Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 653-654 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enskild bank l. Privatbank - Enskilt utskott - Enslighet vid födseln - Enslöf - Enso - Ensomheden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

proc. af dess 1 jan. 1896 utelöpande sedlars belopp
åtnjuta rediskonteringsförmån på nyssnämnda villkor.

Vid 1896 års ingång voro 27 enskilda banker,
med tillsammans 145 afdelningskontor, i
verksamhet, och deras utelöpande sedelbelopp
utgjorde 60,9 mill. kr. Af dessa banker afstod
blott en, Västerbottens, före 1 jan. 1900 från
sedelutgifningsrätten (och ombildades till aktiebolag
med hufvudkontor i Stockholm), och de återstående
hade 31 dec. 1899 en utelöpande sedelmängd af
nära 80,1 mill. kr. Detta väckte betänkligheter,
och en riksdagskommitté tillsattes med uppdrag att
föreslå ändringar i Riksbankens sedelutgifningsrätt
i syfte att göra Riksbanken bättre beredd till att
vid årsskiftet 1903-04 blifva ensam sedelutgifvare
i riket. I betänkande 1 dec. 1900 hade kommitterade
fullgjort detta uppdrag och äfven framkastat en
tanke på mera lockande vederlag för enskilda banker,
på de i lagen 12 maj 1897, 41 §, angifna villkor. I
riksdagen 1901 förordades sådana ändringar äfven af
dåv. finansministern, grefve H. Wachtmeister, och
i lag 3 maj s. å. (ang. ändrad lydelse af 6, 7, 8,
41 och 42 §§ i lagen af 12 maj 1897) bemyndigades
fullmäktige i Riksbanken att bevilja enskild bank
(äfven sådan, som ombildades till aktiebolag)
antingen samma förmåner, som bestämdes i lagen
12 maj 1897, 41 §, eller, på samma villkor, i
stället för dem följande: dels lån intill 65 proc.,
dels kassakreditiv intill 10 proc. af det belopp,
hvartill den enskilda bankens sedlar 1 jan. 1901
uppgingo, äfvensom rediskonteringsrätt i Riksbanken
intill 25 proc. af nyssnämnda sedelbelopp; skolande
fr. o. m. 1903 årligen ("före dec. månads utgång")
såväl lån som kassakreditiv och (från årets utgång)
rediskonteringsrätten minskas med 1/8 af det
ursprungliga beloppet.

Att ändringarna varit välbetänkta, framgår däraf,
att 30 juni 1901-30 juni 1903 samtliga vid denna
periods början sedelutgifvande (26) enskilda banker
(successivt) afstodo från sin sedelutgifningsrätt,
så att (ehuru gifvetvis icke alla utelöpande sedlar
kunde på en gång indragas, och en mindre del först
efter tvåårig preskriptionstid förr eller senare
kommit eller kommer ur allmänna rörelsen) dessa
bankers samfällda utelöpande sedelmängd - vid 1901
års början 82,4 mill. kr. - utgjorde:

	31 mars	30 juni	30 sept.	31 dec.
1901	83,6	79,4	71,3	55,7
1902	52,5	47,1	35,3	25,2
1903	20,0	15,2	7,5	4,6

allt mill. kr.

Af ifrågavarande (26) enskilda banker sortera
f. n. (maj 1907) 18 under ’Lag ang. solidariska
bankbolag 18 sept. 1903 - med bibehållande af orden
"enskild bank" i firmabeteckningen; de öfriga ha
ombildats till eller uppgått i bankaktiebolag enligt
Lag om aktiebolag 28 juni 1895 jämte särskilda
bestämmelser i lagar 27 maj 1898 och 18 sept. 1903.

Under den mer än 70-åriga period, då enskilda
sedelutgifvande banker funnos i vårt land, har blott
en enda sådan bank (Vadstena ensk. bank, år 1879)
likviderat - och detta så, att sedelinlösningen
alltjämt fortgick, och samtliga fordringsegare erhöllo
full betalning, utan att lottegarnas solidariska
ansvar behöfde tagas i anspråk. - Tyvärr är dessa
bankers lärorika och tvifvelsutan i det stora
hela mycket hedrande historia ännu blott ganska
ofullständigt bearbetad. Stockholms enskilda banks
1906 utgifna
50-årsfestskrift innehåller åtskilligt
af äfven allmännare intresse.
J. Lr.

Enskildt utskott benämnes ett tillfälligt utskott,
tillsatt af någondera af riksdagens kamrar för
behandling af fråga, som rör kammaren enskildt.

Enslighet vid födseln, jur., af straffrättslig
betydelse i afseende å kvinna, som blifvit hafvande
af oloflig beblandelse och antingen 1) sökt enslighet
vid födseln med den påföljd, att fostrets död utan
hennes uppsåt orsakats af det hjälplösa tillstånd,
hvari hon sig försatt, eller 2) födt i enslighet
och fostret förstört eller å lön lagt (allmänna
strafflagen 14 kap., 24 och 25 §§). I förra fallet,
som är ett specialfall af vållande till annans död,
straffas kvinnan strängare än för vanligt vållande,
enär den omständigheten, att hon sökt enslighet vid
födseln, ger anledning till den presumtion, att hon
ej varit alldeles främmande för uppsåt att genom sin
egen hjälplöshet åstadkomma fostrets död. I senare
fallet åter straffas kvinnan för något, som enligt de
allmänna straffbestämmelserna för straffbart dödande
icke ens skulle vara straffbart, äfven detta på grund
af en presumtion; men här går presumtionen rent af
ut därpå, att kvinnan uppsåtligen bragt fostret
om lifvet, innan hon förstört eller undangömt
detsamma. Straffet, som är olika, allteftersom
kvinnan sökt eller icke sökt enslighet vid födseln,
är dock betydligt mildare än straffet för barnamord
och bortfaller alldeles, om det visas, att fostret
omkommit utan moderns vållande eller att det varit
dödfödt eller så ofullgånget, att det ej kunnat
framfödas med lif. Skulle det presumerade faktum
fullt bevisas, så inträder naturligtvis straff för
barnamord. Ett sådant förfarande som i det andra
af här ofvan anförda fall, nämligen att, då full
bevisning om ett brott ej föreligger, döma till ett
nedsatt straff eller med andra ord att straffa för
blotta misstanken om brott, står i skarp strid mot
numera gällande straffprocessuella principer. Det
föreliggande fallet är ock det enda exemplet därpå i
gällande svensk rätt. - Litt.: Hagströnier, "Svensk
straffrätt" (bd 2, 1906). - Jfr Barnamord.
A. R.

Enslöf, socken i Hallands län, delad å Tönnersjö
härad, 16,716 har, 3,057 inv., och Halmstads härad,
2,579 har, 411 inv. (1906). Af socknens 3,468
inv. tillhörde 1,056 Oskarsströms municipalsamhälle,
hvilket inom Slättåkra socken därjämte hade 1,011
pers. E. utgör ett regalt pastorat i Göteborgs stift,
Laholms kontrakt.

Enso, träsliperi vid en järnvägsstation af samma namn
i Jääskis’ socken, Viborgs län, Finland. Fabriken
grundlades 1887 af frih. A. Standertskjöld och
öfvergick 1889 till ett af honom bildadt aktiebolag
ined 1,3 mill. mk aktiekapital. Tillverkningen,
brun och hvit papp, afsattes i England, Tyskland och
Ryssland. Den steg 1906 till omkr. 12,000 ton och
hade ett värde af 1,8 mill. mk. Arbetarnas antal var
s. å. omkr. 500. T. C.

Ensomheden kallade norske kaptenen E. H. Johannesen
från Tromsö en af honom 16 aug. 1878 upptäckt ö
i Norra Ishafvet, n. v. om kap Taimur, under 86°
ö. lgd samt mellan 77° 31’ och 77° 42’ n. br. Den är
18 km. lång i n. och s., har en areal af 202 kvkm. och
är ända till 157 m. hög. Västra sidan är brant, östra
däremot låg och täckt af drifvcd. Sannolikt besöktes
ön redan i juni 1741 af von Laptow.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>