Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkdräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
korta, med häktor hopfästa tröjorna, likaledes gärna
anbragta flera utanpå hvarandra, samt de höga svarta
filthattarna förskrifva sig. I kvinnodräkterna
härleder sig från samma tid seden att utanpå
hvarandra bära ett stort antal kjortlar, af hvilka
i Skåne ännu inpå 1800-talet en kallades "klockan",
en benämning, som redan den kupolformiga kjorteln,
vertugallen, på sin tid erhöll. Äfven bruket att
tätvecka, "goffrera", ytterkjolen samt att bära
smala förkläden - ej sällan flera samtidigt - leder
sina anor från tiden inemot eller omkr. 1600. Under
1700-talet framträngde de franska moderna i viss grad
småningom äfven till vår allmoge: knäbyxorna blefvo
trängre, skörtrockar med ärmuppslag, ficklock och
knappar, västar, skor med spännen samt lågkulliga
hattar kommo i bruk. Kvinnorna anlade under samma
tid den för många af våra folkdräkter typiska
långrandiga kjolen, och den bekanta hufvudbonaden
"stycke och mössa" utträngde på de flesta håll
sin släkting, den gamla hufvan, "hatten", "hättan"
eller det ansenligt äldre hufvudklädet, "hucklet",
i dess olika former. Med 1800-talets inträde
skänkte revolutionsmoderna bl. a. vår allmoge
cylinderhatten, hvilken såsom högtidshufvudbonad
vann stor spridning. De efter 1500-talet inträdande
dräktreformerna inverkade emellertid på det
förhandenvarande folkdräktsmaterialet i vissa orter
mer, i andra mindre, och sålunda uppstod en mängd
så att säga kulturskikt, hvilka genom folkets
egen bearbetning småningom och stundom nästan
till oigenkännlighet deformerades. "Klädedrägten
differerar i riket nästan som jordmånerna", säger
1756 A. Tidström i sin resebeskrifning. Det är under
sådana förhållanden nästan omöjligt att ens i ett
större arbete redogöra för våra samtliga folkdräkter,
så mycket mer som dessa bygdedräkter icke allenast
skiftat inom olika kulturperioder, utan ock samtidigt
haft olika utseende ej blott för sommar och vinter
samt skilda åldrar och kön, utan ock för olika
tillfällen (brud- och brudgumsdräkt, brudtärnedräkt,
sorgdräkt, nattvardsdräkt), ja i viss mån äfven för
olika samhällsställning, för så vidt nämligen denna
inom ett bysamhälle gjorde sig gällande. Ej allenast
gift och ogift, utan stundom äfven öfverårig ogift
kvinna hade sålunda något särskildt utmärkande i
sin dräkt. De äldsta uppgifter om och teckningar af
folkdräkter, som vi ega, förskrifva sig, på ett eller
annat undantag när, från slutet af 1600- och början
af 1700-talet. Inemot midten af sistnämnda århundrade
blir genom Linnés inflytande intresset för dem mera
vaket och har sedan hållit i sig för att under de
senaste årtiondena genom Nordiska museets inflytande
erhålla ett lifligt uppsving.
De svenska folkdräkter, som mest tilldragit sig
eller mest förtjäna uppmärksamhet, torde vara
följande. (Ett trettiotal bland märkligare sådana
från 1700- och 1800-talen finnas afbildade på de två
till art. hörande färgplanscherna.) Bland Hälsinglands
folkdräkter är Delsbodräkten, beskrifven vid midten af
1700-talet (K. Nilsson-Lenæus, "Delsboa Illustrata",
1764), i synnerhet bekant (se pl. II). Äfven från
Bjuråker, Järfsö, Alfta m. fl. socknar i detta
landskap äro folkdräkter kända. I Gästrikland torde
Hedesunda- och Valbodräkterna företrädesvis böra
omnämnas. Beträffande Dalarna, där folkdräkterna på
ett aktningsvärdt
sätt fortfarande inom flera socknar bibehålla sig,
finnas redan tidigt goda och utförliga underrättelser
dels af Linné om folkdräkterna i Bjursås, Rättviks
 |
| Fig. 3. Morafolk under början af 1700-talet. Efter samtida kopparstick. |
|
| Fig. 4. Dalfolk 1794. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
