Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lacy, von. 1. Peter von L., 2. Franz Moritz von L. - Lada - Ladak - La dame aux camélias - La dame blanche - Ladanum - Ladau, Gustaf Vilhelm - Ladd, George Trumbull - Laddbrygga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
70.
Lada -Laddbrygga
tidigt med det att ryssarna från ett annat håll
besatte staden. Likasom dessa måste han dock redan
efter ett par dagar draga sig tillbaka och aftågade
samma dag som den svenske befälhafvare!! i Pommern,
Lantingshausen, mottog hans förslag, att äfven svenska
hären skulle marschera dit (13 okt.). Han förenade sig
åter med Daun och blef jämte denne slagen vid Torgau
(3 nov.). Med Daun led han senare äfven nederlagen
vid Burkersdorf och Reichen-bach (1762). Efter
Dauns död, 1766, blef L. fältmarskalk och president
i hofkrigsrådet, visade sig vara en förträfflig
organisatör samt vann Maria Teresias och Josef II:s
synnerliga förtroende. 1773 måste han för sjuklighet
draga sig tillbaka, men utnämndes till medlem af
statskonferensen. Under bajerska tronföljdskriget
(1778) och kriget mot Turkiet 1788-91 trädde han
åter i förgrunden som den förtrognaste rådgifvaren
å högsta ort, men hans personliga ledning af 1788
års fälttåg utmärkte sig endast för motgångar.
l o. 2. (L. S.)
Lada, kam. Se Tiondelada.
Ladak (Ladakh), biland till Kashmir, beläget
i västra delen af Tibet och omfattande öfre
Indusområdet, mellan 32° 25’ och 36° n. br. Det är
deladt i landskapen Nubra, Lingsitsang, Pang-kong,
Hanle, Rupshu och Zanskar. 73,138 kvkm. 165,992
inv. (1901), inberäknadt Baltistan. L., som är ett af
jordens högst belägna länder, är ett alpland mellan
Himalaya i s. och Karakorum i n. och har flera toppar
på öfver 6,000 m. samt en, Tschong-lung, af 7,675
m. Till Indus flyta Zanskar, Dras m. fi. bifloder,
till en del farbara och guldförande. Klimatet
är mycket växlande: glödheta dagar och iskalla
nätter. I följd af luftens torrhet är vegetationen
torftig; blott i skyddade dalar förekommer sädes- och
fruktodling, skog är sällsynt. L. är rikt på borax,
särskildt i en rad sjöar vid östra gränsen. Bland
vilda djur märkas myskdjuret och den vilda hästen
(kiang, Equus hemionus), jaken, som äfven tämjes,
de stora fåren Ovis argali och Pseudois Nahoor
samt antiloper. Getterna lämna i sitt hår (pashm)
materialet till schaltillverkningen. Invånarna,
som utgöras af tibetaner och kaschmirer, äro
flitiga, men fula och orenliga och lefva mest af
boskapsskötsel, något jordbruk och tillverkning
af yllevaror och schalar. De äro buddister, i
hvarje by finnes ett kloster. Polyandri är allmän
utom bland de förmögne. Handeln är hufvudsakligen
transitohandel. Ull, svafvel, borax och torkad frukt
äro de viktigaste utförselvarorna, medan spannmål,
vapen, industrivaror etc. införas. För väganläggning
har under senare tider mycket gjorts. Hufvudstad är
Leh (se d. o.). L. var förr en del af Tibet, men
eröfrades 1839 af sikerna och kom 1846 till England,
som öfverlämnade det åt sin vasall maharajans
af Kashmir förvaltning. Man betecknar L. och
prov. Baltistan som "outlying governorship". Litt.:
Cunningham, "L. physical, statistical and historical"
(1854), de Bourbel, "Routes en Jammu et Kashmir"
(1897), Adair, "Sport and travel in Baltistan
and L." (1899) samt litteraturen under Kashmir.
J. F. N.
La dame aux camélias [la da’m å kamelia’], fr. Se K
a m e l i a d a m e n.
La dame blanche [la darm blä’j], fr. Se Hvita frun.
Lardanum, bot. farm., en med tiden hårdnande
balsam, som af söndras från grenarna af i
Medelhafs-länderna växande buskar, tillhörande släktet
Cistus (C. ladanifeniSj C. creticus m. fl.). Ladanum
spelade förr en mycket stor roll i medicinen; det
nyttjades som skyddsmedel mot pesten, till botande
af bröstkatarr och många andra sjukdomar, o. s. v. G-
L-m.
Ladau, Gustaf Vilhelm, ämbetsman, medlem af
Anjalaförbundet, f. 27 mars 1765 (enligt en annan
uppgift 28 juli 1766) uti Idensalmi socken, d. 16
aug. 1833 i Helsingfors, genomgick krigsskolan
på Haapaniemi, blef sergeant vid Savolaks’
fotjägarkår 1779 samt var vid utbrottet af 1788
års krig kapten och stabsadjutant. Medlem af den
krets af intima vänner, som. G. M. Sprengtporten
och J. A. Jägerhorn samlat kring sig, blef
han en af de verksammaste befordrarna af deras
finska själfständighetsplaner. Han undertecknade
förbunds-skriften af 12 aug. 1788 och begaf sig
omedelbart därefter till Hastfers läger vid Nyslott,
där han omtalade hvad som tilldragit sig vid södra
armén och uppmanade Savolaksbrigadens officerare att
följa Anjalakamraternas exempel. Tillika framförde han
ett anonymt bref från baron Klingspor till Hastfer,
hvari denne uppmanades att draga sig tillbaka från
Nyslott. Hans uppträdande hade önskad verkan, men hans
egen ställning blef, sedan förbundsplanerna strandat,
betänklig. Han flydde till Ryssland, affördcs ur
arméns rullor samt dömdes 30 okt. 1789 förlustig
tjänst, gods och adliga rättigheter äfvensom att
mista lifvet i händelse han ertappades. Han gick i
rysk krigstjänst, men tog afsked 1795 och drog sig
tillbaka till privatlifvet. 1808 blef han anställd vid
utrikes kollegiet i Petersburg och åtföljde grefve
Buxhoevden till Finland som direktör för det civila
kansliet. L. var närvarande vid Sveaborgs belägring
och torde ha medverkat till fästningens fall. 1809
återinsattes han i sina adliga rättigheter och
användes sedermera af Finlands nya styrelse i viktiga
värf. Han erhöll 1810 i uppdrag att ordna postväsendet
i Finland, utnämndes 1811 till postdirektör
och 1812 till medlem i regerings-konseljens
ekonomidepartement. 1826 efterskänktes honom
hälften af ett 50,000 rubel banko assign. stort
lån, som han erhållit ur militiefonden. L. ansågs
begagna sig af sin ställning i postverket till
politiskt spioneri. Han blef verkligt statsråd 1822.
M. G. 8.
Lådd [lä;d], George Trumbull, nordamerikansk
filosof och psykolog, f. 1842, sedan 1881 professor
i filosofi vid Yale-universitetet, söker uppvisa,
att alla problem, såväl spekulativa som historiska och
teologiska, finna sin förklaring i vetenskapen om det
andliga lifvet. Hans allmänna filosofiska ståndpunkt
är monistisk, och han bekämpar nyspino-zismen som
intellektuellt och psykologiskt ohållbar. L. är
en af de förnämste grundläggarna i Amerika af
den nutida empiriska psykologien. Bland hans
många skrifter må nämnas The doctrine of sacred
scriptnre (2 dlr, 1883), Elements of physiological
psychology (1889, ny uppl. Oullines of physiologi-cal
wsyclwlogy 1890), Introduclion to philosophy (1F90),
Psychology, descriptive and explanatory (1894),
The vhilosophy of mina (1891), Primer oj psychology
(1895), Philosophy of knowledge (1897), A thconj of
reality (1899) och Philosophy of religion (1905).
S-e.
Laddbrygga, artill, ett tillbehör till äldre med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
