Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guatemala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
osäkra skördarna gjorde, att man alltmer
öfvergått till odling af kaffe, som nu
är grunden till landets välstånd. 1906
exporterades 31,250 ton kaffe. De största
kaffeplanteringarna tillhöra tyskar. Af råsocker
utfördes s. å. 720,000 kg., tobak odlades på
680 har. På höglandet odlas mest hvete och
andra den tempererade zonens frukter, i östra
kustområdet ris, i det västra indigo, dessutom
oranger, kakao, majs, vin och oliver. Skogarna
lämna flera värdefulla träslag för export, och
äfven kautschuk utföres (1906: 172,000 kg., värde
194,000 doll.). Djurstocken omfattade 1899 50,343
hästar, 196,780 nötkreatur och 77,600 får. Hudar
och skinn utgöra jämte kaffe den värdefullaste
exportvaran (1906 300,000 doll.). Bergsbruk och
industri äro obetydliga. - G:s handel var förr
den största i Central-Amerika, men har på senare
tider öfverflyglats af Salvadors. Goda hamnar
finnas icke på någondera kusten; de viktigaste
hamnstäderna äro San José, Champerico och Ocos,
alla vid Stilla hafvet och endast öppna redder;
något bättre hamnar äro Livingston och Puerto
Barrios vid Hondurasbukten. 1906 steg importen
till 7,2 mill. pesos och utförseln till 7,2
mill. pesos (däraf kaffe för 6 mill.). Af
den förra kommo 3 mill. på Förenta staterna,
af den senare 3,8 mill. på Tyskland. I hamnarna
inlöpte s. å. 565 fartyg om 950,000 ton. Landets
egen handelsflotta räknade 10 segelfartyg (af
öfver 50 ton) om inalles 2,512 ton, järnvägarna
utgjorde 1907 236 km.; en järnväg förenar S. José
med hufvudstaden och är snart utsträckt till
Puerto Barrios, en annan förenar Champerico
med Quezaltenango; antalet postanstalter 1904
var 281. Telegraflinjernas längd 1906 var 5,492
km. och telefonlinjernas 510 km.
Metersystemet är antaget, men några äldre mått
och vikter användas allmänt: 1 fanega spannmål
är = 1,5 eng. bushel (54,522 liter) och delas
i 25 cajuelas-, 1 medio majs innehåller 15
libras à 459,89 gram; 1 quintal à 4 arrobas =
460 gr. Myntfoten är silfver, 1 peso fuerte
à 8 reales eller 100 centimos (centavos) = 5
francs. Pappersmyntet, som utgifvits i för stor
mängd, har inom landet tvångskurs till samma
värde som silfvermyntet, men utom G. gäller 1
papperspeso blott 1 franc.
Författning och förvaltning. Enligt den nu
gällande författningen af 1879 (ändrad
senast 1903) består riksdagen (kongressen)
af en församling på 69 för 4 år genom
allmänna, direkta val utsedda ombud och
ett statsråd af 13 medlemmar, dels valda
af nationalförsamlingen, dels utnämnda af
presidenten. Den sistnämnde väljes omedelbart
af folket för 6 år. Förvaltningen är delad
på 6 statsdepartement, hvart och ett med en
statssekreterare som chef. För lokalförvaltningen
är landet indeladt i 22 departement. Hufvudstad
är Guatemala. - Armén består enligt en lag af
1893 af 56,900 man aktiva trupper (18-30 år)
och 30,000 man reservtrupper (30-50 år). -
I budgeten för 1907-08 beräknades utgifterna
till 28,89 mill. pesos, däraf 17 mill. till
amortering och räntor på statsskulden, hvilken
31 dec. 1906 belöpte sig till 11,7 mill. pesos
inländsk och 55,1 mill. pesos utländsk skuld. G:s
flagga består af blått, hvitt, blått i vertikala
ränder (se Flaggkarta), med nationalvapnet. Detta
innehåller i blått fält en hvit pappersrulle
med inskriften "Libertad 15 de setiembre 1821";
på rullen
sitter en kvesal, och bakom densamma ligga ett
par gevär och ett par sablar i kors.
Historia. Om G:s historia före 1839 se
Central-Amerika. Upplösningen af den
centralamerikanska federationen (1 febr. 1839)
och konstituerandet af en oberoende regering
i G. voro hufvudsakligen ett verk af mestizen
Raffael Carrera, hvilken först som
öfverbefälhafvare för armén och från 1845 som
president styrde landet med nästan diktatorisk
makt till sin död (1865). Genom mönstergill
förvaltning af finanserna sökte han befordra
statens materiella väl, på samma gång han äfven
förstod att göra sitt inflytande gällande i det
öfriga Central-Amerika. Efter hans död valdes
general Vincente Cerna till president. Han
återvaldes 1868 på fyra år, men störtades i
maj 1871 genom Granados, hvilken förvisade
såväl jesuiterna som ärkebiskopen från G.,
konfiskerade deras gods och sökte höja landets
välstånd genom en god finansförvaltning samt
upphäfvande af handelsinskränkningarna. Hans
efterträdare blef Rufino Barrios, som
upphäfde alla kloster och indrog kyrkans
egendom. Han omvaldes 1876 på 4 och 1880 på
6 år. Då han ansåg G:s och Central-Amerikas
oberoende hotadt genom det fördrag, som
Nord-Amerikas förenta stater 1884 slöto med
Nicaragua angående byggandet af en interoceanisk
kanal därstädes, beslöt han förebygga faran
genom att söka återförena Central-Amerikas
republiker till ett statsförbund. Då Salvador
vägrade att ingå i detta, ryckte Barrios med
en här in på dess område, men stupade i april
1885 i slaget vid Chelchuapa. Hans efterträdare
Barillas fullföljde samma mål och sökte i
förening med Costa Rica, Honduras och Nicaragua
tvinga Salvador till förbund. Men kriget blef
utan resultat, och i den i nov. 1885 ingångna
freden erkändes Salvadors oberoende. Barillas
efterträddes 1892 af Barrios’ brorson J. M.
Reyna Barrios, som förde en högst despotisk
och godtycklig regering, men å andra sidan
kraftigt arbetade för landets ekonomiska
utveckling; så införde han kaffeodlingen. Han
blef skjuten 10 febr. 1898 och efterträddes,
först interimistiskt, af Manuel Estrada
Cabrera, som samvetslöst begagnade alla medel för
att genomdrifva sitt definitiva val och, när
detta lyckats, på samma sätt begagnade sig af
makten. Han lyckades dock stärka sin ställning
genom att i viss grad befria landet ur den
svåra finansiella kris, hvari det befann sig,
samt återvaldes 1905.
2. (Santiago de G. l. G. la
Nueva) Hufvudstad i nämnda republik,
belägen på en högslätt 1,480 m. ö. h., nära
vattendelaren mellan de båda oceanerna. 96,560
inv. (1903). G. är säte för en ärkebiskop,
har en vacker katedral, ett centralinstitut,
ett prästseminarium, en högre flickskola
(sedan 1875), en teknisk skola, en krigsskola
m. fl. läroanstalter. Handeln är, trots
det ogynnsamma läget, ganska betydande,
likaså industrien (cigarrfabriker, ylle- och
bomullsmanufakturer m. m.). G., som anlades
1775, är den tredje hufvudstaden med detta namn i
staten. Den första, nu Ciudad vieja l. Almalonga,
på slätten mellan vulkanerna Agua och Fuego,
anlades 1524 af landets eröfrare Alvarado,
men förstördes redan 1541 genom ett vulkaniskt
vattenutbrott af Agua ("Vattenvulkanen"). Den
därefter 4 km. längre i n. ö. anlagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
