Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 961-962 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lamium - Lamm, benämning på fårens ungar - Lamm, svensk judisk släkt - Lamm. 1. Salomon Ludvig L. - Lamm. 2. Jacques L. - Lamm. 3. Ludvig Oskar L. - Lamm. 4. Oskar Ludvig L. - Lamm. 5. Herman Fredrik L. - Lamm. 6. Gustaf Maurits L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Blindnässla (Lamium album}, 1 toppen af blommande stjälk, 2 blomma.

hvita eller röda blommor i till hvarandra närmade
kransar. Blindnässlan l. hvitplister (so fig.),
L. album L., som har hvita blommor, är allmän
i Sveriges östra provinser upp till norra delen
af Uppland, mera sällsynt i västra Sverige.
Rödplister, L. purpureum L., är ett allmänt
ogräs i trädgårdarna. L. Galeobdolum (Galeobdolon
luleum], skogsplister. har gula blommor och
förekommer i sydligaste Sveriges skogar.

O. T. S.
(G. L–m.)

Lamm, benämning på fårens ungar under deras första
lefnadsår. Se vidare Fårskötsel och Lämning.

H. F.

Lamm, svensk judisk släkt, som härstammar från Mos e
Aron L. (d. 1768) i Altona. Mot slutet af 1700-talet
öfverfiyttade till Stockholm två af hans söner,
Aron Mose L. (f. 1756, d. 1824), anläggare af en
kattunfabrik å Blecktornet, och David L. (f. 1762,
d. 1831), anläggare af en klädesfabrik på Kungsholmen,
samt senare deras äldste broder kattuntryckarmästaren
Levi L. (d. 1808), från hvilken de fleste af
släktens nu lefvande medlemmar härstamma. Utom de
nedan upptagna må nämnas Levis sonson med. doktorn
Axel L. (f. 1819, d. 1889), en på sin tid mycket
känd praktiserande läkare i Stockholm, och dennes
son Per Aron L. (f. 1854, d. 1908), innehafvare af
"Librairie Nilsson" i Paris.

1. Salomon Ludvig L., son af den ofvannämnde Levi L.,
industriidkare, f. 4 okt. 1786 i Norrköping,
d. 31 dec. 1857 i Stockholm, utöfvade ansenlig och
mångsidig industriell verksamhet, 1818 -36 tills,
med en äldre broder och därefter med en af sina söner
som kompanjon (firman S. L. Lamm & Son). Så anlade
den äldre firman tid efter annan vid Heleneborg i
Stockholm (inköpt 1821) bomullsväfveri, tryckeri och
färgeri, kemiskt blekeri, fabriker för tillverkning af
vaxduk, vaxljus och spermacetiljus m. m. samt uppsatte
1826 de första mekaniska väfstolarna i Sverige.
Vid Ludvigsberg i Stockholm (inköpt 1843) inrättade L.
klädesvalkeri, fanersåg m. m., och vid Långholmens
skeppsvarf, som 1827 inköptes af L., utvidgades
verksamheten betydligt under hans ledning. Genom
studieresor i utlandet skaffade han sig och underhöll
ingående kännedom om industriens utveckling i de stora
kulturländerna samt förstod att med framsynthet och
praktisk förmåga i hemlandet tillämpa sina rön.

2. Jacques L., den föregåendes son,
industriidkare, f. 1817, d. 1891, anlade 1843
Ludvigsbcrgs mekaniska verkstad på Södermalm
i Stockholm, hvilken 1876 öfvergick till
ett aktiebolag, hvars verkställande direktör L.
var till 1881.

3. Ludvig Oskar L., den föregåendes
syssling, sonson af Aron Mose, bokförläggare, f.
1829 i Göteborg, d. 1890 i Stockholm, egde
1857–64 Gumperts bokhandel i Göteborg och dref sedan
1865 i Stockholm omfattande förlagsverksamhet,
hufvudsakligen på skönlitteraturens och barnböckernas
område. Förlaget öfvertogs efter L:s död af F. & G. Beijer.

4. Oskar Ludvig L., son till L. 2:s äldre
broder, industriidkare, f. 1848 i Stockholm,
blef 1866 student i Uppsala, aflade där
bergsexamen 1873 samt var elev vid Teknologiska
institutet 1873–74. Efter anställning som ingenjör
vid Finspångs bruk 1874–76 deltog L. i G.
De Lavals försök med dennes mjölkseparator 1878
samt bildade jämte De Laval A.-b. Separator, hvars
verkställande direktör L. var till 1886. L. var
1887-1909 verkställande direktör för Nya A.-b. Atlas
i Stockholm.

5. Herman Fredrik L., son till L. 2:s
yngre halfbroder, affärsman, kommunalman,
politiker, f. 20 april 1853 i Stockholm,
idkar under sin farfars (L. 1:s) firma
grosshandel där, fick 1900 plats bland
stadsfullmäktige samt har varit en mycket
snlitad kraft ibland dem och är sedan
1909 ordf. i drätselnämndens 1:a afdelning.
L., som i politiken alltid räknats till
de frisinnade, valdes 1910 till led.
af Första kammaren och har anslutit sig
till liberala samlingspartiet. 1911 utsågs
han till bankofullmäktig. – Hans son Martin L.,
litteraturhistoriker, f. 1880 i Stockholm,
student där 1898, filos. doktor och docent i
litteraturhistoria i Uppsala 1908, har författat Olof
Dalin. En litteraturhistorisk undersökning af
hans verk (1908), Samuel Triewalds lif och diktning
(1907, i "Samlaren") och Lidnerstudier (1909,
i "Samlaren") samt utgifvit "Thorilds bref till
C. F. Grämer" (1907) och (jämte B. Hesselman) Dalins
"Argus" (1910 ff.).

6. Gustaf Maurits L., den föregåendes
kusin, son af L. 2, donator, f.
13 april 1855, d. 23 juni 1892, studerade efter
aflagd mogenhetsexamen vid Tekniska högskolan,
utgick därifrån 1876 som civilingenjör, studerade
sedan konstslöjd vid Kunstgewcrbemuseet i Wien
och blef efter sin hemkomst verksam medlem af
Svenska slöjdföreningen. L. testamenterade sin
konstsamling, som bl. a. innehöll 842 svenska
etsningar – många af dem sällsynta och dyrbara
- till Nationalmuseum samt därjämte 10,000 kr.,
af hvilka räntan hvart tredje år skall utdelas som
pris för "det bästa och värdefullaste arbete på de
bildande konsternas eller konstindustriens område,
som, författadt af svensk man eller kvinna, under
ifrågavarande treårsperiod utgifvits i tryck"
’’till minne af donators fader kallades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>