Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärndelning - Kärnfot - Kärnfrukter - Kärnfruktmögel - Kärnfästning - Kärnhud - Kärnhus - Kärnisomeri - Kärnkropp - Kärnlinje - Kärnmembran - Kärnmjölk - Kärnputsningsmaskin - Kärnrör - Kärnröta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Kärnfot-Kärnröta
588
indirekta kärndelningen är, att hvarje art
karakteriseras af ett bestämdt antal kromosomer,
som uppträder vid hvarje delning. Man har anledning
antaga, att kromosomerna ha en viss individualitet,
hvilket kan formuleras så: lika många kromosomer,
som inträdt i dottcrkärnan i anafasen, utträda
därur i den påföljande delningens profas. -
I hvarje individ, som uppstår ur en befruktad
äggcell, ingå sålunda hancellens och honcellens
kromosomer, och i enlighet med föregående sats
borde därför kromo-somtalet fördubblas med hvarje
generation, såvida icke äfven en periodisk reduktion
af kromosomtalet inträdde. En dylik nedsättning af
kromosomtalet till hälften eger nu i själfva verket
rum under viss period af hvarje individs tillvaro,
och därigenom förhindras på ett sinnrikt sätt nämnda
fördubbling. Denna reduktion af kromosomtalet, hvarvid
detta nedsättcs från 2x (x = ett helt tal) till x,
eller från diploid till haploid, eger rum vid de
två på hvarandra följande kärndelningar, som föregå
bildandet af växtens könliga generation, gamoftjten
(se d. o.). För denna kärndelningsform har man infört
benämningen allolypisk 1. alypisk i motsats mot den
förut beskrifna typiska kärndelningen. I sporangiet
hos mossor och ormbunkar (se S p or an gi u m), i
pollenfacket (se Ståndare) såväl som i fröämnet (se
d. o.) hos fanerogamerna utbildas en väfnad, arkespor,
h varur spormodercellerna, resp. pollen-modercellerna
och embryosäckmoderccllcn, uppstå. Kärnan i dessa
moderceller, liksom cellerna själfva, undergår
de nämnda två på hvarandra följande delningarna
eller tetrad Jelnim/en (af grek. te’Hares, fyra),
som de benämnas, emedan de vid pollenbildningen ske
vanligen i vinkelrätt mot hvarandra liggande plan
(6g. 20 o. 21), så att de fyra uppkommande cellerna
tillsammans få en tctraedrisk anordning. Den första
af dessa delningar kallas helerotypisk, emedan däri
den egentliga kromosomredllktionen genomföres,
den andra homeotypisk, emedan den i likhet med
den typiska kärndelningen är en ekvationsdelning,
d. v. s. ger upphof till dotterkärnor med samma
kroraosomtal som modcrkärnan. I den heterotypiska
delningen, den egentliga reduktionsdelningen, eger
ingen längsdelning af kromosomerna rum i prof åsen
(jfr ofvan), utan dessa para sig i stället två och
två. Hvarje kromosompar i den hetcrotypiska delningens
ekvatorialpiatta blir sålunda bivalent i motsats till
de i den typiska delningen endast ai längs-delade
kromosomer bestående, uniualenla, paren. Parningen af
kromosomerna börjar märkas, redan då kärnan utträder
ur hvilstadiet (fig. 12), men försiggår i synnerhet
i ett stadium i profasen, synapsis (fig. 13 o. 14),
hvari kromatinet (kromosomerna) är utspunnet till
fina trådar, som äro snodda om hvarandra och bilda
ett nystan. Detta luckras småningom upp igen och
öfvergår i spirem (fig. 15), i hvilket de enskilda
kromosomerna i de bivalenta kromosom paren ligga
mycket tätt tryckta till hvarandra. Sedan gå de
isär, och hvarje par bildar en lång dubbel slynga
(strepsinemasladiet; fig. 16). Småningom sammandraga
sig dubb^elkro-mosomerna, hvarvid ofta egendomliga
figurer uppstå, korta och tjocka staf- eller
korfiiknande bildningar, s. k. gemini (fig. 17), som
ligga invid kärn-membranen (diakinesstadiel). Efter
upplösning af kärnmembranen ordna sig paren i
ekvatorialplanet (fig. 18), hvarefter d<j dem
konstituerande kromoso-
merna i anafasen gå åt hvar sin pol. Dotterkärnorna
genomgå ett kort hvilstadium (inlerkines’,
fig. 19) och undergå därefter dtn homeotypiska
delningen, hvarigenom pollentetradcn bildas
(fig. 20). Kromosomerna bildas i den homeotypiska
delningen genom längsdelning af de i den heturotypiska
delningens dotterkänor ingående kromosomerna. -
Den enkla slutsatsen häraf är, att dotterkärnorna
i den heterotypiska delningen mottaga visserligen
lika många, men olika kromosomer, så att efter de
homeotypiska delningarna två celler i teträden äro
likvärdiga och innehålla en uppsättning af kromosomer,
de andra två äfven äro likvärdiga, men innehålla en
annan uppsättning. Man antar, att i kromosomparen
den ena kromosomen härstammar från hankärnan,
den andra från honkärnan. I reduktionsdelningen
eger en af slumpen reglerad omblandning af
kromosomerna rum, hvarvid likväl alltid i hvarje par
föräldrakromosomerna gå åtskils. Emedan kromosomerna
säkerligen äro af stor betydelse för öfverförandet
af de ärftliga anlagen, har man velat kombinera
deras förhållande vid reduktionsdelningen med den
exakta ärftlighetslärans resultat. I själfva verket
visar sig under nyssnämnda antagande en påfallande
öfverensstämmelse mellan den Mcndelska regeln (se
d. o.) för bastardernas afkomma och kromosomernas
förhållande vid de ifrågavarande delningarna. - Vid
pollenbildningen utvecklas hvar och en af cellerna i
tetraden till ett pollenkorn, vid embryosäckbildningen
ligga tetrad-cellerna i rad, och endast en af dera,
i allmänhet den undre, utvecklas till embryosäck,
medan de öfre degenerera. Vid apogami (se d. o.) ega
oftast sådana abnormiteter vid embryosäckbildningen
rum, att reduktionsdelningen öfverhoppas eller
elimineras, så att äggcellen kommer att redan från
början innehålla det diploida kromoscmtalet. - Af
speciella slag af kärndclning må nämnas s. k. kon j u
ge-rad kärndelning, som är normal hos vissa svampar i
ett visst stadium och består däri, att könskärnorna
ej sammansmälta, utan bilda ett par och dela sig
samtidigt. G- O. E.
Kärnfot, bot. Se C h a l a z a.
Kärnfrukter kallas sådana köttiga, saftiga frukter:
äpplen, päron, kvitten och andra, som höra till
afd. l*omoiJece af fam. Rosaceoe, hvilkas frön
("kärnor") icke äro omgifna af ett stenhårdt skal,
såsom händelsen är med de s. k. "stenfrukterna",
körsbär, plommon, aprikoser, persikor m. fl.,
hörande till afd. Prunnidecz af samma familj.
O T. S. (G. L-m.)
Kärnfruktmögel, bot. Se Fruktmögel.
Kärnfästning, fortif. Se Kärna 7.
Kärnhud. Se C e 11, sp. 1389.
Kärnhus. Se A p e 1.
Kärnisomerl. Se Isomeri, sp. 992.
Kärnkropp (Nucle’olus), bot. Se Cell, sp. 1389,
Cellbildning, fig. l, och Kärndelning.
Kärnlinje, artill Se Kanon, sp. 778.
Kärnmembrän. Se Cell, sp. 1380, 1389, och Kärndelning.
Kärnmjölk. Se S m ö r.
Kärnputsningsmaskin. Se Kvarn, sp. 366.
Kärnrör, artill. Se Kanontillverkning, sp. 795.^
Kärnröta, bot., en förruttnelseprocess i stammen
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
