig till den grad från
statskyrkans lära, att han nödgades nedlägga sitt
prästämbete (juni 1856); omedelbart därefter utträdde
han ur statskyrkan och stiftade 4 juli s. å. en "fri
apostolisk-christelig menighed" i Skien, som följdes
af liknande flerstädes i Norge och’Danmark. Själf var
han dessas främste föreståndare. Han lyckades dock ej
hindra inträdande schism. En fraktion ve-derdöpare
skilde sig från de frikyrklige, medan L. förklarade
sig vilja erkänna augsburgiska bekännelsen till alla
delar, hvarefter han nedlade sitt ledarskap och mot
slutet af 1860 ånyo inträdde i statskyrkan. Hans
frikyrkliga församling, ytterligare söndrad, fortfor
att ega bestånd en tid framåt. Statskyrklig befattning
sökte L. förgäfves. Han uppehöll sig också för det
mesta i utlandet, där han studerade kyrklig konst. För
norska kyrkor målade han, själf en betydande konstnär,
altartaflor och lämnade teckningar och skisser
till nybyggnader. Jfr Chr. Bruun, "Den lammerske
bevaegelse" (1905).
2. T hor v al d L., den föregåendes brorson, son
af bergmästaren A m u n d L. (f. 1804, d. 1871),
norsk sångare och sånglärare, f. 1841 i Modum, blef
1858 student och 1865 juris kandidat, tjänstgjorde
några år som fuldmsegtig, men lämnade snart
ämbetsmannabanan för att egna sig åt konsten. Han
studerade för F. Arlberg i Stockholm (1870) och
Lamperti i Milano (1871 -74) samt uppträdde på
flera italienska operascener. Han var 1874-77
anställd vid den af L. Josephson ledda operan
i Kristiania, till hvars dugligaste förmågor
han hörde (bland hans roller voro Leporello,
Figaro, Marcel, Vilhelm Tell, Mefisto-feles), och
uppträdde sedermera i Stockholm (1877) och London
(1878). Han stiftade 1879 i Kristiania Korforeningen
för utförandet af större andliga ton-verk och
dirigerade 1880-84 Haandvaerkersangfor-eningen
där. L. har inlagt stor förtjänst om musik-lifvet
i Kristiania genom att framföra flera af de
mest berömda oratorierna och de gamla norska
folkvisorna. 1900 gaf han en folkvisekonsert i
Stockholm. Han anses som en af Norges yppersta
sånglärare. L. eger en mäktig, massiv basbaryton och
har som romanssångare ådagalagt en fint inträngande
förmåga. - L:s hustru, Maria Katarina (Mally)
L., född Särs, f. 1850, är en begåfvad sångerska.
1. O. A. ö. 2. O. A. ö. (E. F-t.)
Lammet, symbol för Kristus. Se K r i s t u s s y m-b
o l e r.
LammFster, religionsh. Se M e n n o S i m o n i s.
Lammlamhet, veter. Se F ö 11 a m h e t.
Lammska priset. Se Lamm 6.
Lammull, sådan ull, som erhålles första gången lammen
klippas. Den är mycket fin och besitter en egendomlig
glans. Hos lammen förekomma ej verkliga ullstaplar
som hos äldre får.
H. F.
Larmna cornöbica, zool. Så Håbrand.
Lamning, veter. Då modertackan står beredd att
föda ungar, lamma, bör hon instängas i en för
tillfället anordnad box i fårhuset. Boxens golfyta
bör vara minst 2 kvm. och stängslet omkr. 1,5
m. högt. Efter lamningen böra tackan och lammet eller
lammen få stanna i boxen 2–3 dagar. F. ö. behöfver
tackan vanligtvis ej någon hjälp vid lamningen, men
omedelbart efter densamma rengöres och undersökes
hennes jufver. Skulle detta vara för litet gifvande
eller felaktigt, tilldelas lammet en amma, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
