Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1067-1068 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Martell - Karlócza - Karl Ormsson - Karlovac - Karlov bag - Karlovci - Karlovec - Karlowicz - Karlowitsch, Nicolai. Se Gerbel-Embach - Karlowitz (ung. Karlócza, kroat. Karlovci, serb. Karlovec) - Karlovy vary - Karl Peter Ulrik. Se Peter, ryska kejsare 3 - Karlsbad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lille) som rikshofmästare. Upprorsförsök af en
oäkta son till K., Grifo, rubbade ej denna anordning.
S. B.

Karlócza [ka’rlå̄tsa]. Se Karlowitz.

Karl Ormsson till Bjurum (förde i skölden
ett gumsehufvud), riksråd, bevistade som medlem
af riksrådet mötet i Vadstena 1434, då tro- och
huldhet uppsades konung Erik af Pommern. Han
fick i förläning Västerås slott med underliggande län,
blef riddare vid Kristofers kröning, 1441, samt dog
s. å. I sitt första gifte var han fader till drottning
Katarina, Karl Knutssons andra gemål.
B. S.*

Karlovac [-vats]. Se Karlstadt 2.

Karlov bag, kroatiska namnet på Carlopago
(se d. o.).

Karlovci [-tsi]. Se Karlowitz.

Karlovec [-vets]. Se Karlowitz.

Karłowicz [karωå’vitj], Mieczysław, polsk
tonsättare, f. 1876 i Litauen, d. 1909 (dödad af ett
snöskred) i Galizien, utbildades i Warschau och Berlin
och blef en af sitt lands mest betydande kompositörer.
Han skref 5 symfoniska dikter, en symfoni,
en violinkonsert, pianosaker och sånger m. m. samt
utgaf Chopins dittills outgifna bref jämte
Chopin-dokument (1903; på franska 1905).
E. F—t.

Karlowitsch, Nicolai. Se Gerbel-Embach.

Karlowitz (ung. Karlócza, kroat. Karlovci, serb.
Karlovec), stad i Kroatien-Slavonien, i den forna
Militärgränsen, komitatet Syrmien, vid Donaus högra
strand och foten af Fruška gora. 5,643 inv. (1900),
83 proc. serbokroater, 518 tyskar; 2,418 katoliker.
Säte för de ungerske serbernas metropolit (patriark;
se Grekisk-katolska kyrkan, sp. 224—225).
Vinodling. Teologiskt seminarium, gymnasium.
— Historiskt bekant är staden genom den därstädes
26 jan. 1699 ingångna freden mellan Österrike,
Ryssland, Polen och Venezia å ena sidan samt
Turkiet å den andra. Ryssland behöll Azov jämte
område, Polen återfick Kamenets, Podolien och
Ukrajna, men afträdde sina eröfringar i Moldau.
Till Österrike afträdde Turkiet Ungern och
Siebenbürgen samt behöll blott landet mellan Theiss, Maros
och Donau (Temesvárbanatet), Ungerns gräns mot
s. bildades af en linje, dragen från Theiss och
Donaus förening till Bosnas utlopp i Save, därefter
af Save och Unna. Venezia behöll Morea, Santa
Maura (Leukas) och Egina, men återlämnade till
Turkiet Lepanto, Prevesa m. fl. orter på fastlandet;
i Dalmatien behöll det sex eröfrade fästningar,
likaså i Arkipelagen de öar, som det hade besatt
före kriget. Freden skulle gälla 25 år. Detta
fredsslut, som bildar vändpunkten i Turkiets historia,
återgaf åt Österrike nästan allt hvad Turkiet
eröfrat under två århundraden och utgjorde till största
delen grundvalen för de senare fördragen mellan
Österrike och Turkiet.
(J. F. N.)

Karlovy vary. Se Karlsbad.

Karl Peter Ulrik, hertig af Holstein-Gottorp. Se
Peter, ryska kejsare 3.

Kurhaus i Karlsbad.

Karlsbad (tjech. Karlovy vary), stad i nordvästra
Böhmen, hufvudort i ett bezirk (område) och en
af Europas mest berömda kurorter, ligger vid Tepl,
nära dess förening med Eger, 374 m. ö. h., i en
trång dal, som skyddas af höga, skogbevuxna berg
på alla sidor utom mot n., där den vidgar sig mot
den breda och mera öppna Egerdalen. 14,637
tyska inv. (1900). Staden är byggd å ömse sidor
om Tepl och å sluttningarna af de omgifvande
höjderna samt eger flera dels offentliga byggnader för
kurgästernas nöjen och bekvämlighet, dels närmare
1,000 väl inredda privathus för främlingarna.
Vackra trädgårdsanläggningar äro Puppska
anläggningarna, Stadsparken och Stadsträdgården med
kejsar Karl IV:s staty. Staden har flera kyrkor
för olika bekännare. Bland dess anmärkningsvärda
byggnader märkas Mühlbrunnkolonnaden, Sprudelkolonnaden,
Kurhaus (se fig.), det storartade Kaiserbad
(öppnadt 1895), Stadsteatern (1886).
I K. finnes ett obergymnasium. K. har liflig småindustri samt är
centrum för traktens 15 porslinsfabriker. Den
vackraste gatan är Alte wiese, längs Tepl,
samlingsplatsen för den eleganta världen; midt emot,
på högra flodstranden, ligger Neue wiese. Den
täcka bergsnaturen i K:s omgifningar har gjorts
tillgänglig genom en mängd väganläggningar. Till
de mest besökta ställena höra bergshöjderna
Hirschensprung, Franz-Josephshöhe, Aberg, Dreikreuzberg,
König-Ottos-höhe, med förtjusande utsikt i n.
öfver Erzgebirge och den närmare belägna
Egerdalen med dess många små byar eller städer, bland
hvilka Dallwitz är bekant för sina stora ekar, och
i s. öfver Hammer, med dess berömda porslinsfabrik,
m. fl. utflyktsorter. K. är världens märkligaste
brunnsort. Bergen omkring staden tillhöra den
kristalliniska urbergsformationen. Källorna, hvilkas
uppkomst timat under tertiärtiden, uppspringa
från betydligt djup och från klyftor, som bildats
i granit- och basaltgångarna genom påverkan af
den i dessa gångar samlade fria kolsyran. Deras
höga temperatur härrör dels däraf, att de uppkomma
från stort djup, dels af kemiska processer. Salterna
upptagas under vattnets väg genom granit-basaltgångarna
medelst tillhjälp af kolsyran, alla
källsprången ha gemensamt ursprung, och först tämligen
nära jordytan dela de sig i skilda strömmar, hvilka
alltefter den olika väglängd de genomgå, innan
de nå jordytan, bli mer eller mindre afkylda. De
varmaste äro Sprudel (73,2°), Felsenquelle (62,2°),
Franz-Josephsquelle (58,5°), Neubrunn (59,2°),
Theresienbrunn (57°), Schlossbrunn (52,2°),
Mühlbrunn (50°), Kaiserbrunn (48,9°), Marktbrunn
(43°) och Elisabethquelle (44°), den svalaste är
Spitalbrunn (37°). De räknas till de alkalisk-saliniska
termerna och hålla på 10,000 delar vatten
25,086—25,915 delar svafvelsyrade alkalier, 12,279

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>