Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 655-656 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enspännare - Enstafviga språk - Enstatit - En suite - Ensymmetrisk - Ensädesbruk l. Enskiftesbruk - Entablement - Entada - Entalophora - Entasis - Entelechi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Enspännare, kam., en till landtstatsbetjäningen j
hörande, af staten aflönad person, som förr skötte
uppassning i länsstyrelsens lokal och budskickning på
platsen samt dessutom ofta användes till express för
uppdrag å landsbygden, i synnerhet för uppbådande af
kungs- och kronoskjuts. Genom postverkets utveckling
m. fl. samverkande orsaker blef behofvet af sådana
expresser efter hand mindre kännbart, och vid 1856 års
reglering af landtstaten kunde enspännarbefattningen
slutligen ombildas till en vanlig vaktmästarsyssla.
Kbg.

Enstafviga språk. Se Monosyllabiska språk.

Enstatit Kenngott, miner., en rombisk,
optiskt positiv, så godt som järnfri pyroxen af
sammansättningen Mg₂ Si₂ O₆, isomorf med bronzit
och hypersten. Stora kristaller äro funna i
apatitförande gång i hornbländeskiffer vid Bamle
(Norge). Därba massor i olivin- och serpentinförande
bergarter från flera, skilda ställen. Vid förvittring
omvandlas enstatiten till talk eller späcksten.
A. Hng.

En suite [ap svitt], fr. de suite, i följd, i
rad.

Ensymmetrisk, bot., är detsamma som tvåsidigt
symmetrisk. Se Blomma.

Ensädesbruk l. Enskiftesbruk, landtbr., kallas det
sätt att bruka åkerjorden, hvilket utmärkes däraf, att
odlaren, utan att någonsin träda sina fält, årligen
besår dem med säd, hvilken stundom till någon mindre
del utbytes mot potatis och lin. Stora olägenheter
vidlåda detta brukningssätt: jorden kan ej hållas
fri från ogräs, sädesodlingen måste inskränkas till
vårsädesslagen, och mera gödsel kräfves än hvad af
åkerns afkastning produceras. Det är endast längst
uppe i Norrland - där intet annat sädesslag än
korn kan med fördel odlas samt där boskapsskötsel
är hufvudnäring och tillgången på gödsel således
riklig - som ensädesbruket kan försvaras. Också
är detta brukningssätt - det äldsta af alla -
numera öfvergifvet i de flesta andra trakter
af Sverige, utom så till vida, att här och hvar
förekommer att å mossjord år efter år odlas hafre.
(H. J. Dft.)


Entablement [ätabloma’], fr., bygnk., bjälklag,
taklistverk, den omedelbart på kolonnernas kapital
hvilande byggnadsdelen, som uppbär taket och består af
tre hufvuddelar: den närmast på kapitalen hvilande
arkitraven, den ofvanpå denna lagda frisen och den
utöfver frisen starkt framskjutande kransgesimsen
l. kornischen. Se Pelarordning.
I. G. C.

Entada Adans., bot., ett tropiskt växtsläkte
af ärtväxternas familj (Leguminosæ,
underfam. Mimosoideæ). Dit hör E. scandens
(E. gigalobium), en västindisk buske med slingrande
stam af, såsom det
uppgifves, hundra meters längd. Frukterna äro
baljor, ända till 1 m. långa och inneslutande
platta, hårdskaliga frön af växlande storlek
och form, ofta dock rundadt njurlika och mer
än 5 cm. i diameter. Dessa frön föras ofta af
Golfströmmen till kusterna af nordvästra Europa
(t. ex. Norge och Spetsbergen). För Norges fiskare
äro de välbekanta under namn af "sönödder". Äfven
till Sveriges kuster synas de fordom ha blifvit
förda. På ön Tjörn i Bohuslän har man funnit sådana
frön i torfmossar. Detta fynd (jämte andra) visar,
att en gren af Golfströmmen förr hade ett friare
tillträde till Skagerak och Kattegatt än nu.

Entada scandens, med stammen klättrande i ett närstående träd.

(G. L-m.)

Entalophora Lamour., zool., paleont., bryozosläkte
stående i närheten af Stomatopora. A. Hng.

Entasis (grek., böjning), bygnk., det förhållandet
att, då en kolonn göres smalare uppåt,
afsmalningen icke utföres efter en rak linje (såsom
en kon), utan efter en i förhållande till denna
linje något "utsvälld", d. v. s. böjd linje. De
grekisk-doriska kolonnerna äro, med få undantag
(templet i Korint, Zeustemplet i Selinunte),
bildade med mer eller mindre stark entasis. Enligt
romerska traditioner är numera det vanligaste,
att kolonndiametern bibehålles oförändrad från
basen till 1/3 af skaftets höjd, hvarefter
det afsmalnas mot kapitalet med svag entasis.
I. G. C.

Entelechi (grek. entelecheia, verksamhet),
Aristoteles’ namn på idén med afseende därpå, att den,
enligt honom, är att fatta såsom den i sin aktualitet
framträdande kraften. Framhållandet af denna sida hos
idén utgör företrädesvis det positiva uttrycket för
Aristoteles’ afvikelse från Platon i uppfattningen af
idéerna. Kraften, framhöll Aristoteles vidare, måste
ha ett ämne eller en materia, på hvilken den verkar,
och idén måste således alltjämt tänkas i förhållande
till en materia. Entelechi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>