Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 799-800 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanonjoll ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utmärkande för detta idrottsredskap kan anses vara,
att båten är jämförelsevis liten och lätt,
heldäckad, med endast tillräckligt öppet rum
för kanotisten, som med utsträckta ben sitter
på bottnen i farkosten och framdrifver den med
en tvåbladig åra, kallad
paddel, hvars båda blad användas växelvis på
ömse sidor. Redan den förste uppfinnaren
af kanotidrotten, skotten Mac Gregor,
började dock till sin världsbekanta kanot,
”Rob Roy” (fig. b), använda äfven segel
som fortkomstmedel. Utvecklingen af
kanotseglingsidrotten stegrade emellertid
anspråken på dessa små farkosters seglingsförmåga
så, att man började skilja emellan paddelkanoter
(fig. c), i hvilka segel endast tillfälligtvis
användas vid god vind, och segelkanoter (fig. d),
som företrädesvis äro afsedda för segling äfven
i motvind. Men äfven den nämnda uppdelningen
har under årens lopp skarpare fastslagits såväl
uppåt som nedåt till följd af kanotisternas
fordringar på att erhålla farkoster, afsedda
för största möjliga hastighet och mera lämpade
för det ändamål, hvartill de äro konstruerade.

Fig. a—d.

Fig. e. Moderna svenska segelkanoter.

Man skiljer nämligen, åtminstone här i
Sverige, numera på följande kanottyper:
paddeltäflingskanoter, omkr. 0,55 m. breda
och omkr. 5 m. långa, afsedda för paddeltäflingar enbart;
segelbara paddelkanoter, omkr. 0,70 m. breda
och omkr. 4 m. långa, hvilka med fördel
kunna både seglas och paddlas; segelkanoter,
omkr. 1 m. breda och omkr. 5 m. långa, som på
grund af sin stora bredd icke gärna paddlas,
utan ros; kappseglingskanoter, (fig. e),
med samma dimensioner som föregående typ,
afsedda uteslutande för kappseglingar.
C. S:th. (F. S.)

Kanotidrott, den idrottsgren, hvars utöfvare
begagna sig af kanoten som redskap, blef bekant
i Sverige 1866, då en engelsk kanotist i sin
kanot färdades kanalvägen till Stockholm. Den
inhemska kanotidrotten i Sverige började 1868,
då en engelsk kanot importerades. En af de förste
svenskar, som egde kanot, var nuv. kommendör
Karl Smith (”svenska kanotidrottens fader”),
som 1871 införde den på ön Malta byggda
kanoten ”Toto” och verkat ofantligt mycket
för spridandet af kanotidrotten. Först med
bildandet af Föreningen för kanotidrott
i Stockholm 2 dec. 1900 började idrotten
organiseras och har sedan dess gått mycket
framåt i vårt land. Föreningen har f. n. (1910)
90 medlemmar med omkr. 60 kanoter och anordnar
hvarje år flera täflingar i såväl segling som
paddling. Småningom växte kanotföreningar
upp äfven i landsorten, t. ex. i Göteborg,
Örebro, Karlstad och Hälsingborg. Den högsta
ledningen af kanotidrotten i Sverige handhafves
af Svenska kanotförbundet, som är sektion af
Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund. Under Svenska kanotförbundet sortera
de till Riksförbundet anslutna föreningar,
som anmält sig idka kanotidrott, f. n. ett
10-tal. Dessa äro skyldiga att följa de af
Kanotförbundet utfärdade täflingsreglerna och
bestämmelserna. Sistnämnda förbund har dessutom
till ändamål att utbreda intresset för och
kännedomen om kanotidrotten genom anordnande
af mästerskapstäflingar, tillhandahållande af
billiga kanotritningar m. m. Jfr Kanot.
F. S.

Kanotist. Se Kanot.

Kanpur (Khanpur), distrikt och stad. Se
Cawnpore.

Kansallis-osake-pankki, fi.,
Nationalaktiebanken, finsk, 1890 inrättad
bank med styrelse och hufvudkontor i
Helsingfors samt afdelningskontor i 28
af landets städer (1909) samt dessutom å
några platser i landsorten. Aktiekapital
9 mill. mark. Dess reservfond utgjorde
1909 8,290,000 mark, dess omsättning i
debet och kredit s. å. 4,019 mill. mark.
A. G. F.

Kansas [kä’nṡəs]. 1. En af Nord-Amerikas förenta
stater, belägen mellan 37° och 40° n. br. samt
94° 38´ och 102° v. lgd, omgifves i n. af staten
Nebraska, i v. af Colorado, i s. af Oklahoma,
i ö. af staten och floden Missouri. 212,780
kvkm., hvaraf 980 kvkm. vatten. Det har formen
af en rektangel med en längd af 640 km. och en
bredd af 244 km. K. är ett vågigt, rikt vattnadt
slättland, som från 1,200 m. höjd i väster sakta
sänker sig till 225 m. i öster. Västra delen
utgöres af en tämligen öde sandstensplatå;
den mellersta upptages af stora prärier, under
det den östra omväxlande visar odlade sträckor
och stora skogar. Floderna äro i allmänhet breda
och grunda samt föga egnade till farleder. Den
största är Kansas, som med två källfloder,
Republican river och Smoky hill fork, upprinner
på Klippiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>