Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsminister - Handelsmuseum - Handelsmynt - Handelsmål - Handels-och ekonomikollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanhängande angelägenheter en
själfständigare ställning under en särskild
handelsminister. V. S-g.
Handelsmuseum, en öfversiktligt ordnad,
permanent utställning af prof å handelsvaror,
såväl råvaror som fabrikat, eg. afsedd att
gifva industriidkare och exportörer praktiskt
värdefulla fingervisningar. Dylika museer ha
under de senare årtiondena uppstått på ett
flertal platser inom och utom Europa, ofta
i anslutning till periodiska utställningar,
där samlingar af ifrågavarande art funnos
hopbragta. Så tillkom genom förvärf af
en del på världsutställningen i Wien
1873 exponerade orientaliska produkter’
den hithörande institutionen i Wien. som
kallades först Orientalisches museum, från 1886
K. K. Österreichisches handelsmuseum, f. ö. den
första i sitt slag. Nationalutställningen i
Bruxelles 1880 gaf anledning till bildandet
af det ansedda Musée commercial i nämnda
stad - namnet "handelsmuseum" kom härvid för
första gången till användning -, kolonial-
och jubileumsutställningarna i London 1885
och 1887 gåfvo uppslag tiil inrättandet af det
1893 öppnade s. k. Imperial institute därstädes,
och det ryktbara Philadelphia commercial museum,
från 1899 kalladt Commercial bureau, har för sin
uppkomst att tacka staden Philadelphias beslut
att inköpa de stora och värdefulla samlingarna
af exotiska produkter på världsutställningen i
Chicago 1893. Redan från början voro i regel med
handelsmuseerna förenade informationsafdelningar
till tjänst särskildt för exportörer, och då det
visade sig, dels att denna informationsverksamhet
var af väsentligt större praktisk betydelse än
varuprofutställningen, dels att vidmakthållandet
och kompletterandet af profsamlingarna kräfde
mycket stora kostnader och särskildt i fråga
om fabrikaten knappast låg inom möjlighetens
gräns, har själfva museiverksamheten i
allmänhet alltmer trädt i bakgrunden. De
en gång hopbragta samlingarna ega sålunda
ofta ej mera något aktuellt kommersiellt,
ehuru naturligtvis alltjämt ett allmänt
kulturellt och didaktiskt intresse. Så är
t. ex. fallet med handelsmuseet i Wien, och
Philadelphiamuseet har t. o. m., såsom ofvan
nämndes, numera antagit namnet Commercial bureau
(jfr Exportförening). De större handelsmuseerna
ega i regel betydande bibliotek och läsesalar,
där viktigare periodisk litteratur af ekonomisk
art etc. tillhandahålles, och utge äfven ofta
egna tidskrifter, t. ex. Wienmuseet veckoskriften
"Handelsmuseum" (hvilken trots namnet ej alls
är någon museipublikation), museet i Bruxelles
"Bulletin commercial" o. s. v. - Sverige eger
sedan 1895 ett rätt omfattande handelsmuseum i
det 1899 af Sveriges allmänna handelsförening
öfvertagna s. k. Svenskt Industri- och
handelsmuseum (se d. o.) i Stockholm, hvars
verksamhet dock mest varit undervisande.
Å. W:son M.
Handelsmynt, mynt, som icke äro afsedda
att tjäna till betalningsmedel i det egna
landet, utan att användas vid omsättningen
med andra länder. I regel utmyntas de blott på
beställning af de affärsmän, som ha användning
för dem. De förekomma hufvudsakligen vid handel
med orientaliska folk, hvilka ofta ej gärna
mottaga andra mynt än dem de vant sig vid eller
t. o. m. blott sådana af en i alla detaljer
identisk prägel. Det mest bekanta handelsmyntet
är den årtalet 1780 bärande s. k.
Maria-Teresia-thalern (se d. o.). Förenta staterna
utmyntade 1873-78 en s. k. trade-dollar
("handelsdollar") för handeln på Öst-Asien,
ehuru försöket icke slog väl ut. I Frankrike
präglas sedan 1880 en s. k. piastre de commerce
("handelspiaster") för användning i Kochinkina
och Tonkin. Å. W:son M.
Handelsmål, jur. Enligt lag om särskild
sammansättning af vissa rådstufvurätter vid
behandling af handelsmål 20 juni 1905 (se
Handelsdomstol) skall med handelsmål förstås
tvist om anspråk, som grundar sig på köp
af lös egendom eller på aftal om inköp eller
försäljning i kommission af sådan egendom, dock
endast där fråga är om aftal mellan köpmän i och
för deras rörelse. Mål, som skall handläggas i
den för växelmål eller för tvister i konkurs
stadgade ordningen, skall ej hänföras till
handelsmål. Såsom köpman skall vid tillämpning
af nämnda lag anses en hvar, som, enligt hvad
särskildt finnes stadgadt, är pliktig att föra
handelsböcker. E. K.
Handels- och ekonomikollegium. Genom
k. förordn, ang. Stockholms stads styrelse
12 dec. 1672 blefvo flera af de magistraten
tillhörande judiciella och ekonomiska
ärendena fördelade emellan fyra kollegier,
hvart och ett med sin borgmästare i spetsen,
nämligen Justitiekollegium, som hade tillsynen
öfver rättegångsväsendet,
Politikollegium, som handhade politiväsendet,
hvartill äfven hörde att förekomma öfverflöd
i lefnadssätt, dryckenskap och tiggeri, samt
utöfvade tillsyn öfver brandväsendet, kyrkor,
skolor och hospital m. m., Handelskollegium,
som hade med handeln och köpenskapen
att beställa äfvensom med ärenden rörande
seglationen, stadens uppbörd och inkomster,
samt Ämbetskollegium, under hvilket lydde
byggnadsväsendet samt manufakturerna. Politi-
och ämbetskollegierna förenades genom k. br. af
19 juni 1821 till ett ämbetsverk, Politi-,
ämbets- och byggningskollegium, som skulle ha att
handlägga alla ärenden, hvilka enligt fabriks-
och handtverksordningen tillhörde magistraten,
äfvensom de, hvilka förut upptagits af hallrätten
i Stockholm, samt frågor rörande gatuläggningen,
brandväsendet och minuthandeln med brännvin,
utöfva uppsikt öfver stadens indelning,
tomtreglering och bebyggande, verkställa
husesyner och besiktningar å kronans hus
samt värdering å konkursmassors och utmätta
fastigheter, utfärda taxor m. m. Med detta
kollegium sammanslogs sedermera, enl. k. skr. af
21 dec. 1849, Handelskollegium under gemensam
benämning Handels- och ekonomikollegium,
hvilket öfvertog bestyret med nyssnämnda
angelägenheter jämte Handelskollegiets
åligganden, till hvilka hörde handläggningen
af de ärenden, som enligt Handelsordningen
tillkommo magistraten i Stockholm, äfvensom
frågor om burskap i handel och vinnande af
handelsrättighet m. m. samt närmaste tillsyn
öfver kronouppbördsverket i Stockholm. Sedan
genom inrättande af fattigvårdsstyrelse, drätsel-
och inkvarteringskommissioner samt byggnadsnämnd
m. m. en del göromål redan förut frångått
Handels- och ekonomikollegium, indrogs detsamma,
jämte Handelsborgmästarämbetet, genom k. skr. af
15 okt. 1880. På Öfverståthållarämbetet
öfverflyttades då de frågor, som röra
kronouppbördsverket, äfvensom de, hvilka afse
idkande af handel och fabriker, handtverk och
andra handteringar; på magistraten öfverflyttades
ansökningar om burskaps vinnande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
