Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 149-150 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elam - El-Amarna (Tell el-Amarna) - Elan - Eland - Elandslaagte - Elantiska viken - Elaphomyces - Elaps - El-Aradsch - El-Araisch - El-Arisch - El-Asi - Elasipoda - Elasmobranchii - Elasmitherium - Elasticitet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lag, se Hammurabi), som enl. Wincklers utsago är en af
de viktigaste i mänsklighetens historia. Inskriften
har tolkats af Morgans medarbetare pater Scheil
(den förste, som med säkerhet lyckats
läsa elamitiska). Frankrike har numera monopol på
gräfningarna i E. Samlingar af inskrifter från E. äro
utgifna af Loftus, Lenormant och Dieulafoy, och med
deras tydning hafva sysselsatt sig bl. a. Oppert,
Sayce, P. Jensen, Winckler och Weissbach.

Fig. 2 De fyra öfversta "kolumnerna" å en af de fyra sidorna af Manihtus obelisk (med elamitiska skriftecken).

(D. M.)

El-Amarna (Tell el-Amarna). Se Amarna.

Elan [elä’], fr., språng, anlopp; lyftning,
själsflykt, eld i hågen.

Eland, zool. Se Antiloper, sp. 1145.

Elandslaagte [-lächte], by och järnvägsstation vid
linjen Glencoe-Ladysmith i norra Natal, bekant genom
en strid under Boerkriget (se d. o., sp. 877).

Elanitiska viken, den forna benämningen på Akabaviken
(se d. o.). Jfr Edom.

Elaphomyces Fr. (af grek. elafos, hjort, och mykes,
svamp), bot. farm., ett till gasteromyceterna
hörande svampsläkte. E. granulatus Fr. (E. cervinus,
hjortsvamp) växer under jorden, i form af rundade
eller aflånga, bruna, på ytan vårtigt knottriga
bollar af 2-5 cm. genomskärning. Den är ganska
vanlig i barrskog och bildar förmodligen mykorrhiza
på trädrötterna. Svampens vägg (peridiet), som är
tjock och vedhård, omsluter ett ymnigt svart stoft,
sporerna. Denna svamp i torkadt tillstånd utgör
den fordom för sina förmenta kraftiga egenskaper
mycket begagnade drogen boletus cervinus, som
ansågs underlätta förlossningsarbete samt öka
mjölkafsöndringen. Af den bereddes en på sin tid
mycket berömd balsamus apoplecticus. Den användes
ännu här och där på landsbygden som afrodisiakum
(ståndpers). O. T. S. (G. L-m.)

Elaps, zool., ett till giftormarnas afdelning
(Proteroglypha) och de s. k. giftsnokarnas grupp
(Elapinæ) hörande släkte, som igenkännes på den
smärta, utdragna, af släta fjäll täckta, nästan trinda
kroppen med den korta, trinda stjärten. E. corallinus,
karmosin- l. korallormen, är af ett fingers
tjocklek och 0,6 m. lång samt till färgen cinnoberröd,
med svarta, i grått och hvitt innefattade
ringar. Han har sitt hem i Syd-Amerika.
J. G. T.*

El-Aradsch (El-’Aradsj). Se Betsaida.

El-Araisch (El-Araisj). Se Araisj.

El-Arisch (El-Arisj). Se Arisj.

El-Asi, Nahr el-Asi (forntidens Orontes), flod
i Syrien. Den rinner upp på Antilibanon, n. ö. om
Baalbek, har under större delen af sitt lopp nordlig
riktning, vänder sig ofvanför Antiokia åt s. v. och
faller ut i Medelhafvet. Längd 370 km. Floddalen är
i allmänhet kultiverad. I sin nedre del är den utmärkt
för stor skönhet och rik vegetation. (J. F. N.)

Elasipoda, zool. Se Tagghudingar.

Elasmobranchii, zool. Se Hajfiskar.

Elasmotherium Fischer, paleont., ett i södra Rysslands
och Sibiriens kvartära bildningar förekommande,
med noshörningarna besläktadt elefantstort djur,
som visserligen saknade horn öfver nosen, men däremot
efter den stora benknölen på pannbenet
att döma måste antagas hafva burit ett
kolossalt sådant i pannan (se fig.). Tungusernas
berättelser om stora vilda tjurar med ett
horn i pannan, hvilka fordom skulle ha lefvat i
Sibirien, hänföra sig möjligen till Elasmotherium.

Skalle af Elasmotherium sibiriacum. h hornbasis.

A. G. N. A. Hng.

Elasticitet (af grek. elastes, som drifver fram,
sätter i rörelse) l. Spänstighet.

1. Fys. Med en fast kropps elasticitet förstår man
den kraft, med hvilken kroppens molekylära krafter
motsätta sig yttre krafters sträfvan att ändra
kroppens form. Man skiljer mellan elasticitet mot
sträckning, sammantryckning, böjning och vridning. Den
förlängning (?), som uppstår vid sträckning af en
kropp, är proportionell mot den sträckande kraften (P
kg.) och kroppens längd (l<i></i>) samt omvändt proportionell
mot genomskärningsytan (s), eller

d = A<i></i>. Pl/s . . . . . (1),

där A är en på kroppens beskaffenhet beroende
konstant, hvilken kallas sträckningskoefficient. Af
(1) kan man beräkna den kraft P, som frambringar en
bestämd förlängning (?) ; man får

P = (1/A) . s d/l . . . . . (2).

Vid jämvikt är P eller den sträckande kraften lika
med de inre krafterna, som motarbeta sträckningen,
eller lika med elasticiteten. 1/A kallas
därför elasticitetskoefficient l.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>