Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isleifr, Gizurr Hvites son - Islendingabok, den äldsta historiska skrift på skandinaviskt tungomål - Isle of Ely. Se Ely - Isle royale. Se Cape Breton - Isleworth, en del af staden Heston and I. - Isllden, kronopark i Äfsby revir. Norrbottens län - Islimie (Islimje), stad Öst-Rumelien. Se Sliven - Islington, förvaltningsdistrikt i norra London - Islip, stad i staten New York - Islommen, zool. Se Lommarna - Islossning, meteor. Se Isläggning - Isluga, vulkan i Anderna i Bolivia - Isly, ström i Marokko - Isläggning och Islossning, meteor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94$
fslendingabök-Isläggning
950
som höfding och präst på sin fädernegård
Skålholt, där han inrättade ett slags skola och
uppfostringsanstalt för ansedda mäns barn. 1056
vigdes han till biskop öfver Island. I. lade
grunden till den kyrkoordning, som hans son
Gizurr (se d. o., 2) sedermera genomförde. Se
G. Storm i "Arkiv f. nord. filologi", III.
C. E.*
fslendingabök, den äldsta historiska skrift på
skandiskt tungomål, är författad af Are frode (se
d. o.). Boken, som är skrifven mellan åren 1121
och 1133, ger en kortfattad, kritisk öfversikt
af Islands politiska och kyrkliga historia från
870 till 1120 med genomtänkt plan och mästerligt
framställningssätt och utgör en omarbetning af
ett äldre arbete af Are med samma titel. Åres
arbete är på ett förtjänstfullt sätt utgifvet
af Th. Möbius (1869), P. Jönsson (1887) och
W. Golther (1891). Th. W.*
Isle of Ely [äi’l av i’li]. Se Ely.
Isle royale [il rwaja’1]. Se Cape Breton.
Isleworth [åYlweth], en del af staden Heston an
d I. (se d. o.).
Isiiden, kronopark i Älfsby socken, Älfsby revir,
Norrbottens län, afsatt efter afvittring enligt
k. br. 16 maj 1879. Benämningen fastställdes
af Kammarkollegium 14 dec. 1880. Areal 3,438
har. M-g.
Islimie (I si i m j e), stad i Öst-Eumelien. Se
S Ii ven.
Islington [fåligten], förvaltningsdistrikt
(metro-politan borough) i norra London. 334,991
inv. {1901). Där ligga bl. a. Agricultural
hall (utställningslokal), hufvudstadens
stora kreaturshallar, Highbury college, Church
missionary college, två stora fängelser (Holloway
och Pen ton ville) och de stora sjukhusen
London fever hospital och Great northern central
hospital. (J. F. N.)
Islip [i’slip], stad i nordamerikanska staten New
York, på södra stranden af Long island. 12,545
inv. (1900). Sommarrekreationsort.
Islommen, Eudytes glacialis, zool. Se L o inni
a rn a.
Islossning, meteor. Se Isläggning.
Isluga, vulkan i Anderna i Bolivia,
nära gränsen till Chile, under 19° 2’
s. br. 5,200 m. ö. om berget utbreder
sig den stora saltstäppen Pampa Aullagas.
J. F. N.
l&ly [-11], ström i Marokko, upprinner nära
Alge-Tiets gräns och utfaller i T.afna. Längd
omkr. 100 ikm. Vid I. vann marskalk Bugeaud
14 aug. 1844 .en seger öfver xnarokkanerna
och fick därför titeln :hertig af 1.
J. F. N.
Islägglöpning, fornnordisk idrott. Se Folklekar,
sp. 764.
Isläggning och Islossning, meteor. Till följd af
den egenskapen hos färskvatten, att dess täthet
är störst vid + 4° C. sker dess afkylning
långsammare, än eljest vore fallet. Med
lufttemperaturens sjunkande afkylas de fria
vattnens öfversta lager, bli tätare, sjunka
och lämna rum för lättare och varmare vatten,
som i sin ordning afkyles och sjunker. Men när
vattnet på bottnen afkylts till + 4°, kan det -ej
undanträngas af ofvanliggande lager, och äfven
dessa lager ordna sig efter täthetsförhållandena,
så att ett öfre alltid är kallare och lättare
än det undre. Afkylningen nedåt kan därefter ske
endast genom ledning, således vida långsammare,
än om blandning
egde rum genom rörelser i vertikal led. Då
luftens afkylning är den väsentligaste
orsaken till vattnets, är det klart, att den
tidpunkt, då isläggning uppstår, d. v. s. då
de fria, stillastående vattnens yttemperatur
uppnår fryspunkten, är ganska olika. Enligt
H. H. Hildebrandsson inträffar isläggningen i
nordligaste Skandinavien och Finland, området
norr ut från Bottniska viken, mellan 10 och 20
okt. Omkr. l nov. isläggas vattnen så nordligt
som Skellefteå, 15 nov. i norra Hälsingland
och Dalarna kring Siljan. I mellersta Sverige,
längs linjen Norrtälje, Sigtuna, Hjälmaren,
Askersund, Vänern, inträffar is-läggningen
ungefär 20 nov., hvilket äfven är fallet i det
småländska höglandet s. om Vättern. Trakterna
kring Vänersborg, Växjö och Västervik isläggas
omkr. l dec., västkusten, norra Skåne och
sydligaste Småland ännu senare. Sjöarna i
nordligaste Sverige tillfrysa först i det inre
landet och senare i närheten af kusterna. Mot
norska gränsen, oaktadt den betydliga höjden
öfver hafvet, fördröjes isläggningen betydligt
genom den uppvärmning, som förorsakas af
den längs norska kusten framstrykande varma
hafs-ström, den s. k. Golfströmsdriften,
hvilken ger denna kust ett så mildt klimat
i förhållande till breddgraden. I mellersta
Sverige märkes knappast detta inflytande,
emedan södra Norges breda landmassa och höga
berg ligga emellan. - För islossningen gäller
som regel, att de vatten, som tidigast beläggas
med is, gå senast upp. Dock gifvas afvikelser;
sålunda gå de svenska fjällsjöarna längst i
v. ganska sent upp. Oceanens inflytande, som
på hösten så betydligt försenar isläggningen,
är däremot på våren föga märkbart. Islossningen
inträffar nämligen på de svenska fjällsjöarna i
Jämtland och trakterna n. därom mellan l och
10 juni, i trakten af Umeå och på en linje
mot s. v. genom södra Jämtland omkr. 20 maj,
kring l maj i sydvästra Finland, i Uppland,
Västmanland och Värmland, kring 20 april i
Södermanland och Närke, kring l april i södra
Halland, norra Skåne och Blekinge. Småländska
höglandet har sen islossning, nämligen omkr. 20
april. Det är klart, att islossningen ej kan ega
rum omedelbart efter det lufttemperaturen stigit
öfver 0°. Det behof s nämligen en viss tid att
smälta isen; och ju större ismassorna äro, dess
längre tid behof s. Delas landet i sju zoner
från n. till s. och beräknas för hvarje zon det
antal dagar, som förflyta från det temperaturen
stigit öfver 0°, till dess islossning inträffar,
samt den vid islossningen rådande temperaturen,
erhålles följande:
Zon I..
Antal dagar sedan temp. öfverstigit 0 gr.
............. 34 ............
Temp. vid islossningen
... + 7°,5
II..
............ 41 ............
... + 6°,o
III ..
. ... ....... 35 ............
... + 5°,8
IV..
............. 26 ............
... + 4°,5
V..
....... 17 ............
... + 3°,9
VI
............. 16 ............
... +3°,5
VII............... 12............... +2°,0
I södra delen af landet inträffar islossning
redan 12 dagar sedan temperaturen gått öfver
noll; den har då endast höjt sig till + 2°. I
nordligaste delen behöfvas mer än en månads
tid och 7-8 graders värme. Af isläggnings- och
islossningstiderna följer, huru lång tid af året
insjöarna äro betäckta med is.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
