Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 849-850 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gärssläktet - Gärtner l. Gaertner - Gärtner, Joseph - Gärtner, Karl Friedrich von - Gärtner, Friedrich von - Gärtner, Heinrich - Gäsene - Gäspkramp - Gäspning - Gässle - Gässling - Gäster - Gästerihafre - Gästgifvare - Gästgifvares friheter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

punkter. Gärscn kan, uppnå en längd af omkr. 18
cm. Lektiden inträffar på våren, i april och
maj. Köttet skall vara välsmakande, men gärsen
ratas i
Sverige för sitt slemmiga utseende
och bortkastas vanligen, då den
tillfälligtvis under annat fiske erhålles.

R. L.*

Gärtner [gä’rt-] l. Gaertner, tyska
botanister. 1. Joseph G., f. 1732 i Kalw
(Württemberg), d. där 1791, blef professor i
anatomi vid Tübingens universitet 1760 och var
1768-70 föreståndare för botaniska trädgården
i Petersburg. Han författade det berömda
morfologiska verket om frukter och frön, De
fructibus et seminibus plantarum (2 bd, med 180
planscher, 1788-91).

2. Karl Friedrich von G., den föregåendes son,
f. 1772 i Kalw, d. där 1850, praktiserande
läkare, skref arbeten om växternas befruktning
och utarbetade ett tilläggsband (Supplementum
carpologiæ, 1805-07) till faderns stora arbete.

Gärtner fgä’rt-], Friedrich von, tysk arkitekt,
f. 1792 i Koblenz, d. 1847 i München, var son
till den talangfulle byggmästaren Johann Andreas
G. Från 1809 studerade han i München, reste
1812-18 i Frankrike, Italien och på Sicilien
samt utgaf 1819 Ansichten der meisterhaltenen
monumente Siciliens (med text), hvilket vann
stort erkännande. 1820 blef han professor
i arkitektur vid akademien i München. Vid
denna tid hade under konung Ludvig i Bajern
en antikiserande arkitekturriktning framträdt,
som främst representerades af Leo von Klenze. I
motsats mot denna uppstod nu i samband med den
nationella andens pånyttfödelse en riktning,
hvilken kan betecknas som romantisk, emedan den
sammanhänger med den nyromantiska poesiens lust
att återgå till de fosterländska minnena från
medeltiden. Den inflytelserikaste representanten
för denna riktning blef G., hvilken helst byggde
i romansk stil. Han nådde rätt stor massverkan,
men saknade förmåga af finare karakteristik
i formen och organisk utveckling af detaljen
i dennas sammanhang med det hela. Särskildt
anmärkes hans svaghet i ornamenteringen. Till
hans verk höra Ludvigskyrkan m. fl. byggnader
vid Ludwigsstrasse, Biblioteket. Universitetet,
Feldherrenhalle, en småaktig efterbildning
af Loggia del Lanzi i Florens. Siegestor och
Wittelsbachpalatset i gotisk stil. Alla dessa
byggnader tillhöra München. Dessutom byggde
G. slottet i Aten 1840 ff., det pompejanska huset
i Aschaffenburg 1843 och restaurerade domerna i
Bamberg och Speier. G. var akademiens direktör
sedan 1842. - G:s son, Friedrich G., f. 1824,
d. 1905, var arkitekturmålare med motiv oftast
hämtade från Spanien och Nord-Afrika. Han
är representerad i Nya pinakoteket.
C. R. N. (G-gN.)

Gärtner [gä’rt-], Heinrich, tysk målare,
f. 1828 i Neustrelitz, studerade i Berlin,
Dresden och Rom och har utfört dekorativa
målningar i Dresdens hofteater, i Leipzigs museum
(fullbordade 1879), i landtbruksmuseet i Berlin
(1883-85). Han målar äfven italienska landskap
med figurer i olja: Den förlorade sonen (Leipzigs
museum), landskap med Adam, Eva, Kain och Abel
(Dresdengalleriet). G-g N.

Gäsene, härad i Älfsborgs län, ingår i Ås
och Gäsene domsaga samt Kullings fögderi och
omfattar socknarna Södra Björke, Vesene, Grude,
Gällby, Hudene, Skölfvene, Hof, Norra Säm,
Källunga, Eriksberg, Broddarp, Mjäldrunga, Od,
Öra, Alboga, Molla, Nårunga, Ljur, Ornunga,
Kvinnestad och Asklanda samt största delen af
Hällestad. 57,215 har. 9,753 inv. (1907).

Gäspkramp, med. Se Oscedo.

Gäspning, fysiol., en af viljan oberoende,
djup, kraftig och långdragen inandning,
hvarunder käkarna i mer eller mindre
hög grad aflägsnas från hvarandra. Den
efterföljes af en förlängd utandning.
R. T-dt.*

Gässie, socken i Malmöhus län, Oxie härad. 6491
har. 430 inv. (1907). G. bildar med Eskilstorp
ett regalt pastorat i Lunds stift, Oxie kontrakt.

Gässling, dialektisk synonym till gåsunge.

Gäster (isl. gestir], en klass af den gamla
norska hirden (se d. o.).

Gästerihafre, i äldre litteratur någon gång
förekommande beteckning för altarhafre.

Gästgifvare, föreståndare för sådan skjutsplats,
gästgifvargård l. gästgifveri, där resande
eger rätt att mot betalning erhålla, utom
skjuts, härbärge och förplägning. Gästgifvare
antages i stad af magistraten, på landet af
länsstyrelsen. Han bör vara känd för ordentlighet
och redbarhet samt ställa borgen för fullgörandet
af sina förbindelser. Honom åligger bl. a. att
öfvervaka, att man ej onödigt uppehåller den
resande eller affordrar honom betalning utöfver
taxan.

Af ålder har gästgifvare egt rätt att utskänka
och försälja brännvin, men genom 1855 års
nya brännvinslagstiftning inskränktes denna
rätt till de gästgifverier, hvilka redan då
funnos, hvarjämte statsmakterna 1873 bestämde,
att utskänkningsrätt skulle tillkomma endast
den gästgifvare, som egde sådant gästgifveri
redan vid 1874 års ingång, äfvensom af hans
hustru, "så länge någon af dem lefver och
gästgifverihållningen vid samma gästgifveri
själf eller genom annan behörig person
besörjer". På regeringens initiativ beslöt
1907 års riksdag pensionering af gästgifvare
och deras änkor, hvilka afstå från dem sålunda
personligen tillkommande rätt till utskänkning
af brännvin. Se därom k. kung. 12 juli 1907.
Kbg.

Gästgifvares friheter, förv., kallas med ett
gemensamt namn de förmåner, som tid efter annan
tilldelats gästgifvare och med privilegienatur
äro eller varit fästa vid gästgifverihemman
eller gästgifvare personligen. 1636 erhöll
gästgifvare 6 års frihet från grundränta och
inkvartering, hvarjämte hvarje annan förbjöds
att i grannskapet hålla öl, vin och brännvin
till salu. 1649 erhöll han rätt att af häradet
få hjälp till uppförande af nödiga hus. 1651
års gästgifveriordning tilldelade gästgifvare
som gåfva ett litet hemman, en hage eller äng
från närmaste allmänning samt frihet från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>