Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanonjoll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket utrönes genom profningar med mall,
nedföres det ofta med is afkylda kärnröret,
och det hela får svalna, hvilket ofta påskyndas
genom besprutning med vatten; under afsvalningen
krymper manteln och fasthåller sålunda kärnröret,
hvarvid en del för kanonens motståndsförmåga mot
de af krutgasen alstrade påkänningarna beräknade
förmånliga spänningar i godset uppkomma. Skola
flera mantlar påsättas öfver hvarandra, måste
svarfningen utföras mellan hvarje påkrympning;
tillvägagångssättet blir i öfrigt lika med det
ofvan beskrifna. Då kanonen är färdigbyggd,
följer dess slätborrning, yttre svarfning
och hyfling (eventuellt slipning i loppet)
samt räffling. Denna utföres i en särskild
räffelmaskin, i hvilken kanonen är fast inspänd,
under det att den med räffelstålen försedda
räffelstången rör sig med bestämd vridning från
kanonens bakre del till dess mynning. Vanligen
skäras 4 räfflor samtidigt, vid mindre kanoner
dock ofta endast 2; hvarje skär är endast några
hundradels mm. djupt, hvarför räffelstången
måste passera loppet flera gånger, innan räfflan
är färdigskuren. Efter räfflingen slipas
loppet för aflägsnande af räfflornas skarpa
kanter; härefter följa borrning och utarbetning
af laddningsrum och mekanismläge, diverse
fräsnings- och hyflingsarbeten, passning af den
parallellt med kanonen tillverkade mekanismen
m. m.
Samtidigt med eldröret tillverkas det för
detsamma afsedda lavettaget, hvars konstruktion
växlar högst betydligt alltefter de kanoner,
för hvilka det afses.
Sedan såväl eldrör som lavettage blifvit
färdigbearbetade, sammansättas de, och den
sålunda erhållna artilleripjäsen underkastas
en noggrann besiktning, hvarvid bland annat
kontrolleras, att samtliga mått hålla sig inom
föreskrifna gränser. Härefter underkastas
pjäsen profskjutning samt i samband med och
efter denna förnyad fullständig besiktning och
uppmätning af dimensionerna för utrönande af,
huru pjäsen bestått profskjutningen. Härefter
utföras såsom sista led i tillverkningen
sådana arbeten som brungöring, svartbetsning,
målning m. m., hvarefter pjäsen är färdig
att tagas i bruk eller monteras å fartyg eller
fästning. Samtliga besiktningar af pjäsen utföras
af en för ändamålet utsedd kontrollofficer;
denne följer i allmänhet hela tillverkningen af
pjäsen och utöfvar härunder kontroll å densamma
genom detaljbesiktning af de olika delarna
under deras olika tillverkningsskeden.
En särskild form af den moderna stålkanonen
är den s. k. ståltrådskanonen, hvilken kommit till stor användning i
England och Amerika. Vid denna konstruktion
omges ej kärnröret af en påkrympt mantel,
utan i stället af ett i många hvarf lindadt
lager af ståltråd, hvilken under pålindningen
utsattes för afsevärd sträckning, hvarigenom
lagrets verkan blir enahanda med den påkrympta
mantelns; trådlagret omges af en mantel afsedd
till skydd och bärare af kanonens axeltappar
och motsvarande anordningar, men ej att bidraga
till godsets radiella bärighet. Konstruktionen
eger i förhållande till mantelkonstruktionen
fördelen af relativt större styrka och bättre
kontroll af materialet, men är äfven behäftad med
flera olägenheter, bland hvilka främst märkes
svårigheten att erhålla eldröret tillräckligt
hållfast i längdled, då ju trådlindningen ej
binder i denna led; genom särskilda anordningar
har man dock lyckats väsentligen afhjälpa nämnda svaghet
hos konstruktionen.
De största kanonfabrikerna äro: i Tyskland Krupp
och Rheinische metallwaaren- und maschinenfabrik,
i England Armstrong-Elswick och Vicker Sons &
Maxim, i Frankrike Schneider-Canet, i Österrike
Skoda-werke, i Förenta staterna Bethlehem
Steel Company. I Sverige voro de äldsta
”byssegjuterierna” uti Stockholm, Nyköping,
Kalmar, Älfsborg samt vid Stora Kopparberget
i Dalarna. Finspångs styckebruk erhöll sitt
första privilegiebref l febr. 1587, och det
förr på Åker befintliga hade sin uppkomst från
1584. Öfverste v. Wurmbrandt lät tillverka
sina läderkanoner vid Julita kungsgård i
Södermanland samt anlade där på 1630-talet ett
gjuteri för järnkanoner. Äfven i Örebro och vid
Huseby inrättades gjuterier under drottning
Kristinas regering. Under senare hälften af
1600-talet götos kanoner endast vid Finspång och
Åker. Därefter anlades styckebruken Stafsjö,
Ehrendal, Svärta och Hällefors i Södermanland
samt Öfverum och Tofvehult i Kalmar län. —
I Sverige tillverkas f. n. (1910) stålkanoner
af Aktiebolaget Bofors-Gullspång, Bofors, och
Nya aktiebolaget Stockholms vapenfabrik Finspång
(se Finspång, fig. 2).
S.
Kanonvagn, sjöv., två mycket starka, låga
hjulpar, som förenas med klammar och en
träbäddning, urskölpad efter formen af den
(”svåra”) kanon, som skall transportoras
å vagnen.
H. W—l.
Kanonvärn, befästningsk., kallas en
fältbefästning, som utföres till skydd för såväl
kanonen som dess servis under eldgifning. Det
utföres antingen som markkanonvärn, då kanonen
kvarstår på naturliga marken, eller som kanongrop, då åt kanonen ges en nedsänkt
uppställning. I båda fallen skyddas kanon och
servis genom en framför dem uppkastad vall, som
vid markkanonvärn göres högre, hvarjämte å ömse
sidor om kanonplatsen servisgropar utgräfvas.
L. W :son M.
Kanopos (Canopus), astron., stjärna
af första storleken i stjärnbilden
Skeppet Argo å södra himmelen.
(B—d.)
Kanopos, Kanobos (lat. Canopos l. Canopus),
i forntiden stad i Nedre Egypten, n. ö. om
Alexandria, i närheten af det nuv. Abukir,
vid en efter densamma uppkallad Nilmynning. En
kanal förmedlade förbindelsen med sjön Mareotis
och Alexandria, före hvars anläggning K. var den
förnämsta handelsstaden i denna trakt. Staden
hade ett Osiristempel med orakel. Invånarna voro
beryktade för sitt yppiga lefnadssätt. Efter
kristendomens införande i Egypten försvann
staden alldeles.
(J. F. N.)
Kanóri, folkstam i Sudan. Se Kanuri.
Kano-skolan. Se Japansk konst.
Kanot (fr. canot, af sp. canoa, urspr. ett
karibiskt ord, som betyder båt), urspr. liten
båt eller farkost, urholkad af en trädstam och
begagnad af åtskilliga vilda folkslag. Äfven
båtar, som äro hopfogade af flera stycken,
kallas dock stundom kanoter, t. ex. den på fig. a
framställda kanadiska kanoten, hvilken göres
af näfver, fastsydd vid lätta träspjälor. —
På senare tider har namnet kanot antagits för
att beteckna små, på europeiskt sätt af segelduk
på ribbstomme eller af trä byggda, i båda ändar
spetsiga båtar, hvilka egentligen äro att anse
som redskap för den idrott, som man i dess
fosterland, England, kallar canoeing. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
