Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 293-294 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helgeandsholmen - Helgesandsholms beslut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åt enskilda, med undantag af två, af hvilka den
sydligaste inrymde k. boktryckeriet. På östra
sidan lågo, söderifrån räknadt, k. beridarhuset
och k. stallet (uppbyggdt 1674), båda med
kortsidorna åt gatan, vidare Klas Flemings hus
samt på andra sidan den mellan holmarna rinnande
kanalen Gref Pers (Per Brahe d. y:s) hus, som han byggt
1648. Sedan stallet 1696 nedbrunnit, uppfördes
af N. Tessin d. y. ett nytt hofstall med
långsidan vid Norrbrogatans östra linje. Gref
Pers hus, som efter reduktionen kvarstod in på
1800-talet, nyttjades än till riksbibliotek,
riksarkiv, af Vet. akad. och af borgrätten,
än till husgerådskammare, bostad för
hofstallmästaren m. m. — H. var förenad med staden
inom broarna och Norrmalm medelst Gamla Norrbro,
som gick från Mynttorget till sydöstra hörnet
af f. d. Arffurstens palats. Denna bro refs,
sedan nuv. Norrbro 1797 fullbordats. Mellan
H. och Mynttorget lades 1843 en gångbro, som
1879 utbyttes mot en järnbro med körbana. Platsen
för den basarbyggnad (se fig. 2), som 1838 uppfördes
af ett enskildt bolag, tillhörde staten,
som ock egde hofstallet och ett par andra
egendomar, och resten tillhörde konungen
enskildt, ehuru denna del i sin tid köptes af
"K. M :t och kronan" för ryska understödsmedel
(den s. k. rubelfonden). Strömparterren, hvars
egenskap af förlustelseställe räknar sitt upphof
från 1832, tillhör Stockholms stad.

Fig. 1. Helgeandsholmen i det skick den hade ännu på 1880-talet, sedd från Mälarsidan.

Sedan konungen erbjudit sig att till staten
afstå sin nämnda eganderätt till en del af
holmen med villkor, att ett nytt hofstall
byggdes å annan plats för statsmedel, beslöt
riksdagen 5 maj 1888 att låta uppföra ett
hofstall å Artilleriplanen och därefter å
Helgeandsholmen de s. k. riksbyggnaderna: ett
hus för riksdagen (jämte Riksgäldskontoret och
Justitieombudsmansexpeditionen) samt ett för
riksbanken. Detta riksdagsbeslut fastställdes
ytterligare 1891 och 1894. Det nya hofstallet å
Artilleriplanen togs i besittning hösten 1893,
hvarefter man i nov. s. å. skred till rifning
af de gamla husen å holmen för att där uppföra
riksdags- och riksbankshus. Dessa
byggnader, uppförda efter 1894 fastställda
ritningar af Aron Johansson, äro ur praktisk
synpunkt skilda från hvarandra, men estetiskt
förenade genom två öfver en gata, framdragen
öfver holmen i Drottninggatans riktning
(den s. k. Drottninggatans förlängning),
uppförda tredelade hvalfbyggnader eller
genomfarter, den norra och den södra. Det högre
Norrbroplanet, hvarpå riksdagshuset är beläget
med hufvudfasad och sidofasader, förmedlas med
nyssnämnda lägre belägna gata genom två breda
granittrappor. Från Drottninggatans förlängning
leder hufvudingången till riksbankshuset. Gatan
mellan de båda riksbyggnaderna är nu åt
s. förenad med Mynttorget medelst en bred bro
af järn och åt n. med Drottninggatan medelst
en provisorisk gångbro af järnkonstruktion,
hvilken kommer att efterträdas af en monumental
stenbro i tre spann, som Stockholms stad efter
underhandlingar med riksdagen förbundit sig
att uppföra. Riksdagshuset (se afbildning å
pl. XXIV till art. Byggnadskonsten) togs för sitt
ändamål i besittning 1905 och Riksbankshuset (se
afbildning i art. Riksbanken) 1906. Barriären
mot Norrbro uppfördes 1907. Totalbeloppet af
kostnaderna för båda byggnaderna jämte nödvändig
byggnad af kajer samt byggnadsplatsens ordnande
i öfrigt hade af K. M:t och riksdagen bestämts
till 5 mill. kr., hvartill 1902 års riksdag
beviljade ytterligare 2 mill. kr., så att,
då till dessa läggas upplupna räntor, de af
byggnadskommitterade för arbetena disponerade
medlen torde kunna beräknas till närmare 11
mill. kr.

Fig. 2. Den 1903 rifna basarbyggnaden vid Norrbro (därbakom det tessinska hofstallets gårdssida).

Bland märkligare historiska tilldragelser, som
timat på H., må nämnas afrättningen 28 okt. 1320
af konung Birgers son Magnus samt det nederlag,
som upplänningarna där ledo 21 aug. 1463,
då de tågat till hufvudstaden för att befria
den af Kristian I fängslade ärkebiskopen Jöns
Bengtsson Oxenstierna.

Helgeandsholms beslut kallas en förfalskad
akt, enligt hvilken ständerna vid ett möte på
Helgeandsholmen i Stockholm 1282 skulle ha
tillerkänt kronan de s. k. grundregalen (se
d. o.) och tillika samtyckt till den första
skattläggningen af Sveriges jord samt infört
allmogens dagsverksskyldighet till kronan. Intet
af detta leder sin upprinnelse från den
ofvan angifna tiden. Skattläggningen är äldre,
grundregalen och dagsverksskyldigheten betydligt
yngre. Själfva mötet är ock efter all sannolikhet
uppdiktadt. Den falska berättelsen uppgjordes för
Johan III:s räkning och för att vinna hans gunst
af den adlige godsegaren Palne Eriksson till
Rafvenäs (af en släkt, som sedermera kallades
Rosenstråle) och inlämnades till konungen vid
hans besök i Norrköping 30 juni 1587. Samme
Palne Eriksson har i våra dagar blifvit
beslagen med åtskilliga andra förfalskningar,
hvadan han med rätta af Erik Sparre kallas en
"hufvudljugare". Vid den strid, som under senaste
tid stått rörande den frågan, huruvida inom vissa
vattenområden i Sverige en vattenrätt oberoende
af strandeganderätt tillkommer kronan, har man
från visst håll utan skäl sökt häfda äktheten af
Helgeandsholmsbeslutet eller velat tillerkänna
detsamma rättskraft på den grund, att det
skulle konfirmerats af 1734 års riksdag. Litt.:
C. G. Styffe, "Grundregalernas uppkomst och
tillämpning i Sverige intill slutet af sextonde
århundradet" (i Vitt. hist. o. ant. akad:s
handlingar, bd 24, 1864),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>