Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 461-462 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järpeströmmen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

densamma och magasinstornet. J. reparerades
1709 och 1710, och 1711—14 förstärktes öfre
skansen. 1718 iståndsattes J., men 1734 års
riksdag beslöt, att J. skulle raseras; endast
stentornet, som då kallades ”Kronan”, skulle
bibehållas som magasin. 1743 sattes emellertid
J. ännu en gång i stånd, och 1766 beslöts,
att J. skulle vidmakthållas. 1808 besattes
de nyss reparerade J. skansar af ett kompani
jämtar, som i hast vid älfstranden uppkastade 2
batterier, dit de tre i J. befintliga kanonerna
fördes, och verkställde förhuggningar. 15—17
aug. gjorde norrmännen fruktlösa försök att
intaga skansarna. I dec. fördes bestyckningen
till Frösön. 14 juli 1809 utrymdes skansarna,
som 15 s. m. togos i besittning af norrmännen och
följ. dag raserades. Ännu synas vackra lämningar
af särskildt den öfre skansen och stentornet.
L. W:son M.

Järpeströmmen. Se Indalsälfven.

Järppipa, jaktv. Se Järpsläktet.

Järpen (Bonasa bonasia), hanne.

Järpsläktet, Bonasa, zool., ett till
underfam. Tetraoninæ, fam. Phasianidæ
och ordn. hönsfåglar (Galliformes) hörande
fågelsläkte, som kännetecknas däraf, att
såväl tårna som nedersta delen af tarsen
äro obefjädrade. På hufvudet finnes en kort
tofs. Könen äro föga olika i storlek och
färgteckning. Järparna bebo skogstrakter
och uppehålla sig dels på marken, dels i
träden. Släktet är utbredt i Europa, mellersta
och norra Asien samt Nord-Amerika, med tre arter
i Gamla världen och en i Nya. Gamla världens
arter sammanfattas ofta till ett särskildt
släkte, Tetrastes. — Den hos oss förekommande
arten, järpen, Bonasa (Tetrastes) bonasia
(B. betulina), är till färgen ofvan grå,
delvis med rödbrun anstrykning, på hufvudet,
bakhalsen och ryggen med svartaktiga
tvärstreck samt bakryggen och öfvergumpen
med mörkbruna spolfläckar. Vingpennorna äro
gråbruna och stjärten grå med brun vattring;
alla stjärtpennorna, utom de mellersta, med
ett bredt svart tvärband innanför den gråhvita
spetsen. Hannen har svart, honan
rostbrun strupe, i öfrigt äro de undre kroppsdelarna
spräckliga i brunt, svart och hvitt. Tofsen på
hufvudet är hos hannen tydligt framträdande,
men hos honan knappast märkbar; den är till
färgen brunaktig. Kroppslängden utgör hos
hannen omkr. 39, hos honan omkr. 37 cm. Järpen
häckar i vårt land från Småland till långt upp i
Lappland; talrikast förekommer den i Norrlands
skogstrakter. Den tillhör barrskogarna och
föredrar ung, tät granskog
med inblandad björk, och helst mark med kärrdrag
och bäckar. Den är mycket stationär, företager
inga vandringar och slår sig ej heller samman
i större flockar under vintern, såsom många
andra hönsfåglar. Den uppehåller sig mycket
på marken, men trycker ej vid påkommande fara,
som våra öfriga hönsfåglar, utan flyger upp och
tar vanligen sin tillflykt i träden, där den
sitter helt tyst och ofta är mycket svår att
upptäcka. Järpens föda utgöres af åtskilliga
vegetabilier, såsom frön, bär, knoppar och
späda blad, men den förtär äfven insekter,
insektlarver, puppor och maskar, i synnerhet
matas de späda ungarna med insekter; på vintern
bildar björkknopp den förnämsta födan. Redan
på hösten, sedan kullarna blifvit utvuxna,
fördela sig järparna parvis och lefva så öfver
vintern. Hannen och honan locka hvarandra
med ett fint hvisslande eller kvittrande
läte. Parningstiden börjar i april; de 8—12
äggen, som till färgen äro brungula med bruna
fläckar och streck, äro vanligen färdiglagda
i slutet af maj. De ligga i ett enkelt rede
på marken. Efter tre veckors rufning kläckas
ungarna, och sedan dessa blifvit något vuxna
och flygfärdiga, vänder hannen, som lämnat
honan efter parningstidens slut, tillbaka till
familjen, som sedan håller ihop till senhösten. —
Jakten på järpe. Då järpen ej tror (trycker)
för stående fågelhund och ej heller håller
för skällande hund, skjutes den mest för lock,
och denna jakt är det enda slag af lockskytte å
nyttigt vildt, som i vårt land anses jägarmässigt
och utöfvas af idrottsjägare. Härvid användes
en lockpipa, ”järppipa”, vanligen tillverkad
af metall, vingbenet af en orre eller en
grankvist. Största konsten vid detta slags jakt
är dels att rätt härma järpens läte, dels att
upptäcka den i träd sittande fågeln, ty ofta
slår den på lock kommande järpen i träd. I
Norrland fångas en myckenhet järpe i snaror. —
Järpens kött är synnerligen välsmakande och
skattas högre än våra öfriga hönsfåglars.
G. G.

Järpås (Hjerpås, Hjärpås), socken i
Skaraborgs län, Kållands härad. 4,325 har. 1,256
inv. (1909). J. (med hvilket äro förenade två
f. d. socknar, Höra och Vedum) bildar med
Ufvered och Häggesled ett regalt pastorat i
Skara stift, Barne kontrakt.

Järrestad (Jerrestad). 1. Härad i
Kristianstads län, ingår i Ingelstads och
Järrestads domsaga och dessa härads fögderi
samt omfattar socknarna Simris, Östra Nöbbelöf,
Gladsax, Östra Tommarp, Järrestad, Stiby,
Vallby, Bolshög, Östra Vemmerlöf. 15,161
har. 9,330 inv. (1909). Öfver häradet finnes en
skildring af Sv. Lagerbring (1760). — 2. Socken i
Kristianstads län, Järrestads härad. 720 har. 507
inv. (1909). Annex till Simrishamn, Lunds stift,
Albo och Järrestads kontrakt.

Järrkvisle skans, i Medelpad, Indals-Lidens
socken, anlades under Karl XI:s danska krig
af borgmästaren i Sundsvall Johan Alander,
som sedan förde befälet i densamma. Efter
krigets slut lämnades skansen att förfalla.
L. W:son M.

Järsnäs (Jersnäs), socken i Jönköpings
län, Tveta härad. 9,021 har. 1,105
inv. (1909). J. bildar med Forserum ett
konsist. pastorat i Växjö stift, Tveta kontrakt.

Järstad (Gerstad, Jerstad), socken i
Östergötlands län, Göstrings härad. 1,101
har. 325 inv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>