Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro fullt hållbara, beror mera på arkeologiens
ofantliga utveckling under de senare decennierna
än på någon svaghet i H:s egen vetenskapliga
ståndpunkt. Samma omdöme kan gälla om
Nordbon under hednatiden (1852—54; ny uppl., 1871).
Detta arbete åsyftade att vara en "populär
framställning af våra förfäders äldsta kultur"
och kan utan öfverdrift nämnas som en af banbrytarna
för det nu så lifliga intresset för våra fornminnen;
men i såväl metod som slutföljder är det numera
föråldradt. Efter sexton års tjänstgöring som
pastorsadjunkt bosatte sig H. i hufvudstaden,
kallades till sekreterare i den kommitté, som
af regeringen nedsatts att undersöka grunderna
för städernas beskattning, samt uppträdde därjämte
som föreläsare och författare:
Hasslidalen och en liten färd i Schweitz (1851) och
Carlsbad (1856)
samt en mängd uppsatser i tidningar och kalendrar,
i synnerhet i "Illustrerad tidning". Bland hans
skrifter märkas ytterligare
Några ord om det ömkliga tillståndet på kongl. och hvitfeldtska stipendiigodsen i Bohus län (1848),
ett varmhjärtadt inlägg för de illa handterade
bönderna, samt
Dragsmarks kloster och sagan om Axel och Valborg (1856).
—rn. (T. J. A.)
Holmberg, Emilie Augusta Kristina,
tonsättarinna, f. 6 maj 1821 i Stockholm,
d. 28 mars 1854 i Charlestown, uppträdde
vid 15 års ålder som kompositris med ett
häfte sånger, hvilka snart ökades och af
hvilka flera (delvis till hennes egna ord)
vunno stor popularitet, t. ex.
Göken gal i lunden,
Sof oroliga hjerta, sof,
Till skogs en liten fogel flög.
1841 inrättade hon ett musikinstitut i Stockholm,
där hon s. å. blef led. af Mus. akad., och 1844
gifte hon sig med bruksegaren. P. H. Hammarsköld,
hvilken hon följde till Amerika, där hon på
konsertresor genom unionens förnämsta städer
skördade triumfer som pianist och sångerska.
Efter ett par år blef hon organist vid
Peterskyrkan i Charlestown.
A. L.*
Holmberg, Ernst Johan, präst, f. 20 febr. 1849 i
Uppsala, d. 11 jan. 1906, blef student i Uppsala
1871, filos. doktor 1875 och teol. kandidat 1878
samt utnämndes s. å. till lektor i Örebro. 1883
blef han kyrkoherde i Tierp och 1890 komminister
vid Stockholms Storkyrka. H. blef 1893 e. o.
hofpredikant och 1897 teol. doktor. Han gjorde
sig känd som intresserad teologisk skriftställare.
Bland hans arbeten må nämnas
D:r M. Luthers lefverne (illustr. uppl., 1883),
Minnen från sabbatsstunderna i Örebro skola 1878—84, I (1885) och
Den liturgiska stridens och Upsala mötes historia etc. (illustr. uppl. 1893).
E. M. R.
Holmberg. 1. Gustaf Henrik Teodor H.,
folkhögskoleföreståndare, f. 12 jan. 1853 i
Gärdslöf, Malmöhus län, blef student i Lund
1871, filos. kand. 1876 och s. å. föreståndare
för Tärna folkhögskola i Västmanland samt 1904
för landtmannaskolan där. H. har i tal och
skrift nitiskt verkat för folkupplysningen
samt för stärkandet af fosterlandskärlek,
svensk nationalitetskänsla och sedlighet. Han
började 1896 utgifva sina föredrag, tal och
dikter under titeln
Från skolsalen.
Den af honom redigerade
Soldatens sångbok (1893)
har fått stor spridning. Tills. med sin hustru,
Cecilia (se Bååth-Holmberg), har han utgifvit
400 sånger samt
Tärna folkhögskola, dess yttre och inre historia 1876—1901.
Tills. med H. Odhner utgaf han 1884—86 "Folkhögskolebladet",
sedan "Folkets tidskrift" 1886—87 samt "Sveriges väl"
(tills. med sin hustru) fr. o. m. 1906. H. gaf 1901
idén till "fälthögskolan" och har varit med om att
bilda Gustaf-Adolfsförbundet för Sveriges unga krigsmän
(1904), hvars ordf. han f. n. är, Samfundet Unison sång
och Svenska riksförbundet mot osedlighet i litteratur,
press och bild (1909). H. studerade med statsanslag
1899 folkbildningsförhållanden i Tyskland och Österrike
samt 1907 på egen bekostnad landthushållningsundervisning
för kvinnor i Danmark, Tyskland och Schweiz.
2. Cecilia Ulrika Laura Lovisa Bååth-H.,
den föregåendes hustru. Se Bååth-Holmberg.
1. (P. E. L—m.)
Holmberg, Henrik Johan, finsk naturforskare,
f. 3 jan. 1818 i Kökars kapell på Åland, d. 23
dec. 1864, blef student 1839, inskrefs 1841
som extra konduktör vid finska bergsstaten och
begaf sig 1850 för att vaska guld till ön Sitka
(vid Nord-Amerikas västra kust, i det forna
ryska Amerika), där han under ett års tid
gjorde rika naturhistoriska samlingar samt
studerade språk och etnografi. 1852 återkom
han till Finland och utvecklade sedermera en
mångsidig författarverksamhet; bl. a. skref han
Etnographische skizzen über die völker des russischen Amerika (i Finska vet. soc:s "Acta", d. IV och VII) samt
Mineralogischer wegweiser durch Finland (1857) och
Materialien zur geognosie Finlands (1858).
Under en tid var han äfven anställd som biträde
vid ordnandet af universitetets historiska museum
samt utgaf, förutom en katalog öfver museet, en
framställning af de finska fornfynden från sten-
och bronsåldern,
Förteckning och afbildningar af finska fornlemningar (1863),
det första utförligare arbete i detta ämne. I
slutet af 1850-talet företog han med understöd
af statsmedel en resa till Sverige och Norge
för att studera fiskeriväsendet och utnämndes
1860 till inspektör för fiskerierna i Finland.
R. T—dt.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
