Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heloderma - Helofila växter - Helofyter - Héloïse, Abailards - Helos - Helosciadium - Heloter - Helparasit. Se Parasit - Helpension - Helps, sir Arthur - Help yourself - Helreið Brynhildar - Helsaker. Se Filateli, sp. 196 - Helsan. Se Hälsan - Helsapp. Se Sapp - Helsaprofyt. Se Saprofyt - Helsingborg. Se Hälsingborg - Helsingborgsposten Skåne-Halland - Helsingborgs tidning. Se Helsingborgs dagblad - Helsinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af det giftiga munsekretet, erhållna
därigenom, att man urlakar en liten
svamp, hvari ödlan bitit, döda efter
insprutning under huden kaniner, möss
och grodor. Symtomen bestå väsentligen i
förlamning. Den giftiga principen i sekretet
synes vara af ägghiviteartad natur eller
vid utfällning af ägghvitan följa med denna.
L—e. C. G. S.
Helofila växter, bot., detsamma som helofyter
(se d. o.).
Helofyter (af grek. helos, träsk, och fyton,
växt), bot., sumpväxter i sött vatten, hvilkas
blad höja sig öfver vattenytan, t. ex. Butomus,
Hydrocotyle, o. s. v.
Héloïse [elωīṡ], Abailards (se denne) älskade. —
"La nouvelle Héloïse" (1759), roman af
J. J. Rousseau (se d. o.).
Helos, på de homeriska sångernas tid en stad i
Lakonien, ö. om Eurotas’ mynning, med en hamn,
som tidigt igensandades; på Strabons tid och än
i dag en sumpig lågslätt ö. om nedre Eurotas.
J. F. N.
Helosciadium Koch, bot., ett litet växtsläkte
af fam. Umbelliferæ, nära släkt med Apium,
hvarmed det kanske rättast bör förenas. I
södra Sverige förekommer sällsynt en
art, H. innundatum Koch, simmande eller
krypande i grundt vatten eller på dy.
G. L—m.
Heloter (grek. Heilotes l. Heilotai), den ofria,
tjänande befolkningen i det forna Lakonien och
efter Messeniens underkufvande äfven i detta
land. Heloterna kunde icke som vanliga slafvar
köpas eller säljas, och endast staten egde rätt
att frigifva dem. De äro närmast att beteckna som
trälar eller lifegna, fästa vid jordegendomen,
hvilken de på sätt och vis brukade för egen
räkning mot erläggande af ett en gång för
alla bestämdt arrende till de spartiatiske
jordegarna. De kunde dock äfven användas till
andra förrättningar såväl hemma som i krig,
där de ofta tjänade som vapendragare eller
lätt beväpnade och, under senare tider, som
roddare på flottan. Den hårda behandling, för
hvilken heloterna voro utsatta, framkallade
gång efter annan upprorsförsök, mot hvilka
staten ständigt måste vara på sin vakt. Härtill
tjänade i främsta rummet den s. k. krypteian
(se d. o.), ett slags, särskildt mot heloterna
riktad, säkerhetspolis, till hvilken de unge
vapenföre spartiaterna användes. Då Sparta
464 f. Kr. härjades af en våldsam jordbäfning,
gjorde heloterna ett uppror, som först efter 10
år kunde fullständigt kufvas. Till belöning för
visadt välförhållande, särdeles i krigstjänst,
kunde heloter erhålla friheten och kallades då
neodamoder. En egen klass af frigifna heloter
bildade de s. k. mothakes, oäkta söner
af spartiater med helotkvinnor. Dessa uppväxte
ofta tillsammans med de i lagligt äktenskap
födde sönerna och fingo i sådant fall del
af den för spartiatiska medborgare gällande
militäriska uppfostran. Genom adoption kunde
de t. o. m. erhålla medborgarrätt. Till denna
klass hörde flera af Spartas framstående
män, t ex. Gylippos och Lysandros. Heloternas
ställning kan troligen härledas från den doriska
eröfringen, då den jordbrukande befolkningen
på landsbygden, som minst var i stånd att
göra motstånd eller betinga sig förmånligare
villkor, enligt krigets rätt gjordes till trälar.
A. M. A.
Helparasit, bot. Se Parasit.
Helpension [paȵʃωn; fr. pension complète
l. internat, eng. boarding-school], läroanstalt,
där eleverna ej blott erhålla undervisning,
utan äfven bo och inta sina måltider. Sådana
skolor äro mycket vanliga i Frankrike, mindre
allmänna i England och Tyskland samt sällsynta
i Norden. Månget college (se d. o., sp. 529)
är likväl inrättadt på detta sätt. Jfr Externat
och Internat.
Helps, sir Arthur, engelsk författare, f. 1813,
d. 1875, var privatsekreterare hos flera liberala
statsmän, blef 1859 sekreterare i "privy council"
och fick 1872 baronet-titel. Bland hans många
arbeten märkas åtskilliga historiska romaner
och dramer samt några rätt populära essayer i
sociala frågor, t. ex. dialogerna Friends in
council (1847—49, 1853 och 1859). H. utgaf äfven
History of the spanish conquests in North America
(4 bd, 1855—61; ny uppl. i form af biografier
öfver Columbus, Las Casas, Cortez och Pizarro,
1868—71), reviderade för offentliggörande prins
Alberts "Speeches" (1862) och öfversåg före
utgifvandet drottning Viktorias dagbok.
V. S—g.
Help yourself [-jəse’lf], eng. "hjälp er själf",
var så god och tag för er (uppmaning till gäst
vid bordet att servera sig); tag er fram i
världen genom eget arbete (amerikanskt valspråk).
Helreið Brynhildar, d. v. s. Brynhilds färd
till Hel, är namnet på en af den äldre Eddans
yngre sånger, diktad omkr. 1000, hvari skildras
en ordstrid mellan Brynhild och en jättinna,
som Brynhild påträffade på färden till Hel.
Th. W.*
Helsaker. Se Filateli, sp. 196.
Helsan, brunnsinrättning. Se Hälsan.
Helsapp, befästningsk. Se Sapp.
Helsaprofyt, bot. Se Saprofyt.
Helsingborg. Se Hälsingborg.
Helsingborgs dagblad, daglig morgontidning
i Hälsingborg, hvilken i dec. 1884 började
utgifvas som fortsättning på den 1867—84 utgifna
Helsingborgs tidning. 1884—92 utkommo 6 nummer
i veckan, sedan 1892 7. Prenumerationspriset
på posten är kr. 7,50. Upplagan är 7,000
ex. Tidningens hållning är moderat.
Helsingborgsposten Skåne-Halland, daglig
aftontidning i Hälsingborg, hvilken började
utkomma dec. 1890 med 3 nummer i veckan som
fortsättning på den 1887—90 utgifna Skåne-Halland
och 1891 vardt daglig. Den utkommer äfven i
landsorts- och halfveckoupplaga. 1897—1906 var
Gustaf Ericson redaktör; han efterträddes af
J. G. Christensén. Prenumerationspriset på posten
är kr. 7,50. Upplagan är 8,000 ex. Tidningens
hållning är konservativ.
Helsingborgs tidning. Se Helsingborgs dagblad.
Helsinge. 1. Härad i Nylands län, Finland,
bestående af 9 kommuner, areal 3,341 kvkm. 65,944
inv. (1907). — 2. Domsaga under Åbo hofrätt,
omfattar 4 tingslag. Areal 1,550 kvkm. 34,659
inv. (1907). — 3. Socken i ofvannämnda domsaga
och härad. Landareal 378,9 kvkm. 10,508
inv. (1907), svenskar. Från H. afhystes
mark till både det gamla och nya Helsingfors
(se d. o). Flera betydande industriella verk
finnas i H., och på socknens område ha uppstått
flera förstäder till Helsingfors. H. utgör ett
imperiellt pastorat af 2:a kl., hörande till
Helsingfors kontrakt, Åbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
