Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 355-356 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsinge - Helsingelagen. Se Hälsingelagen - Helsingerunor. Se Runor - Helsingfors, (huvudstad)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ärkestift. — 4. Ort i Åbo län, Finland,
vid kusten, 70 km. n. v. om Åbo. Efter den
misslyckade landstigningen vid Lokalaks och
utan att invänta hufvudstyrkan af de för
landstigningen på finska kusten afsedda trupperna
befallde Gustaf IV Adolf en ny landstigning,
hvilken under befäl af öfverstelöjtnanten
G. O. Lagerbring utfördes 26 sept. 1808
vid H. med omkr. 3,400 man. Svenskarna
kastade tillbaka de ryska trupperna och
framryckte omkr. 10 km. i riktning mot
Åbo. 27 s. m. stötte de dock vid Viais på en
dubbelt öfverlägsen fientlig styrka, under
general Bagration. Svenskarna, öfver hvilka
öfverste G. Boije tagit befälet, måste efter
en ganska häftig strid draga sig tillbaka och
lyckades, ehuru med stora ansträngningar, att
inskeppa sig.
1—3. O. I. (A. G. F.) 4. C. O. N.

Helsingelagen. Se Hälsingelagen.

Helsinge regemente. Se Hälsinge regemente.

Helsinge runor. Se Runor.

Helsingfors’ vapen.

Helsingfors (fi. Helsinki). 1. Finlands hufvudstad,
belägen på en från Helsinge socken långt ut
i Finska viken skjutande halfö, förut kallad
Estnäs skatan; 60° 9′ 42,6″ n. br. och 24°
57′ 17″ ö. lgd (från Greenw.). Stadens område
utgjorde 1900 2,564 har, hvaraf stadsplanen
upptog 483 har och den öfriga under staden
afhysta arealen 1,287 har. Stadsdelarna voro då
10 förutom särskilda förstadsområden. Sedermera
har själfva stadsplanen betydligt utvidgats samt
omfattar numera 15 stadsdelar, hvaraf dock 3 ännu
äro nästan obebyggda. — Fastigheternas antal
var 1900 1,634, bebyggda med 3,837 bonings-
och 2,427 uthus m. m., de förra innehållande
tills. 56,773 rum med eldstäder. 27,4 proc. af
bonings- och 26,8 proc. af uthusen voro uppförda
af sten, och dessa procenttal ökas oupphörligt,
främst därför, att annat byggnadsmaterial
numera icke får användas i de mera centrala
delarna af staden. — Folkräkningen 5 dec. 1900
gaf till resultat en faktisk folkmängd af
93,217 pers., hvaraf 43,563 mankön och 49,654
kvinnkön. Till modersmål hade 39,593 svenska,
47,280 finska, 4,399 (till öfvervägande del
rysk garnison) ryska o. s. v. Procenten af de i
staden födde var 32,3. Folkmängden utgjorde 1820:
7,021, 1840: 16,592, 1870: 28,519, 1890: 61,530
och 1907: 130,844 personer. H:s äldre, centrala
del genomlöpes af en bred, med träd planterad
promenad, Esplanaden, en af stadens bästa
prydnader, där Runebergs staty restes 1885; andra
betydande sådana "esplanader" upptagas i den nya,
ännu icke fullt genomförda, stadsplanen. Af
de större öppna platserna eller torgen är det
anmärkningsvärdaste Senatstorget, i stadens midt,
omgifvet af monumentala byggnader. Där aftäcktes
1894 Alexandersmonumentet (se afbildn. sp. 532
vid art. Alexander II), kring hvars sockel äro
placerade de allegoriska Lex, Lux, Pax och
Labor. Gatorna ha i regel en bredd af 18—15
m. (Bulevardsgatan 24 m.). — För sin nya byggnadsplan
och den första afgörande gestaltningen
af sitt byggnadsväsen, har H. i främsta
rummet att tacka J. A. Ehrenström (se
denne), som intill 1825 presiderade i den
byggnadskommission, hvilken 1812 nedsattes
för den nya hufvudstaden, med särskild hänsyn
fäst vid det stora behofvet af lokaler för de
till H. öfverflyttande styrelseverken och andra
allmänna institutioner. Han inkallade 1816 från
Petersburg den snillrike arkitekten K. L. Engel,
ur hvars mästarhand framgått en mängd af de
publika och privata hus, som pryda centrum af
staden. Bland de förra må nämnas Senatshuset
(fullb. 1822), universitetets hufvudbyggnad
(1832; se pl. II) och bibliotekshus (se pl. II;
1836—45; konstruktivt märklig tillbyggnad
af Nyström 1903—05), stadshuset — alla dessa
belägna vid Senatstorget —, allmänna sjukhuset,
kejs. palatset, generalguvernörshuset,
astronomiska observatoriet (1833) på
Observatorieberget, å hvars närmast hamnen
belägna krön den af R. Stigell modellerade
bronsgruppen "De skeppsbrutna" uppställts. På
bergets västra del ligga kirurgiska sjukhuset
och norr om detta f. d. Finska gardets kasern
(af Engel). Äfven till nya lutherska kyrkan,
Nikolaikyrkan (se pl. I), är ritningen uppgjord
af Engel, men sedermera betydligt ändrad
och frångången till skada för verket, så att
templet, sådant detsamma efter Engels död tedde
sig fulländadt, 1852, lämnar blott en förvirrad
föreställning om den ursprungliga idén, där det
nu reser sig på en 18 m. öfver hafvet belägen
terrass, hvartill en bred granittrappa leder upp
från Senatstorget. Kyrkan är byggd i korsform
och renässansstil, hvilken för öfrigt hos Engel
är den förhärskande. Af anmärkningsvärdare
allmänna byggnader från senare tid må nämnas
riddarhuset (1858—61, i veneziansk stil; af
Th. Chiewitz; se pl. II), Nya (Svenska) teatern
(Chiewitz & Bénoit; se pl. II; om Svenska
teatern se i öfrigt Finland, sp. 301—302), nya
ryska katedralen (synlig å pl. I, fig. 1) på
Skatudden, studenthuset (H. Dalström; se pl. II),
Polytekniska institutets hus, numera Tekniska
högskolans (F. A. Sjöström), Finlands banks hus
(1883; af Bohnstedt) och folkbibliotekshuset
(1881; T. Höijer), statsarkivet och
ständerhuset (K. G. Nyström; se pl. I),
Ateneum (1887; T. Höijer) och Finska teatern
(1902; O. A. Törnqvist-Tarjanne; se pl. II),
båda vid Järnvägstorget, där den nybyggda
järnvägsstationen (1906—08; E. Saarinen) också
ligger, Nationalmuseet (Saarinen), särskilda
skolhus, äfvensom Nya kyrkan (1893; Melander;
se pl. I), f. d. kaserner för Nylands
värnpliktiga bataljon. Bland nyare enskilda
byggnader märkas Föreningsbanken (Nyström),
Nordiska aktiebanken (Gesellius, Lindgren
och Saarinen; se pl. II), Vasa bank (Grahn,
Hedman och Wasastjerna), försäkringsbolaget
Pohjolas hus (Gesellius, Lindgren och Saarinen;
se pl. II), Nyländska studentafdelningens hus
(Hård; se pl. II), Telefonaktiebolagets hus
(Sonck), lifförsäkringsbolagen Kalevas (Höijer)
och Suomis (S. Gripenberg) samt den i modern
inhemsk stil bebyggda Skatuddens bostadshus. (Ett
flertal bland dessa byggnader är alster af
de lifskraftiga reformsträfvanden på den
inhemska arkitekturens område, hvilka sedan
midten af 1890-talet framträdt i Finland. Jfr
Finsk konst, sp. 373—374, G. Strengells uppsats
"Finsk arkitektur i våra dagar" i "Ord och bild"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>