Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjälmaresund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de vissa förmåner: de erkännas som juridiska
personligheter, kunna förvärfva rättigheter
och ikläda sig skyldigheter samt kära och
svara inför domstol och andra myndigheter. I
vissa fall erhålla de direkt statshjälp, så
exempelvis i England stämpelfrihet och i Sverige
förvaltningsbidrag efter medlemsantalet. I det
sistnämnda landet gäller denna lagstiftning
(lagen af 30 okt. 1891) s. k. sjukkassor,
hvilka lämna understöd endast vid sjukdom
jämte begrafningshjälp (se Sjukkassa). —
England, "associationsidéns hemland", är
äfven hjälpkassornas stamort. Dess Friendly
societies, som nått en storartad utveckling,
äro dels hjälpkassor i vanlig mening,
dels s. k. arbetarordnar (Odd Fellows,
Foresters m. fl.), de senare påminnande om
frimurarorden eller om nykterhetsordnarna, men
med ekonomisk själfhjälp till hufvudsakligt
ändamål. Friendly societies äro stundom byggda
på rent försäkringstekniska grunder, stundom
endast på tämligen primitiv uttaxering. I spetsen
för den engelska registreringsmyndigheten
står en särskild ämbetsman (Chief registrar
of Friendly societies). — I Tyskland och
Österrike skiljer man mellan "fria hjälpkassor"
och "tvångskassor"; i de senare stadgar
lagen inträdestvång för vissa klasser af
arbetare i samband med statens lagstiftning
rörande sjuk- och olycksfallsförsäkring.
E. Bn.*
Hjälpkryssare, sjöv., snabbgående,
bevärad handelsångare, som — rekvirerad,
förhyrd eller inköpt — i krigstid
användes hufvudsakligen för bevaknings-,
spanings- och rapporttjänst. Jfr Kryssare.
H. W—l.
Hjälpkultur, skogsh., den plantering eller sådd,
som utföres för att fylla luckorna uti äldre,
delvis misslyckad skogsodling eller själfsådd.
C. G. H.*
Hjälplinjer, mus. Se Bi-linjer.
Hjälpmaskin. Se Auxiliärmaskin.
Hjälpplantering, skogsh. Se Bok, sp. 940.
Hjälproder, skpsb. Se Roder.
Hjälprote l. Utrote, kam., jordområde,
indeladt till understöd åt stamrote. Innehafvaren
deltog i den effektiva roteringen proportionellt
och erlade dessutom en afgift till stamroten,
kallad planpenningar, som skulle utgöra
hjälprotens andel i kostnaden för torp,
mulbete, gärdselfång och vedbrand åt soldaten.
Kbg.
Hjälpsmed kallas vid järnbruken en arbetare,
som vid sjukdomsfall eller annat förhinder
för någon af de ord. smederna inträder i
tjänstgöring för denne. Till hjälpsmeder
användas vanligen gamla afskedade smeder,
som f. ö. ha annan sysselsättning vid bruken.
C. A. D.*
Hjälpstag l. Borgstag, sjöv. Se Borg.
Hjälptorf, kam. Se Mantalsräntan.
Hjälptryckare, mek. Se Hammarställning.
Hjälpved, kam. Se Mantalsräntan.
Hjälpverb, språkv., sådana verb, som i förening
med nominalformer (t. ex. infinitiv, supinum) af
andra verb, s. k. hufvudverb, bilda sammansatta
former af dessa. Hjälpverben i svenskan dels
äro uttryck för passiv betydelse, och dels
för modus, dels utfylla de tidsschemat. Som
exempel på ett hjälpverbs användning kan anföras
ha (hafva), hvilket i förening med ett annat
verbs supinum bildar de s. k. perfektum eller
pluskvamperfektum af detta verb: har gjort,
hade gjort, och som äfven i sådana
uttryck som jag har att göra kan omskrifva
futurum. Hjälpverben äro urspr. (och kunna
vanligen äfven i andra förbindelser ännu vara)
själfständiga verb, som genom en egendomlig
utveckling fått användning som hjälpverb. Jag har
älskat barnet betyder sålunda urspr.: jag har
(eger) barnet (som) älskadt. Utvecklingen från
denna själfständiga användning till användningen
som hjälpverb beror därpå, att beteckningen af
tillståndet har utbytts mot utsägandet af den däri
liggande föregående handlingen. Ytterligare steg
i denna riktning ha tagits, då man börjat säga:
jag har förlorat barnet, har älskat gossen, har
segrat, har kommit o. s. v., där en sträng analys
icke leder till någon mening. — De vanligaste
hjälpverben i svenskan äro vara, blifva (bli),
ha (hafva), varda, vilja, skola, böra, måste, må,
måtte, lär, tör, kunna, få, låta, komma, töras.
Som hjälpverb betraktas ofta en del andra verb,
hvilka i syntaktiskt afseende skilja sig från
de ofvan behandlade, i det att de medelst och
koordineras med hufvudverbet, som alltså kommer
att få samma form som hjälpverbet, t. ex. de
durativa uttrycken han ligger och läser på
examen, han går och tror det alltjämt m. fl.
Fr. L—r. (R—n B.)
Hjälpvinkel, mat., den vinkel, som införes
i en beräkning för att underlätta dennas
utförande. Hjälpvinklars användbarhet beror i
de flesta fall på följande förhållanden. Om
två storheter x och y äro förbundna med
hvarandra genom någon relation F (x, y) = 0,
så kan man i vissa fall genom att uttrycka x
och y som lämpliga trigonometriska funktioner
af två hjälpvinklar u och v ernå, att mellan
u och v råder ett enklare samband än mellan
x och y. Sålunda erhåller man t. ex., om man
i ekvationen
y2 + 2/X · y — 1 = 0
inför x = tgu, y = tgv, att u = 2v är
en multipel af 180 grader, en sats, på
hvilken lösningen af andragradsekvationer
med hjälpvinkel kan grundas. På liknande
sätt kunna äfven andra transcendenta
funktioner än de trigonometriska användas,
t. ex. i fallet vid femtegradsekvationens
lösning med modylfunktionens tillhjälp.
I. F.
Hjälsta, socken i Uppsala län, Lagunda
härad. 2,073 har. 503 inv. (1908). H. bildar
med Fitja, Holm och Kulla ett konsist. pastorat,
benämndt Hjälstaholms pastorat, i Uppsala stift,
Lagunda kontrakt. 1,243 inv. (1908).
Hjälstad, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad. 1,578 har. 557 inv. (1908). H. bildar
med Vad, Svenneby och Mo ett regalt pastorat i
Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt.
Hjälstaholm, pastorat. Se Hjälsta.
Hjältedikt. Se Epos.
Hjältesånger. Se Edda och Isländska litteraturen.
Hjältetenor. Se Tenor.
Hjältevers (lat, versus heroicus). Se
Hexameter.
Hjärkin. Se Hjerkin.
Hjärnabscess, med. Se Hjärnsjukdomar.
Hjärnan, anat. o. fysiol., hos ryggradsdjuren
den i ryggradskanalens främre ända,
i hufvudskålen, inneslutna delen af det
centrala nervsystemet. Den utgör detta senares
omfångsrikaste afdelning, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
