Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gärdsmygen - Gärds och Albo domsaga - Gärningsbref - Gärningsman - Gärningssynd - Gärningsören - Gärsen - Gärsnäs - Gärsnäs-S:t Olofs järnväg - Gärssläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ganska starkt och icke obehagligt. En del
gärdsmygar flyttar dock årligen mot söder;
flertalet torde stanna kvar, men göra under
vintern långa ströftåg. Gärdsmygen häckar
tämligen allmänt ända upp i Norrland och bygger
ett konstmässigt bo. Detta är mycket stort,
till formen klotrundt, utvändigt förfärdigadt
af grön mossa, invändigt klädt med fjäder,
ull och hår samt på sidan försedt med en rund
öppning, lagom stor för fågeln att komma in
och ut. Den lefver af insekter och (om hösten)
af bär samt (vintertiden) kött o. d. Ehuru
gärdsmygen har krökta och hoptryckta klor,
kan den icke klättra. Näst kungsfågeln är
gärdsmygen den minsta bland svenska fåglar.
C. R. S. (L-e.)
Gärds och Albo domsaga, i Kristianstads län,
omfattar dessa två härad, som bilda ett
tingslag. 95,205 har. 33,377 inv. (1907).
Gärningsbref. Se Gärningsman 2.
Gärningsman. 1. Jur., kallas vid ett brott
den, som (själf eller genom annan) utför
gärningen. I motsats därtill benämnas de,
hvilka eljest medverka till brottet, delaktiga
i detsamma. Begagnar sig någon för en brottslig
gärnings utförande af annan person, måste,
ifall den förre skall blifva att anse såsom
gärningsman, den senare tjänstgöra som ett blindt
verktyg för den förres vilja (såsom fallet är
med en vansinnig eller ett minderårigt barn
eller någon, som till följd af en villfarelse
ej är medveten om sin handlings verkliga
beskaffenhet). I annat fall blir denne senare
själf gärningsman, och den, som använder honom,
antager då karaktären af det slags delaktig,
som kallas anstiftare (se d. o.).
2. Förv. handtverkare på landet under och
någon tid efter skråtvånget. (Detta tvång
upphäfdes genom Fabriks- och handtverksordning
22 dec. 1846.) Oftast antogs han för en
viss socken för att betjäna allmogen,
men stundom äfven för hela häradet
för att betjäna ståndspersoner. Sålunda
förekommo härads-skräddare, -glasmästare och
-målare. Bruken hade sina egna gärningsmän,
och ståndspersoner egde rätt att hos sig
anställa försvarskarlar (se d. o.). Skräddare,
skomakare, smeder, murare och glasmästare
voro de handtverkare, hvilka socknen fick
antaga. I händelse emellertid särskilda
ortförhållanden påkallade undantag från gällande
föreskrifter, skulle saken genom landshöfdingen
föreläggas K. M:t. Det var på denna omväg,
som t. ex. fiskarbefolkningen i Kristianopels
socken 1825 lyckades få tillstånd att se sig om
efter en "socknebödkare" till förfärdigande af
nödiga fiskekärl; och från början af 1800-talet
finnas åtskilliga k. bref, som meddela
handtverkare tillåtelse att på landsbygden
anlägga färgerier eller att utöfva kruk- och
kakelugnsmakaryrket m. m. - Vid gärningsmans
antagande hördes socknemännen inför häradsrätten,
hvarefter landshöfdingen utfärdade den utseddes
gärningsbref, som på 1820-talet kostade 36
sk. banko i lösen. Fann rätten sådant nödigt,
tilläts gärningsmannen taga lärdräng, som dock
förut bort ha praktiserat i yrket som lärgosse
i staden. Husbonden erlade en särskild personell
skatt, gärningsören (se d. o.), och lärdrängen
behandlades i beskattningsväg som allmogens
drängar. 1. J. H-r.* 2. Kbg.
Gärningssynd, teol. Se Verksynd.
Gärningsören, kam., en personlig, årlig
skatt på sockenhandtverkare (se Gärningsman 2)
för deras yrkesutöfning. Den omtalas redan i
Kalmar recess 1474 och fortfor, ända tills
näringarna frigåfvos. De flesta städer
uppburo gärningsören från kringliggande
landsbygd. I öfrigt betalades denna afgift till
kronan. Beloppet var sedan 1700-talet 1 daler
smt för personen. - I Finland upphörde denna
skatt 1890; den utgjordes slutligen med 2 fmk
af alla på landet antagna sockenhandtverkare.
Kbg. T.C.
Gärsen, zool. Se Gärssläktet.
Gärsnäs (i äldre tid Gjordsnäs, Gyrithsnäs,
Gerisnäs), gods i Ö. Herrestads socken,
Kristianstads län, består af G., 6 mtl, samt
l 11/24 mtl underlydande i denna och Stiby socknar,
tax. till 490,700 kr. (1907), hvarjämte till
samma egare hör Ö. Herrestads egendom, tax. till
667,800 kr., i Ö. Herrestads socken.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
