Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hästafvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
165
Hästafvel
166
medel, t. ex. 200 gr. glaubersalt i P/2
1. vatten; är jufret mycket hårdt och ömt,
bör det bäddas med brännvin och vatten eller
en lösning af 2 matskedar blysocker och l
matsked alun ill. vatten, men endast i nödfall
urmjölkas. Hufviidreglerna i fråga om fölets
utfodring efter afvänjningen äro, att utfodringen
är tillräckligt kraftig, då tillväxten nu är
synnerligen stark, samt att den lämpas efter
ras och typ, så att man på bästa sätt befrämjar
utvecklingen af de egenskaper, som för hästens
blif-vande användning äro värdefullast. Då
foderämnenas inverkan på utvecklingen är olika,
så att somliga mera befrämja tillväxten på
höjden och ge ett smäckert skelett, en fast
muskulatur och mera liflighet i temperamentet,
t. ex. hafre, andra åter mera utvecklingen
af bredd och massa, såsom stråfoder i större
mängd, särskildt de gröfre hösorterna, klöfver-
och luzern-hö, rotfrukter och vattenhal-tigt
foder i allmänhet äfvensom hvetekli och gröpe,
särskildt af baljväxter, och då tillväxten är
olika under olika perioder, kan man genom lämplig
användning af olika foder påverka utvecklingen
i den rätta riktningen. Under perioden P/4-P/2
års ålder, som utmärkes genom en mera ensidig
tillväxt på höjden, bör höjdtillväxten regleras
genom hafrerationen, som minskas, om unghästen
visar tendenser att bli för högbent, men ökas för
sådana, som synas bli för små eller "knyta sig" i
växten. Under den tid, då tillväxten på djup och
bredd särskildt skall befrämjas, som lämpligast
sker i åldern P/2-2*/4 år, bör kraftfodermängden,
särskildt hafren, minskas för att förmå unghästen
att förtära större mängder hö, och för ett
ardennerföl kan då gifvas omkr. V* kg. hafre,
l kg. hvetekli, 4 1. morötter och för öfrigt godt
klöfverhö, 10-12 kg., eller efter behag. Af stor
betydelse för ett godt resultat vid uppfödning
af unghästar är vidare tillgång till goda och
lämpliga beten. För ädlare hästar äro mera
högländta betesmarker på kalkgrund lämpligast,
för hästar af tyngre raser fordras åter mera
frodiga beten, om grofleken och massan skola
bibehållas. För att hästarna redan från början
skola kunna draga den största möjliga nyttan
af betet, bör man på lämpligt sätt förbereda
dem därtill genom användning af stora mängder
stråfoder, så att matsmältningsapparaten får
vänja sig vid det voluminösa fodret, och genom
att låta dem beta endast en kort stund, tills de
fullständigt hunnit vänja sig vid gräset. Under
betestiden böra hästarna dagligen tillses, och
skulle betet visa sig otillräckligt, så att de
magra, gifves ett tillskott af kraftfoder. Salt
böra de ständigt ega tillgång till, helst
i form af saltstenar, anbragta på bestämda
ställen, och skola hästarna vistas ute natt
och dag, böra på betesmarken uppföras lämpliga
skjul, som lämna skydd mot regn och oväder
och där de äfven vid behof kunna erhålla sitt
tillskottsfoder. Viktigast i fråga om unghästens
skötsel är, att han erhåller tillräcklig motion;
för mycket stillastående är också en af de
vanligaste orsakerna till misslyckade resultat
vid uppfödning af hästar. Af stor betydelse är
äfven, att unghästens hofvar skötas omsorgsfullt
(se H o f) och att hästen dagligen ryktas och
så tidigt som möjligt vänjes vid lydnad. Hur
snart unghästen kan användas till arbete, beror
på rasen och hästens utveckling. I allmänhet är
det att förorda, att dressyren börjas tidigt,
blott man iakt-
tager, att hästen ej för tidigt användes
i ansträngande arbete och därigenom
öfveranstränges-som ung. Som 2-åriga
kunna unghästar af kallblodiga raser börja
användas några timmar dagligen till lättare
jordbruksarbete, t. ex. för vält eller
lättare harf, och vid omkr. 3J/2 års ålder
har plogarbete på lättare jord visat sig
vara ett af de förnämsta medlen att befrämja
utvecklingen af en kraftig muskulatur och rena
rörelser; som 4-åring bör hästen kunna användas
i arbete hela dagen, men bör dock fortfarande
skonas från de mest ansträngande körningar,
tills han vid 5-6 års ålder är fullt utvuxen.
E. T. N.
1571 egde Sverige omkr. 168,000 hästar,
d. v. s. bortemot 200 hästar för hvarje tusental
af sin befolkning, ett antal, som år 1805,
då hästantalet var omkr. 392,000, nedgått
till ungefär 160 och år 1870, då hästantalet
var 428,446, ytterligare till 103. Sedan dess
har tillbakagången upphört, så att år 1898,
då hästantalet var 522,858, fortfarande
underhöllos 103 hästar för hvarje tusental
af folkmängden. Sistnämnda siffra är ovanligt
hög från europeisk synpunkt. Medelsiffran för
Väst-Europa var vid samma tidpunkt blott omkr. 55
(men för Öst-Europa omkr. 175). Hela hästantalet
i Sverige vid 1905 års slut hade ökats till
554,999. Det relativt största antalet hästar
hålles i Skåne; en framställning i detalj af de
lokala skiljaktig-heterna lämnas i nedanstående
tabell:
Hästar
Län Under 3 år Öfver 3 år Summa
Stockholms stad ..... - 6,939 6,939
Stockholms län ...... 3,237 23,273 26,510
Uppsala ............. 3,548 19,290 22,838
Södermanlands ....... 2,349 13,946 16,295
Östergötlands ....... 5,068 22,029 27,097
Jönköpings .......... 1,880 13,282 15,162
Kronobergs .......... 829 8,374 9,203
Kalmar .............. 6,311 21,793 28,104
Gottlands ........... 1,888 9,821 11,709
Blekinge ............ 1,718 8,063 9,781
Kristianstads ....... 8,545 34,514 43,059
Malmöhus ............ 13,806 53,264 67,070
Hallands ............ 5,334 20,381 25,715
Göteborgs och Bohus . 2,130 19,641 21,771
Älfsborgs ........... 3,852 26,558 30,410
Skaraborgs .......... 9,085 29,366 38,451
Värmlands ........... 1,972 19,248 21,220
Örebro .............. 2,124 14,858 16,982
Västmanlands ........ 2,156 16,550 18,706
Kopparbergs ......... 1,711 16,671 18,382
Gäfleborgs .......... 1,371 16,548 17,919
Västernorrlands ..... 1,492 16,050 17,542
Jämtlands ........... 3,015 12,399 15,414
Västerbottens ....... 2,243 14,132 16,375
Norrbottens ......... 910 11,435 12,345
––––––––––––––––-
S:a i riket 1905 .... 86,574 468,425 554,999
» » » 1900 .... 79,801 453,249 533,050
» » » 1890 .... 67,633 419,796 487,429
» » » 1880 .... 70,230 394,590 464,820
» » » 1870 .... 42,432 386,014 428,446
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
