Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 199-200 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elefanthäst - Elefantiasis - Elefantine - Elefantlus - Elefantnäbbmöss - Elefantorden - Elefantpapper - Elefantsköldpaddorna - Elefantsläktet - Elefantäpple - Elegabalus - Elegans - Elegant - Elegi - Elegiaco - Eleison (Eleeson) - Elektion - Elektiv - Elektor - Elektoral - Elektoralfår - Elektorat - Elektra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven där sällsynt. Innan automobiler voro
moderna som transportvagnar, hade "the black
horse" stor användning som bryggarhäst och till
koltransporter m. m. i London och andra större
städer, men nu för tiden är den svårsåld och därför
öfvergifven af hästuppfödarna. Exteriören är föga
tilltalande. Hufvudet är nämligen klumpigt och
långöradt, korset bredt och stupande samt benen
grofva, svampiga och rikt försedda med hofskägg. Se
Shirehäst.

H. F.

Elefantiasis. Se Elephantiasis.


Litet fornegyptiskt tempel på Elefantine, förstördt
af turkarna 1822.

Elefantine (nu Djeziret-Assuan l. blott Djezire
l. El Sag), ö i Nilen, midt emot staden Assuan,
nedanför första katarakten. Den är 1,5 km. lång och
0,5 km. bred, väl odlad samt vattnad af kanaler och
bäckar. På ön ligga två byar, bebodda af nubiska
berabraer. På östra sidan befinner sig en ryktbar
Nilmätare (se d. o.). Hela södra delen af ön är
betäckt med ruinhopar efter staden E.

Elefantlus, bot. Se Acajou.

Elefantnäbbmöss, zool. Se Snabelmöss.

Elefantorden. 1. Danmarks förnämsta riddarorden. Till
en början var den ett religiöst brödraskap (stiftadt
1464 af Kristian I) och bestod af 50 medlemmar,
hvilka buro kedjor, sammansatta af elefantbilder. Vid
reformationen upplöstes brödraskapet; men Fredrik
II upplifvade det 1580 och gaf det formen af en
kunglig orden. Sina statuter erhöll denna orden
1 dec. 1693, af Kristian V. Medlemmarnas antal blef
då bestämdt till 30 (oberäknadt konungen och hans
söner, hvilka födas riddare), men denna siffra har
sedermera betydligt öfverskridits. 1907 funnos 87
elefantriddare, af hvilka 76 voro furstar eller
prinsar och endast 2 danskar. Ordensbandet är
blått och vattradt, ordenskedjan är sammansatt
af elefanter och torn skiftevis. (Se
Ordenskarta.) Litt.: C. V. Nyholm,
"De danske ridderordeners historie" (1903).

C. R. (E. Ebg.)

2. Hvita elefantens orden, siamesisk orden. Se Ordnar.

Elefantpapper, en sorts emballagepapper af stort
format, 624x780 mm.

Elefantsköldpaddorna l. Jättesköldpaddorna, zool.,
höra till landtsköldpaddornas släkte (Testudo)
bland kräldjuren (Reptilia). De skilja sig från
öfriga Testudo-arter endast genom sin betydligare
storlek. De hafva en oval, starkt hvälfd form och
äro 1 m. långa eller därutöfver. Deras kött säges
vara välsmakande. Sina hemvist hafva de
på Galapagosöarna och på de s. ö. om Afrika
belägna öarna (T. elephantina etc.). I de
pliocena aflagringarna i Sivalikbergen
(Indien), i Europa och norra Amerika ha
anträffats lämningar af jättesköldpaddor.

J. G. T. (L-e.)

Elefantsläktet, zool. Se Elefantdjuren.

Elefantäpple, bot. Se Feronia elephantum.

Elegabalus, romersk kejsare. Se Heliogabalus.

Elegans [-ga’ns], fr. élégance (lat. elega’ntia),
prydlighet, yttre finhet, smakfullhet (med bibegrepp
af dyrbarhet).

Elegant [-ga’nt], fr. élégant (lat. elegans, biform
till eligens, utväljande), eg. som förstår att välja,
fin, smakfull (med bibegrepp af dyrbarhet), prydlig,
gentil; sprätt, modenarr.

Elegi (lat. elegia, grek. elegei’a) kallades
hos forntidens greker och romare hvarje på
elegiskt versmått affattadt skaldestycke (jfr
Distikon). Ursprungligen torde detta ord ha haft samma
betydelse som e’legos, "klagosång". Redan tidigt kom
elegiens begrepp att nästan uteslutande fästas vid den
metriska formen, och man brukar indela de grekiska
elegierna i politiska, erotiska, sympotiska och
gnomiska. Den äldste kände elegiskalden är Kallinos
från Efesos, den berömdaste Tyrtaios. Hos romarna
odlades företrädesvis den erotiska elegien, inom
hvilken Catullus, Tibullus och Propertius särskildt
äro att nämna. Inom den nyare vitterheten har elegien
delvis åter fått sin ursprungliga betydelse, i det
man därmed, stundom t. o. m. oberoende af versmåttets
art, betecknar en lyrisk diktart af ett vemodigt,
känslofullt och klagande innehåll. Se Schück,
"Världslitteraturens historia", I: 82 ff., 254-260. -
Elegisk, klagande, vemodig, sorglig, rörande;
känslosam. - Elegiskt versmått, en af omväxlande
hexametrar och pentametrar bestående versform. Se
Distikon.

A. M. A.*

Elegiaco [-dja’kå], it., mus., elegiskt, med blidt
vemod.

Eleison (Eleeson), grek., "förbarma dig". Se
Kyrie eleeson.

Elektion (lat. ele’ctio, urval), bot., egenskapen hos
växter att ur en blandning af närande ämnen utvälja
vissa, men lämna andra obegagnade. Odlas exempelvis
Aspergillus i en blandning af drufsocker och
glycerin, angripes endast det förra; finnes däremot
endast glycerin, tillgodogöres detta fullständigt.

G. L-m.

Elektiv (af lat. eli’gere, utvälja), val-,
utväljande. Se Absorption, fys.

Elektor (lat. ele’ctor, af eli’gere, utplocka,
utvälja), väljare, valman, som vid medelbart valsätt
utöfvar rösträtt för en valkår (jfr Val); kurfurste (i
egenskap af kunga- eller kejsarväljare; se Kurfurste).

Elektoral (jfr Elektor), som har afseende på val
eller elektorsuppdrag; kurfurstlig.

Elektoralfår (egentl, "kurfurstliga får") och
Elektoralull. Se Merinos.

Elektorat (jfr Elektor), en elektors (valmans)
befattning; kurfurstevärdighet, kurfurstendöme.

Elektra (grek. ’Elékra, lat. Electra, "den
strålande"), grek. myt., dotter af Agamemnon
och Klytaimnestra samt syster till Ifigeneia och
Orestes. Af sin moder och dennas älskare, Aigisthos,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>